Hur kan jag bli den kvinna som jag drömmer om att bli? President Gordon B Hinckley "Ni är döttrar till den Allsmäktige. Era möjligheter är obegränsade. Er framtid är storartad om ni tar kontroll över den." Tack för den vackra psalmen. Tack för era böner, tack för er tro, tack för att ni är de ni är. Unga kvinnor i kyrkan, tack så mycket. Och tack, syster Nadauld, syster Thomas och syster Larsen, för de underbara tal som ni hållit till dessa unga kvinnor här i kväll. Vilken underbar syn ni är här i konferenscentret i kväll. Hundratusentals andra har samlats över hela världen. De kommer att lyssna till oss på över tjugo olika språk. Våra tal kommer att översättas till deras modersmål. Det är ett överväldigande ansvar att tala till er i kväll. Och på samma gång är det ett fantastiskt tillfälle. Jag ber om den Helige Andens vägledning som vi har fått höra så mycket om i kväll. Fastän ni bor i olika länder, är ni alla en del av en enda stor familj. Ni är Guds döttrar. Ni är medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. I er ungdom talar ni om framtiden och den är ljus och löftesrik. Ni talar om hopp och tro och framgång. Ni talar om godhet och kärlek och frid. Ni talar om en bättre värld än vi någonsin har känt till. Ni är döttrar till den Allsmäktige. Era möjligheter är obegränsade. Er framtid är storartad om ni tar kontroll över den. Driv inte omkring i livet på ett gagnlöst och värdelöst sätt. Häromdagen gav mig någon ett exemplar av min årsbok från gymnasiet. Det verkar som om folk skickar sina gamla böcker till mig när de är trötta på dem. Jag tillbringade en timme med att bläddra igenom den och titta på bilder av mina vänner för 73 år sedan, min gymnasieklass som utexaminerades 1928. De flesta i denna årsbok har nu levt färdigt sina liv och gått vidare till den andra sidan. Somliga tycks ha levt nästan utan något syfte i livet. Andra uträttade stora saker. Jag tittade på ansiktena på pojkarna som var mina vänner och skolkamrater. En gång i tiden var de unga och skärpta och energiska. De som är kvar har nu rynkiga ansikten och går långsamt. Deras liv är fortfarande meningsfulla, men de är inte lika vitala som de en gång var. Jag tittade i den gamla årsboken på de flickors ansikten som jag kände. Många av dem har gått bort, och resten lever tillbakadragna liv. Men de är fortfarande vackra och fascinerande. Mina tankar går tillbaka till dessa unga män och kvinnor i min ungdom, tillbaka till den ålder ni har i dag. På det hela taget var vi en glad grupp. Vi njöt av livet. Jag tycker att vi var ambitiösa. Den mörka och hemska depressionstiden, som svepte över jorden, skulle inte komma ännu på ett år. 1928 var en tid då vi hade stora förhoppningar och härliga drömmar. Under våra stillsammare stunder hängav vi oss alla åt drömmar. Pojkarna drömde om obestigna berg och obeprövade arbetskarriärer. Flickorna drömde om att bli den slags kvinna de flesta såg i sina mödrar. När jag tänkte på detta, kom jag fram till vad jag skulle kalla mitt tal i kväll: "Hur kan jag bli den kvinna som jag drömmer om att bli?" För några månader sedan talade jag till er och till de unga männen i kyrkan. Jag föreslog sex råd som ni borde eftersträva. Tror ni att vi kan räkna upp dem tillsammans? Låt oss försöka: Var tacksamma, var skärpta, var rena, var trogna, var ödmjuka, var bedjande. Jag hyser inga som helst tvivel om att dessa förhållningsregler kommer att föra med sig framgång och lycka och frid. Jag rekommenderar dem igen till er med löftet att om ni lever efter dem så kommer ni att kunna göra mycket gott i livet. Jag tror att ni blir framgångsrika i era bemödanden. När ni blir gamla är jag övertygad om att ni med tacksamhet kommer att se tillbaka på det sätt ni valde att leva. När jag i kväll talar till er unga kvinnor, vill jag nämna några av dessa saker men kanske på ett litet annorlunda sätt. De är