Susan L Warner
andra rådgivare i Primärföreningens generalpresidentskap
I en värld av skiftande värderingar och förvirrande röster, är vittnesbördet det som kan hjälpa föräldrarna ge barnen ett ankare för sin tro.
Eftersom vår himmelske Fader vill att vi ska lära känna honom och uppleva hans kärlek, skapade han en värld fylld med magnifika skapelser som vittnar om honom och hans Son, Jesus Kristus. Har du någonsin räknat upp allt det som vittnar om Frälsaren? Det finns solnedgångar och snäckor, syrenbuskar och sjöar, insekter och djur, förunderliga morgnar och himlar strödda med stjärnor.
Herren själv sade till Moses: "Allt är skapat och danat för att vittna om mig, både det som är timligt och det som är andligt, det som är i himlarna ovan, det som är på jorden, det som är i jorden och det som är under jorden, både ovan och under; allt vittnar om mig" (Moses 6:63; kursiveringen tillagd).
Var vi än lever i världen ser vi härliga soluppgångar, som vittnar om Kristi ljus, som fyller våra hjärtan och upplyser våra sinnen. De mäktiga floderna och porlande bäckarna bär vittne om att Frälsaren är källan till det levande vattnet som kan släcka vår törst efter andliga ting. Ängens liljor och även den minsta sparv bär vittne om hans frikostiga och personliga omsorg.
Men av alla Guds anmärkningsvärda skapelser är det endast vi, hans barn, som skapats till hans avbild och likhet. Endast vi, hans barn, har förmågan att utveckla våra egna andliga övertygelser. Och endast vi, hans barn, kan i ord ge uttryck för vårt vittnesbörd om honom. Vi, hans barn, gläder oss över vårt privilegium och vår heliga förpliktelse att bära vittne om honom och hans evangelium.
För inte så länge sedan fick mitt barnbarn Susie sina egna skrifter. Hon bor i ett område där klasskamrater och lärare inte är medlemmar i kyrkan, så hon ville berätta för dem om trosartiklarna som fanns att läsa i hennes nya skrifter. Hon beslöt sig för att det vore bäst att göra det i skolan under timmen då alla fick en chans att berätta om något av nyhetsvärde. När det var Susies tur, stod denna lilla åttaåring framför sina klasskamrater och läste: "Vi tror på Gud, den evige Fadern, på hans Son Jesus Kristus och på den Helige Anden." Hon fortsatte att läsa, men när hon kom till sjunde trosartikeln, klagade en klasskamrat högt och ljudligt: "Det där är väl inga nyheter!" Läraren svarade snabbt: "Kanhända, men det är nytt för mig."
Vi kan alla dela med oss av evangeliets goda nyhet och uttrycka vår övertygelse i ord. Om vi lyssnar till Andens viskningar kan vi finna tillfällen att ödmjukt uttrycka vår tro. Även en blyg åttaårig flicka kan känna en önskan att berätta om trosartiklarna.
När vi bär vittne om evangeliets goda nyheter inbjuds den Helige Anden att bära sitt vittne om budskapets sanning. Det är inte våra ord som förmedlar kraft, utan istället är det Guds Ande som talar genom våra ord och bekräftar dem för lyssnarens hjärta. I Mormons Bok förklarade Nephi: "Ty när en människa talar genom den Helige Andens kraft, så bringar denna kraft det till människobarnens hjärtan" (2 Nephi 33:1).
När vi förkunnar vår åsikt och ödmjukt talar om vad vi tror och känner, kan Anden också bära vittne för vår egen själ att det vi sagt är sant. President Boyd K Packer sade det enkelt: "Man finner sitt vittnesbörd när man bär det" ("The Candle of the Lord", Ensign, jan 1983, s 54).
I en värld av skiftande värderingar och förvirrande röster, är vittnesbördet det som kan hjälpa föräldrarna ge barnen ett ankare för sin tro. I familjen gör vi det genom att i våra handlingar och ord vittna om Jesus Kristus och hans evangelium. Vi gör detta när vi ber tillsammans, studerar skrifterna och håller regelbundna hemaftnar. Runt middagsbordet kan föräldrar och barn berätta om vad de lärt sig på kyrkans möten och aktiviteter och i dagliga tillämpningar av evangeliets principer.Det är i denna heliga familjekrets som barnen kan lära sig uttrycka sina känslor av kärlek och tacksamhet för vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus och för de välsignelser som kommer av att leva tillsammans som en familj på denna vackra jord.
Barn är andligt mottagliga och de lägger märke till sin himmelske Faders skapelser. De har ett naturligt intresse för masken som slingrar sig i vattenpölen, de är hänförda över ljudet av havet i snäckan, förtrollade av det magiska mönstret som molnen ritar på himlen. Det är ett förtjusande privilegium att fatta ett barn vid handen och gå på upptäcktsfärd i denna vackra värld men det är ett ännu större privilegium att få hjälpa barnet lära känna världens Skapare och bära vittne om hans kärlek till alla sina barn.
