Fienden inom oss President James E Faust andre rådgivare i första presidentskapet "Vi behöver alla öva oss på att bli modiga, disciplinerade och lojala män i prästadömet som är redo att med rätt vapen kämpa mot det onda och segra." Mina kära bröder i prästadömet, jag önskar uttrycka min kärlek och uppskattning för var och en av er. Vi är tacksamma för allt ni gör för att föra detta heliga verk ut i hela världen. Jag känner mig ödmjuk och hedrad över att få vara en av er. Långt innan jorden blev till begynte ett stort krig i himlen mellan styrkorna för det goda och det onda.1 Idag rasar det kriget häftigare än någonsin. Satan är fortfarande kapten över ondskans härskaror. Han frestar oss fortfarande på samma vis som han frestade Mose när han sade: "Du människoson, tillbed mig."2 Som prästadömsbärare utgör vi rättfärdighetens stora armé som ska bekämpa Lucifers styrkor. Vi behöver alla öva oss på att bli modiga, disciplinerade och lojala män i prästadömet som är redo att med rätt vapen kämpa mot det onda och segra. Paulus sade att dessa vapen består av "rättfärdighetens pansar", "trons sköld", "frälsningens hjälm" och "Andens svärd som är Guds ord".3 Ikväll vill jag tala om striden som var och en av oss kämpar inom oss själva. President Joseph F Smith lärde: "Vår första fiende finner vi inom oss själva. Det är förnuftigt att först övervinna denna fiende och underkasta oss Faderns vilja och strikt åtlyda de principer för livet och frälsningen som han givit för människornas frälsning."4 Enkelt uttryckt betyder detta att vi behöver stärka det goda inom oss och övervinna Satans frestelser. Pejlanläggningen är pålitlig. Alma säger: "Allt som är gott kommer från Gud och allt som är ont från djävulen."5 Robert Louis Stevenson beskrev denna ständiga kamp mellan det goda och det onda i den klassiska romanen om doktor Jekyll och mister Hyde. Historien förtäljer att i början var "doktor Jekyll en mycket högaktad läkare i London, en god och vänlig man, som i sin ungdom visat en böjelse för det onda, vilket han dock lyckades undertrycka. Han var intresserad av läkemedel och råkade upptäcka en drog som gjorde det möjligt för honom att ändra sin yttre skepnad till en motbjudande dvärg, som förkroppsligade det onda, som han kallade mister Hyde. En liknande dosering tillät honom att återvända till den vänlige läkarens form och personlighet. Läkaren omvandlade sig upprepade gånger till mister Hyde och gav därigenom större och större kraft åt den sidan av sin karaktär. Det blev nu allt svårare för Jekyll att återvända till sin ärbara skepnad och han upptäckte att han allt oftare blev Hyde utan att använda någon drog."6 Som mister Hyde begår han ett mord, och när drogen inte länge kan återställa honom till den vänlige doktor Jekyll, uppdagas sanningen och Hyde tar sitt liv. Missbruket av droger förstörde hans liv. Det kan det också göra i verkliga livet. Nyckeln till att aldrig bli en ond och ogudaktig mister Hyde är att bestämma sig för att inte ge efter för förgörande frestelser. Experimentera aldrig någonsin med något vanebildande ämne. Använd aldrig tobak i någon form och inta aldrig några andra förslavande ämnen. Håll er borta från berusande spritdrycker. Missbruk för med sig tragiska följder som är mycket svåra att övervinna. Välsignelser kommer när vi är sanna mot våra principer. När jag var president för Cottonwoods stav, var doktor Creed Haymond en av stavens patriarker. Ibland bar han ett starkt vittnesbörd om visdomsordet. Som ung man var han kapten för friidrottslaget vid ett universitet i Pennsylvania. 1919 inbjöds broder Haymond och hans lag till den årliga tävlingen som Inter- Collegiate Association anordnade. Kvällen före tävlingen beordrade lagets tränare, Lawson Robertson, som tränade flera olympiska lag, lagmedlemmarna att dricka lite sherry. På den tiden hade tränarna den felaktiga uppfattningen att vin var bra för muskler som blivit hårda under sträng träning. Alla de andra lagmedlemmarna drack sherryn, men broder Haymond vägrade för hans föräldrar hade undervisat honom om visdomsordet. Broder Haymond blev mycket ängslig för han ville inte vara olydig mot sin tränare. Han skulle tävla mot världens snabbaste män. Tänk om han nästa dag gjorde dåligt ifrån sig? Hur skulle han då kunna se sin tränare i ansiktet? Nästa dag kände sig resten av lagmedlemmarna mycket sjuka och fick dåliga tider. En del var till och med för sjuka för att springa. Broder Haymond kände sig emellertid bra och vann 100 och 200-metersloppen. Hans tränare sade: "Du har just sprungit 200 meter fortare än någon