Fokusering och prioriteringar Äldste Dallin H Oaks i de tolv apostlarnas kvorum "Tillgänglig information som används vist är långt mer värdefullt än mångfaldigad information som tillåts falla i träda." När vi närmar oss slutet på denna underbara konferens är det lämpligt att vi frågar oss vad vi ska sträva efter att bli på grund av det vi har hört från Herrens tjänare. Vi är ansvariga och kommer att dömas efter hur vi använder det vi har fått. Denna eviga princip kan tillämpas på allt vi har mottagit. I liknelsen om talenterna (se Matt 25:14–30) lärde Frälsaren oss denna princip genom att peka på hur man tar till vara egendom. Ansvarsprincipen gäller också de andliga resurser som förmedlats genom de lärdomar vi fått, och de värdefulla timmar och dagar som tilldelats var och en av oss under vår tid på jorden. Jag vill undersöka hur denna ansvarsprincip kan tillämpas på hur vi använder den ökade mängd tid och information vi har fått i vår tid. På grund av ökad medellivslängd och nutida tidsbesparande apparater har de flesta av oss mycket mer fritid än våra förfäder. Vi är ansvariga för hur vi använder den tiden. "Du skall icke bortslösa din tid" (L&F 60:13) och "varen icke längre lata" (L&F 88:124) befallde Herren tidiga missionärer och medlemmar. "De hastigt svunna dagar vi aldrig få igen" sjunger vi i en älskad psalm. "Ta stunderna till vara, tillfället ilar hän. Och tiden flyr på vingar, om ej vi passa på, ty som en dag är livet, av Gud det skapats så" ("Ta vara på var timma", Psalmer, nr 156). Betydelsen av vår ökade fritid har förstärkts många gånger av modern datateknik. På gott och ont har uppfinningar som Internet och CD-skivan gett oss omedelbar tillgång till ett makalöst lager information, insikter och bilder. Precis som vi har snabbmat har vi också snabb kommunikation och snabba fakta. Effekten av dessa resurser på somliga av oss verkar uppfylla profeten Daniels profetia att i den sista tiden "skall insikten så växa till" (Dan 12:4) och "många skall springa av och an" (se Dan 12:4, King James Bible). Med väsentligt ökad fritid och betydligt fler alternativ för hur man använder den är det klokt att se över de grundläggande principerna som borde vägleda oss. Timliga omständigheter förändras, men de eviga lagar och principer som borde styra våra val förändras aldrig. I. En skämthistoria ger oss en varning. Jag tycker om berättelsen eftersom den lätt kan anpassas till olika språk och kulturer. Två män blev affärskompanjoner. De byggde ett litet skjul intill en trafikerad väg. De skaffade en lastbil och körde den till en bondes fält, där de köpte en last meloner för tio kronor styck. De körde den fullastade lastbilen till sitt skjul vid vägen, där de sålde sina meloner för tio kronor styck. De körde tillbaka till bondens fält och köpte ännu en last meloner för tio kronor styck. De körde dem till vägkanten och sålde också dem för tio kronor styck. När de körde tillbaka till bondens fält för att hämta en last till, sade den ena kompanjonen till den andra: "Vi tjänar inte så mycket pengar på det här, eller hur?" "Nej, det gör vi inte", svarade hans kompanjon. "Tror du vi behöver en större lastbil?" Vi behöver inte heller en större last information. Precis som för de två affärskompanjonerna i min berättelse, är vad vi mest behöver, en klarare fokusering på hur vi bör värdera och använda det vi redan har. En poet beskrev denna villfarelse som ett "oändligt kretslopp" som för med sig "kunskap om ord och okunnighet om Ordet", vari "visdom förloras i kunskap" och "kunskap förloras i information" (T S Eliot, "'Choruses from the Rock'", The Complete Poems and Plays, 1909– 1950 [1962], s 96). Vi har tillgång till tusen gånger mer information än Thomas Jefferson (USA:s tredje president, ö a) eller Abraham Lincoln (USA:s sextonde president, ö a). Men vem av oss skulle anse oss tusen gånger mer bildade eller nyttiga för våra medmänniskor än de? Den överlägsna kvaliteten hos det som dessa två män gav oss – däribland Självständighetsförklaringen och Gettysburgtalet – berodde inte på deras omfattande informationskällor, eftersom deras bibliotek var förhållandevis små med våra mått mätt. De använde sig vist och inspirerat av en begränsad mängd information. Tillgänglig information som används vist är långt mer värdefullt än mångfaldigad information som tillåts falla i träda. Jag var tvungen att lära mig denna uppenbara läxa som juridikstuderande. För över 45 år sedan blev jag hänvisad till ett bibliotek med hundratusentals böcker om juridik. (I dag skulle ett sådant bibliotek innefatta ytterligare miljontals sidor information att ladda ner elektroniskt.) När jag började förbereda en uppsats, ägnade jag många dagar åt att söka i hundratals böcker efter det material jag behövde. Jag