värda att upprepas och jag rekommenderar dem starkt till er igen. I den årsbok jag talade om finns det en bild på en ung kvinna. Hon var skärpt och sprudlande glad och vacker. Hon var charmfull. Livet för henne kunde sammanfattas med ett enda kort ord: nöje. Hon sällskapade med pojkar och dansade bort dagar och nätter, studerade lite men inte mycket, bara så pass att hon skulle kunna ta sin examen. Hon gifte sig med en pojke av sitt eget slag. Alkohol tog hennes liv i besittning. Hon kunde inte avstå från den. Hon blev slav under den. Hennes kropp bröts ner av dess ondskefulla grepp. Sorgligt nog, tynade hennes liv bort utan att hon hade åstadkommit något. Det finns en bild av en annan flicka i samma årsbok. Hon var inte särskilt vacker men det fanns något sunt hos henne, en glimt i ögat och ett leende på läpparna. Hon visste varför hon gick i skolan. Hon var där för att förkovra sig. Hon drömde om den slags kvinna hon ville bli och formade sitt liv därefter. Hon kunde också ha roligt men visste när det var dags att sätta stopp och börja tänka på annat. Det fanns en pojke i skolan vid den tidpunkten. Han hade kommit dit från ett litet lantsamhälle. Han hade nästan inga pengar. Han tog med sig lunch hemifrån i en liten brun papperspåse. Det syntes nästan att han hade kommit från en bondgård. Han var varken särskilt snygg eller stilig. Han var en duktig elev. Han hade satt upp ett mål för sina studier. Det var ett högt mål och det verkade ibland nästan ouppnåeligt. Dessa två blev förälskade. Man sade: "Vad ser han hos henne?" Eller: "Vad ser hon hos honom?" Båda två såg något underbart som ingen annan såg. Efter universitetsexamen gifte de sig. De sparade och arbetade. Det var ont om pengar. Han fortsatte sina studier på universitetet. Hon fortsatte att arbeta en tid och sedan började barnen komma. Hon tog då hand om dem. För några år sedan flög jag hem från östra USA. Det var sent på kvällen. Jag tog mig fram längs den dunkla gången. Jag såg en kvinna som sov med huvudet på sin mans axel. Hon vaknade när jag närmade mig dem. Jag kände genast igen flickan som jag känt på gymnasiet för så länge sedan. Jag kände igen pojken som jag också känt. De började nu bli gamla. När vi pratades vid, berättade hon att deras barn var vuxna och att de var mor- och farföräldrar. Stolt berättade hon att de var på väg hem från östra USA där hennes man varit för att presentera en akademisk avhandling. Där hade han på ett stort konvent hedrats av sina jämlikar från hela nationen. Jag fick veta att de varit aktiva i kyrkan, att de villigt verkat i alla ämbeten de kallats till. Enligt alla mått var de framgångsrika. De hade nått de mål de hade satt upp för sig själva. De hade blivit hedrade och respekterade och hade gett ett enormt bidrag till samhället de levde i. Hon hade blivit den kvinna hon drömt om att bli. Hon hade överträffat sin dröm. När jag gick tillbaka till min plats i flygplanet, tänkte jag på dessa två flickor som jag berättat om för er i kväll. Den enas liv kan beskrivas med ett ord på fyra bokstäver: N Ö J E. Hon hade levt sitt liv utan mål, utan stabilitet, utan att ge något till samhället, utan ambition. Hennes liv hade slutat i bedrövelse och i smärta och i en för tidig död. Den andras liv hade varit svårt. Det hade bestått av att snåla och spara. Det hade bestått av hårt arbete för att hålla dem flytande. Det hade betytt enkel mat och enkla kläder och en mycket blygsam lägenhet under de år som hennes man arbetade på att få en start inom sitt yrke. Men ut ur denna som det tycktes sterila jordmån hade det vuxit fram en planta, ja, två plantor, sida vid sida, som blomstrade på ett vackert och underbart sätt. Dessa vackra blomster vittnade om medmänskligt tjänande, om osjälviskhet mot andra, om kärlek och respekt för och tro på sin livskamrat, om glädjen när de tillgodosåg andras behov under de olika