annan någonsin gjort." Den kvällen och i resten av livet var Creed Haymond tacksam för sin enkla tro på att hålla visdomsordet.7 I militärtjänsten under andra världskriget umgicks jag med några fina unga män med lysande framtidsutsikter. Men så småningom såg jag hur några av dem vände sig bort från doktor Jekylls ärbara, gudfruktiga egenskaper och hemföll åt mister Hydes lumpenhet. För några av dem började det med att de drack kaffe för att vattnet smakade illa, och vattenreningstabletterna hade också en obehaglig smak. Kaffedrickandet fick några att ta en öl då och då. Alla soldater som var stationerade utomlands fick en ranson cigaretter och ibland en flaska whisky som var värda mycket pengar. President George Albert Smith gav en gång följande råd: "Om du går över gränsen till Satans sida en enda tum, är du i frestarens våld, och om han lyckas, kommer du inte att vare sig kunna tänka eller ens resonera på rätt sätt, därför att du har förlorat Herrens Ande."8 En del soldater höll sig på den säkra sidan av gränsen och experimenterade aldrig eller drev handel med dessa vanebildande ämnen, fastän vi fick dem gratis. Men andra smakade på cigaretterna eller alkoholen som avkoppling från krigets utmaningar. Några lockades även in i omoralen, i tron att krigets påfrestningar rättfärdigade att de övergav sina normer och lät mister Hydes sida i deras personligheter ta överhanden. Efter kriget märkte de som blivit beroende av tobak, alkohol och omoral att det inte var någon lätt sak att bli av med dessa dåliga vanor. De unga männen som i början haft sådana möjligheter gick över gränsen en tum i taget. De berövade sig och sina familjer den utlovade lyckan och fick istället uppleva skilsmässor, uppbrutna familjer och hjärtesorger . De som aldrig sänkte sina normer föll inte offer för dessa missbruk. De klarade sig igenom denna påfrestande tid i livet och blev starkare och mer redo att leva produktiva, föredömliga och lyckliga liv som trofasta fäder och far- och morfäder till rättfärdiga familjer. De har också verkat som hedrade och högaktade ledare i kyrkan och i samhället. En annan falsk filosofi som tilltalar mister Hydes sida av vår natur är att det inte är farligt att ta en titt på pornografi. Detta är en hemsk villfarelse. Pornografi är lika vanebildande som kokain eller någon annan olaglig drog. Nyligen fick jag ett hjärtslitande brev från en utesluten man, vars själ var fylld av sorg och ånger. Med hans tillåtelse citerar jag följande från hans brev: "Jag hoppas att det här brevet bekräftar för alla dem som tvivlar att förstörelsens stig endast skördar sorg och smärta och att ingen synd är värd det priset." Han fortsätter med att säga: "Jag har dragit bedrövelse och sorg över mig själv. Först nu inser jag till fullo det stora fördärv jag ådragit mig. Inget själviskt eller lystet begär i världen är värt förlusten av medlemsskapet i kyrkan. Jag har orsakat min hustru och mina två underbara barn en förfärlig sorg. Jag är tacksam för min hustrus stora ansträngningar att hjälpa mig övervinna mina synder. Min hustru har blivit offer för mina synder och har varit tvungen att uthärda stor sorg och stort lidande. Jag längtar efter den dag när jag åter kan bli medlem i Herrens kyrka och efter att min familj kan bli en evig familj." Brevet fortsätter med ett erkännande: "Mina synder är ett direkt resultat av att jag tidigt i barndomen fick en böjelse för pornografi. Utan tvekan är pornografi vanebildande och ett gift. Om jag hade lärt mig tidigt i livet att utöva självdisciplin, hade jag varit medlem i kyrkan idag." En av mister Hydes villfarelser är det som några felaktigt kallar "på förhand planerad omvändelse". Det finns ingen sådan lära i denna kyrka. Det kanske låter lockande, men i själva verket är det ett livsfarligt och falskt begrepp. Syftet med det är att få oss att tro att vi medvetet och avsiktligt kan begå en överträdelse med baktanken att vi, om vi snabbt omvänder oss, ändå kan åtnjuta evangeliets alla välsignelser, till exempel tempelvälsignelser eller en mission. Sann omvändelse kan vara en lång och smärtsam process. Denna dåraktiga lära förutsågs av Nephi: "Och många andra skola säga: Låtom oss äta, dricka och vara glada men låtom oss dock frukta Gud ­ han urskuldar den som gör en liten synd. Ja, ljugen litet, dragen fördel av en för hans ords skull, gräven en grop för eder granne, ty det gör intet till saken. Gören allt detta, ty i morgon skola vi dö och om så är, att vi befinnas skyldiga, skall Gud tilldela oss några få rapp och till sist skola vi bliva frälsta i Guds rike."9 