The Christus statueThe Church of Jesus Christ of Latter-day Saints Search | Feedback | Site Map | Help | Country Sites |
Upp Språk Huvudmeny
Generalkonferens
Oktober 2000
Vittnesbörd

Vittnesbörd

Äldste Loren C Dunn
emeritus i de sjuttios kvorum

"Jag vet att Gud vår Fader verkar i stora församlingar som denna och att han verkar i den minsta gren och den minsta församling."

Äldste Loren C Dunn

För bara sex dagar sedan invigde president Gordon B Hinckley, i sällskap med president Boyd K Packer och äldste Neil L Andersen och deras hustrur, templet i Boston, Massachusetts. Invigningen skedde efter ett öppet hus då över 83 000 människor visades genom templet. Över 16 000 deltog i de fyra invigningssessionerna, antingen i templet eller i närliggande stavscentrer.

Även om varje tempel är betydelsefullt och erbjuder samma nödvändiga förordningar för evigt liv, var denna invigning på många sätt historisk. Detta är det första templet i en stad som betraktas som frihetens födelseort i vad som vid den tiden var den nya världen, och där också många av vår kyrkas första ledare och medlemmar bodde från början. Invigningen tycktes representera ett förenande av Amerikas storslagna fädernearv och Jesu Kristi återställda evangeliums heliga rötter.

Några av de närvarande hade tidigare anknytningar till Boston och kringliggande områden. De flesta var där för att de bodde där och gladde sig åt invigningen av ett tempel mitt ibland dem. Alla var där som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, "med medborgarskap med de heliga och som Guds husfolk", som president Hinckley sade vid hörnstensceremonien. De "har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten" (Se Ef 2:19­20).

Där fanns infödda, boende på orten som kom, många med sina barn och barnbarn. Tre generationer medlemmar värdiga en tempelrekommendation.

I invigningsbönen för templet i Kirtland bad profeten Joseph Smith Herren att befria dem från den tidens förföljelseok (se L&F 109:31­33, 47). Även om det fortfarande finns utmaningar, ser vi att missuppfattningarnas och fördomarnas ok har fallit i denna tid av tempelbyggande och öppet hus.

I templet, i beseglingsrummen, finns speglar som är placerade mitt emot varandra på väggarna. När någon tittar i en spegel, kan han se sin spegelbild gå tillbaka från den ena generationen till den andra, så att säga, och framåt från den ena generationen till den andra utan ände, vilket symboliserar vår eviga natur. Kanske finns det ytterligare en anledning till att speglarna placeras på det sättet. De talar om alla som kom före oss och alla som kommer efter oss.

Jag tänker på profeten Joseph Smiths ord: "Nu, efter de många vittnesbörd, som äro avgivna om honom, är detta det sista vittnesbördet, vilket vi giva om honom: Han lever" (L&F 76:22).

För alla som har burit vittne om hans verk och alla som ännu ska bära vittne om hans verk under min tid, bär jag detta vittnesbörd för er i dag, i denna tid. Jag vet att det finns en Gud i himlen och jag vet att han lever. Jag vet att Gud lever. Jag vet att han lever. Jag vet att han lever och jag vet att han är vår Fader. Jag vet att Gud vår Fader verkar i stora församlingar som denna och att han verkar i den minsta gren och den minsta församling. Jag vet att Jesus Kristus är vår Frälsare och vår Återlösare och att han har köpt oss genom att utgjuta sitt blod och genom den plåga han genomled i Getsemane. Jag vet att apostlarna och profeterna utgör grundvalen i detta verk. Det började med profeten Joseph Smith och har fortsatt till Gordon B Hinckley i denna dag. Detta, mina bröder och systrar, är Jesu Kristi evangelium. Detta verk är sant. Må Herren välsigna oss att leva enligt det. I Jesu Kristi namn, amen.

 
© 2008 Intellectual Reserve, Inc. All rights reserved.   Rights and use information.  Privacy policy