Jag går vart du kallar mig Äldste William R. Walker i de sjuttios kvorum Jag älskar honom. Jag vill göra allt jag kan för att tjäna honom så som han vill. Mina kära bröder och systrar, det är med ödmjukhet och uppskattning jag står på denna heliga plats. Som liten pojke när jag växte upp i Raymond i Alberta, Canada, älskade jag att sjunga "jag går vart du kallar mig, Herre kär" (sePsalmer,nr 178). Varje gång vi sjöng de orden på ett sakramentsmöte eller i Söndagsskolan brändes förpliktelsen in i själ och hjärta att alltid vilja gå vart Herren kallade mig, att förkunna hans ord, att säga — jag vill "vandra uti dina spår", Herre kär. Det känns rätt att upprepa den förpliktelsen i dag. Jag är tacksam för att ni gav mig ert stöd vid inröstningen i går. Jag liksom ni stöder president Gordon B Hinckley och hans rådgivare, president Monson och president Faust, samt president Packer och alla de tolv, som profeter, siare och uppenbarare. Jag bär vittnesbörd om att de i sanning är profeter, siare och uppenbarare. Jag älskar Herren. Jag älskar denna kyrka. Jag älskar de underbara, trofasta heliga runtom i världen som gör allt de kan för att infria sina förpliktelser och leva i enlighet med sin religion. Jag bär vittnesbörd om att Gud lever och att Jesus Kristus, hans son, är vår Frälsare och Återlösare. Jag älskar honom. Jag vill göra allt jag kan för att tjäna honom så som han vill, och jag säger detta och bär mitt vittnesbörd om sanningen i allt detta i Jesu Kristi namn, amen.