Om alla dem som lär ut denna lära säger Herren: "De heligas blod skall ropa ur jorden emot dem."10 Detta beror på att alla våra förbund inte bara måste erhållas genom förordningar, de måste också beseglas av löftets helige Ande för att bestå i evighet.11 Denna gudomliga godkännande-stämpel sätts bara på våra förordningar och förbund genom vår trofasthet. Den falska idén om en så kallad på förhand planerad omvändelse är bedräglig, men man kan inte bedra löftets helige Ande. Några människor bär ärbarhetens och den yttre rättfärdighetens mask, men lever under falska förespeglingar och tror att de som doktor Jekyll kan leva ett dubbelliv och aldrig bli upptäckta. Jakob sade: "En människa med delad håg . . . går ostadigt fram på alla sina vägar."12 I Mormons bok läser vi om Corianton som gick på mission till zoramiterna med sin far och bror. Hans dubbelnatur fick honom att överge missionsverksamheten och hans far att utropa: "O min son, huru stor ogudaktighet du har bringat över zoramiterna, ty när de sågo ditt uppförande, vägrade de att tro på mina ord."13 Skenheliga människor är sådana som utåt bär godhetens mask men i hjärtat utövar ondska och falskhet. Sådana var de skriftlärda och fariseerna som kom till Frälsaren och låtsades ha samvetskval och söka hans råd. "Mästare," sade de med ett smickrande tonfall, "vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen." Med sådana försåtliga ord hoppades de överrumpla honom när de frågade honom: "Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?" Deras fråga var laddad med ondskefullt uppsåt för en av de mest förargelseväckande romerska lagarna var kapitationsskatten. Om han hade svarat "ja", kunde fariseerna ha beskyllt honom för att vara illojal mot judarna. Om han hade svarat "nej" kunde han ha anklagats för uppvigling. Men "Jesus märkte deras onda avsikt och sade: 'Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov?' " Han bad dem visa honom ett mynt och frågade sedan: "Vems bild och namn är det här?" De svarade: "Kejsarens". Och han fick tyst på de skenheliga fariseerna genom sitt klassiska svar: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud."14 Vi är i världen, men vi får inte övervinnas av hyckleriet och villfarelsen som finns där. Sanningen om vilka vi är och vad vi gör kommer till sist att uppdagas. Herren har gett oss denna allvarliga påminnelse: "Ty deras ogudaktighet skall kungöras från hustaken, och deras hemliga gärningar skola uppenbaras."15 Eftersom vi lever i en moraliskt okänslig omgivning är det svårt för oss att säga till oss själva och till andra att våra gärningar inte är rättfärdiga. Bröder, vi kan skydda oss mot fienden inom var och en av oss genom att använda oss av Guds prästadömes skyddande mantel. Var och en av oss behöver låta det heliga prästadömets stora krafter bli verksamma i vårt liv. Detta betyder att vi dagligen använder denna gudomliga myndighet till att välsigna andra när vi går ut som hemlärare, utför förordningar eller håller hemafton. Som grupp har vi en mission att föra frälsningens budskap till världen, och den missionen utför vi under ledning av vår president, Gordon B Hinckley, som innehar alla prästadömets nycklar på jorden i vår tid. Men vi kan inte uppfylla den missionen om vi inte var och en vinner seger över kampen inom oss själva. När vi gör det kan vi sätta på oss hela Guds rustning och få de välsignelser som utlovas i prästadömets ed och förbund. Herren har lovat att "alla de som mottaga detta prästadöme mottaga mig . . . och den som mottager mig, mottager min Fader, och den som mottager min Fader, mottager min Faders rike. Därför skall allt vad min Fader har givas åt honom."16 Upphöjelse i vår Faders rike innefattar riken, troner, herradömen, furstendömen och makter som fortsätter att tillväxa i all evighet.17 Att vi alla måtte sträva efter att övervinna fienden inom oss så att vi kan få alla dessa välsignelser, ber jag om i Jesu Kristi namn, amen. SLUTNOTER 1. Se Upp 12:4­9; Moses 4:1­4; Abraham 3:24­28; L&F 39:36­38; Jes 14:12­20; Luk 10:18. 2. Moses 1:12. 3. Ef 6:14­17. 4. Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph F Smith (1998), s 374. 5. Alma 5:40. 6. Thesaurus of Book Digests (1949), s 206. 7. Se Joseph J Cannon, "Speed and the Spirit", Improvement Era, okt 1928, s 1001­1007. 8. Sharing the Gospel with Others, red Perston Nibley (1948), s 43. 9. 2 Nephi 28:8. 10. 2 Nephi 28:10. 11. Se L&F 132:7. 12. Jak 1:8. 13. Alma 39:11. 14. Matt 22:16­21. 15. L&F 1:3. 16. L&F 84:35, 37­38. 17. Se Kyrkans presidenters lärdomar: Brigham Young (1997), s 72.