lärde mig snart den uppenbara läxan (som erfarna forskare redan kände till) att jag aldrig skulle klara min uppgift inom de angivna tidsramarna, om jag inte fokuserade mitt forskningsområde i början och i god tid slutade forska fram material, så att jag skulle hinna analysera det jag funnit och skriva ner mina slutsatser. Vi som möts av en uppsjö på information genom de fantastiska resurser vi har fått, måste börja med att fokusera, annars blir vi troligen som de i den välkända profetian om människorna i den sista tiden, "som ständigt blir undervisade men aldrig lyckas komma till insikt om sanningen" (2 Tim 3:7). Vi behöver också tystnad och begrundan under bön, när vi försöker omvandla information till kunskap och låta kunskap mogna till visdom. Vi behöver också fokusera för att undgå det som är skadligt. Den överflödande informationen och bilderna som finns på Internet kräver skarp fokus och kontroll för att vi ska undkomma pornografin som är ett växande gissel i vårt samhälle. Som det stod i en ledare nyligen i Deseret News: "Bilder som förr fanns undangömda längst bak i butikerna, finns nu så nära som ett musklick" ("Staying ahead of Pornography", 21–22 feb 2001, s A12). Internet har gjort pornografin tillgänglig nästan helt utan ansträngning och ofta utan att man behöver lämna sitt eget hem eller rum. Internet har också underlättat vuxnas rovdrift att använda nätets anonymitet och lättillgänglighet för att komma åt barn i onda syften. Föräldrar och ungdomar, akta er! För evangeliet får detta lättillgängliga informationsflöde många följder. Till exempel får vi nu genom kyrkans hemsida tillgång till alla generalkonferenstal och innehållet i kyrkans tidskrifter under de senaste 30 åren. Lärare kan ladda ner en mängd fakta inom varje ämnesområde. När ett utdelningsblad fokuseras på ämnet kan det vara till stor nytta. Men en hel hög utdelningsblad kan begränsa våra ansträngningar att lära ut evangeliets principer med tydlighet och vittnesbörd. Högar med tilläggsmaterial kan försämra snarare än berika, eftersom de kan skymma elevernas fokusering på de aktuella principerna och hindra dem från att under bön försöka tillämpa dessa principer i sina liv. Nephi lärde: "Mätten eder med Kristi ord, ty se, Kristi ord skola tillkännagiva för eder allt vad I skolen göra" (2 Ne 32:3). Det är fokusering. Nephi sade också att när han undervisade ur skrifterna, "tillämpade [han] nämligen all helig skrift på [sig], så att den måtte vara [honom] till nytta och lärdom" (1 Ne 19:23). Det är personlig tillämpning. För att ytterligare belysa behovet av fokusering när vi använder och undervisar ur det förgångnas stora informationsskällor, betänk det relativa värdet i dag av de råd som Brigham Young gav en lyssnarskara för hundrafyrtio år sedan, jämfört med vad president Hinckley och andra Herrens tjänare säger till var och en av oss just nu, under denna konferens. Eller jämför värdet för var och en av oss av några andra fakta eller råd från det förgångna, med vad vår stavspresident sade vid vår senaste stavskonferens, eller vad vår biskop rådde oss till förra söndagen. Allt detta överskuggas av hur angeläget det är som Anden viskade till oss i går kväll eller i morse angående våra egna specifika behov. Var och en av oss borde vara noga med att dagens informationsflöde inte upptar vår tid så fullständigt att vi inte är inställda på och inte kan höra och följa den milda, stilla rösten som finns till hjälp för var och en av oss med våra egna utmaningar i dag. Jag hoppas att dessa maningar om vikten av fokusering inte uppfattas som fientliga mot selektiv användning av den nya teknik som har gett oss omedelbar tillgång till en sådan rikedom av information. I detta upprepar jag vad Brigham Young sade: "Varje upptäckt inom vetenskap och konst som är sann och nyttig för människorna, har getts genom direkt uppenbarelse från Gud. . . . Vi borde dra nytta av alla dessa stora upptäckter . . . och ge våra barn fördelen av varje nyttig kunskapsgren, som förberedelse för dem att gå framåt och dugligt göra sin del i detta stora verk" (Deseret News, 22 okt 1862, s 129). II. Vi måste också prioritera. Våra prioriteringar avgör vad vi söker i livet. Det mesta av vad som undervisats under den här konferensen har rört prioriteringar. Jag hoppas att vi tar till oss dessa lärdomar. Jesus undervisade om prioriteringar när han sade: "Sök inte det som hör denna världen till, utan sök först att uppbygga Guds rike och grundlägga hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också" (JST, Matt 6:38). "Sök först att uppbygga Guds rike" innebär att sätta Gud och hans verk främst. Guds verk är att åvägabringa evigt liv för sina barn (se Moses 1:39), och allt vad det innebär i fråga om att föda, fostra, undervisa och