När vi berättar om våra känslor för våra små och bär vittne om honom, hjälper vi dem att klä sina egna andliga insikter och känslor i ord. Och när vi hjälper barnen känna igen det gudomliga upphovet till de känslorna, växer deras förståelse och kärlek till Frälsaren, rad efter rad, bud efter bud.
När små barn lyssnar till ord från skrifterna, och senare läser skrifterna själva, blir de bekanta med ett skriftligt ordförråd som gör det möjligt för dem att uttrycka andliga känslor. Till och med mycket små barn, långt innan de kan läsa, kan känna budskapet i skrifterna och börjar förstå Guds kärlek till dem.
Bradley, som bara är två år gammal, älskar att vara med på familjens skriftstudiestund. När det var hans tur, höll han i skrifterna och vände försiktigt på bladen medan han sade: "Himmelske Fader älskar mig, himmelske Fader älskar mig." Att uppleva sin himmelske Faders och Jesu Kristi osvikliga kärlek är grunden till ett vittnesbörd.
Jag känner en morfar som under en familjesammankomst i bergen tog med sina barnbarn på en promenad. När de kom till en glänta i skogen, bad han barnen sätta sig ner på en stock, och sedan berättade han för dem om en fjortonårig pojke som hette Joseph Smith och som frågade sin himmelske Fader om sådant som han funderat djupt på. Morfadern beskrev hur pojken Joseph gick till en lund i närheten av hemmet för att be, i tro att Gud skulle besvara hans bön. Barnbarnen lyssnade tyst, men fyraårige Johnny, som ofta hade svårt för att sitta stilla, kunde inte längre bärga sig. Han utbrast: "Jag har redan hört den berättelsen."
Morfadern berättade om Josephs uppriktiga bön och hur den besvarades med en härligt besök av vår himmelske Fader och hans Son, Jesus Kristus. När han berättat färdigt, tog lille Johnny sin morfars hand och sade: "Det var ett bra vittnesbörd, morfar." Han tyckte om att höra berättelsen igen.
Trots att morfadern hade berättat denna heliga berättelse många gånger förut, sade han: "Aldrig hade Herrens Ande burit ett starkare vittnesbörd än när jag bar mitt vittnesbörd om Joseph Smith för mina egna barnbarn." Morfadern och barnen hade känt den Helige Anden bära vittne. Liksom Johnny har kanske våra barn också hört berättelser från skrifterna förut, men har de hört oss bära vårt personliga vittnesbörd om sanningen i berättelserna och principerna de undervisar om?
Vem kan mäta inflytandet av de enkla, heliga orden i ett vittnesbörd? Vem kan beräkna Andens inverkan som bekräftar de orden? Vittnesbördets frö som planteras i barnens hjärtan när de är unga får näring under hela livet genom att de får höra vittnesbörd från dem som älskar dem nog för att bära vittne om sanningen.
Föräldrar har fått ett heligt ansvar. Men föräldrar behöver hjälp. Mor- och farbröder, fastrar och mostrar, vänner, ledare och lärare bifogar sina vittnesbörd när de bär vittne för barn och ungdomar. Flera gånger säger skrifterna till oss att "i två eller tre vittnens mun skall varje ord stadfästas" (L&F 6:28).
Det är lätt för oss som har vuxna barn att känna oss nedstämda och önska att vi oftare burit våra vittnesbörd när barnen var små. Men det är aldrig för sent. Min far, som dog förra året, var ett levande vittnesbörd hela livet. Men i slutet av sitt liv skrev han också sin personliga historia för att kunna bära vittnesbörd inte bara för sina barn och barnbarn, utan också för alla kommande generationer. Det finns inget han kunde ha efterlämnat som är dyrbarare än uppteckningen om hans vittnesbörd och kärlek.
Jag kommer ihåg hur min far undervisade mig om sitt vittnesbörd på handens fem fingrar.
1. Gud är vår kärleksfulle Fader i himlen.
2. Hans Son, Jesus Kristus, är vår Frälsare och Återlösare.
3. Joseph Smith var en Guds profet och han var det redskap varigenom Jesu Kristi evangelium återupprättades till jorden och Mormons bok översattes.
4. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är Herrens kyrka på jorden idag.
5. Vår kyrka leds av en levande profet som får uppenbarelse.
Mina kära bröder och systrar, detta är mitt vittnesbörd. Jag bär ödmjukt vittne om att dessa ting är sanna. Må var och en av oss tillsammans med alla Guds skapelser vittna om honom. I Jesu Kristi namn, amen.