besegla vår himmelske Faders barn. Allt annat har lägre prioritet. Tänk på den verkligheten medan vi begrundar några lärdomar och exempel på vad vi sätter först. Som någon har sagt: Om vi inte väljer Guds rike först, spelar det till slut knappast någon roll vad vi valde i stället. Vad gäller kunskap så är den högst värderade religiösa kunskapen den vi får i templet. Denna kunskap erhålls genom begåvningens tydliga och symboliska lärdomar och genom Andens viskningar som kommer när vi har en önskan att söka och är mottagliga för att höra den uppenbarelse vi kan få på denna heliga plats. Vad gäller ägodelar lärde Jesus att "en människas liv inte beror av överflöd på ägodelar" (Luk 12:15). Följaktligen borde vi inte samla oss "skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl" (Matt 6:19). Med andra ord, vårt hjärtas skatter – det vi värderar högst – borde inte vara vad skrifterna kallar "rikedomar [och] . . . denna världens fåfängligheter" (Al 39:14). "Denna världens fåfängligheter" inbegriper varje kombination av den världsliga kvartetten ägodelar, stolthet, anseende och makt. Med hänsyftning på dessa saker påminner oss skrifterna att "du ej kan taga dem med dig" (se Al 39:14). Vi borde söka den sortens skatter som skrifterna utlovar till de trofasta: "Stora skatter av kunskap, ja, fördolda skatter" (L&F 89:19). Överallt runt omkring oss har vi deras goda exempel som söker varaktiga skatter – de som "hungrar och törstar efter rättfärdigheten" (Matt 5:6) och sätter Guds rike först i sina liv. Bland de mest synliga av sådana föredömen är de män och kvinnor som åsidosätter sin världsliga strävan och till och med säger farväl till sina familjer för att tjäna som missionärer för Herren. Tiotusentals av dem är unga missionärer. Dessutom ger jag ett särskilt erkännande till dem som går på mission i mogen ålder, en del som ledare för missioner och andra som vi kallar missionärspar. Deras anmärkningsvärda tjänande visar vad de sätter främst, och deras imponerande föredöme är en ledstjärna för deras familjer och alla som känner dem. Hur vi prioriterar syns mest på hur vi använder vår tid. Någon har sagt: "Tre ting kommer aldrig tillbaka – en skjuten pil, ett uttalat ord och ett förlorat tillfälle." Vi kan inte återvinna eller spara tiden vi får varje dag. När det gäller tiden får vi bara ett tillfälle att välja och sedan är det borta för evigt. Goda val är särskilt viktiga för vårt familjeliv. Hur tillbringar till exempel familjen sin fritid tillsammans? Att tillbringa tid tillsammans är viktigt, men inte tillräckligt. Prioriteringar bör styra den värdefulla tid vi lägger ner på våra familjerelationer. Jämför tidens värde, om vi bara tillbringar den i samma rum med att se på TV, med vad den tid betyder som vi ägnar åt att tala med varandra, enskilt och tillsammans i familjen. För att nämna ännu ett exempel, hur mycket tid använder en familj till att lära sig evangeliet genom skriftstudier och föräldrarnas undervisning, jämfört med tiden som familjen tillbringar med att se på matcher, pratshower eller såpoperor? Jag tror att många av oss är övergödda på underhållningsskräpmat och undernärda på livets bröd. När det gäller att se vad som är viktigast i varje större beslut (som utbildning, yrke, bostadsort, äktenskap eller barnafödande), borde vi fråga oss själva vad den eviga följden blir av beslutet. En del beslut som verkar åtråvärda på jorden innebär oacceptabla risker när det gäller evigheten. I alla sådana val behöver vi ha inspiration i våra värderingar och tillämpa dem på ett sådant sätt som ger oss och vår familj eviga välsignelser. Sedan, när vi har gjort allt vi kan, bör vi minnas kung Benjamins visa råd och trösterika försäkran. Han lärde: "Sen till att allt detta göres med visdom och ordning, ty ingen fordrar, att en människa skall löpa fortare än hon förmår" (Mos 4:27). De avgörande prioriteringarna för sista dagars heliga är tvåfaldiga. För det första söker vi förstå vårt förhållande till Gud, den evige Fadern, och hans Son, Jesus Kristus, och säkra det förhållandet genom att ta emot de frälsande förordningarna och genom att hålla våra personliga förbund. För det andra söker vi förstå vårt förhållande till vår familj och säkra det förhållandet genom templets förordningar och genom att hålla förbunden vi ingår på denna heliga plats. Dessa förhållanden, som säkras på det sätt som jag har förklarat, skänker eviga välsignelser som inte går att få på något annat sätt. Ingen kombination av vetenskap, framgång, ägodelar, stolthet, anseende eller makt kan ge dessa eviga välsignelser! Jag vittnar om att detta är sant, och jag vittnar om Gud Fadern, vars plan fastställer vägen, och om vår Frälsare, Jesus Kristus, vars försoning gör allt detta möjligt. I Jesu Kristi namn, amen.