aktiviteter de engagerade sig i. När jag tänkte på mitt samtal med dessa två människor, beslutade jag mig för att själv göra lite bättre ifrån mig, att vara lite mer hängiven, att sätta lite högre mål, att älska min hustru lite innerligare, att hjälpa henne och värdesätta henne och ta hand om henne. Och så, mina kära, kära unga vänner, känner jag att jag är så ivrig och så uppriktig inför och så angelägen om att säga något till er i kväll som ska hjälpa er att bli den kvinna ni drömmer om att bli. Till att börja med måste ni vara rena, för omoral fördärvar ert liv och efterlämnar ett ärr som ni aldrig helt kan bli av med. Ni måste ha ett mål. Vi är här för att uträtta något, för att välsigna samhället med våra talanger och vår lärdom. Visst kan ni ha roligt. Men ni måste inse livets allvar och att riskerna är stora. Ni kan dock klara av dem om ni utövar självkontroll och söker efter Herrens osvikliga styrka. Låt mig först försäkra er om att om ni har begått ett fel, om ni har ägnat er åt omoraliskt beteende, är inte allt förlorat. Minnet av ett sådant felsteg kommer antagligen att dröja sig kvar, men handlingen kan bli förlåten, och ni kan höja er över det förgångna och leva ett liv som är helt acceptabelt inför Herren, när omvändelse har skett. Han har lovat att förlåta era synder och inte komma ihåg dem mera (se L&F 58:42). Han har ordnat ett system med hjälpsamma föräldrar och med kyrkans ledare som kan hjälpa er i era svårigheter. Ni kan lägga bakom er det onda ni varit engagerade i. Ni kan gå framåt med förnyat hopp och godtagbarhet till ett mycket bättre levnadssätt. Men det finns ärr som kommer att sitta kvar. Det bästa sättet – det enda sättet för er – är att undvika all inblandning med det onda. President George Albert Smith brukade säga: "Stanna på Herrens sida av linjen" (Sharing the Gospel with Others, urval av Preston Nibley [1948], s 42). Ni har inom er mäktiga och mycket övertalande instinkter, som ibland yrkar på att ni ska ge efter och slå runt lite. Ni får inte göra det. Ni kan inte göra det. Ni är Guds döttrar med enorma möjligheter. Han förväntar sig stora saker av er, precis som andra gör. Ni kan inte ge vika en enda minut. Ni kan inte ge efter för en impuls. Ni måste ha en stark och fast disciplin. Fly från frestelsen, som Josef flydde från Potifars hustrus försök att snärja honom. Det finns inget i hela världen som är så storslaget som dygden. Den strålar och mister aldrig sin glans. Den är dyrbar och vacker. Den är ovärderlig. Den kan inte köpas eller säljas. Den är följden av självkontroll. Ni unga kvinnor använder mycket tid till att tänka på pojkar. Ni kan ha roligt tillsammans med dem, men gå aldrig över på fel sida av dygdens linje. En ung man som ber er eller uppmuntrar er eller kräver att ni ska hänge er åt något slags sexuellt uppförande är ovärdig ert sällskap. Upphör att umgås med honom innan både ert och hans liv fördärvas. Om ni kan styra er själva på detta sätt, kommer ni att vara tacksamma så länge ni lever. De flesta av er kommer att gifta sig och ert äktenskap blir mycket lyckligare om ni har utövat självkontroll tidigare i livet. Ni kommer att vara värdiga att besöka Herrens hus. Det finns ingen nöjaktig ersättning för denna underbara välsignelse. Herren har gett oss ett underbart påbud. Han har sagt: "Pryd alltid dina tankar med dygd" (L&F 121:45). Detta blir ett bud som vi bör hörsamma med flit och disciplin. Och det åtföljs av ett löfte om otroliga och underbara välsignelser. Till dem som lever i dygd har han sagt: "Då skall du hava ett frimodigt medvetande inför Gud . . . Den Helige Anden" – som vi har talat om i kväll – "skall vara din ständige ledsagare och din spira en oföränderlig rättfärdighetens och sanningens spira; ditt herradöme skall vara ett evigt herradöme, och det skall utan tvångsmedel strömma till dig från evighet till evighet" (L&F 121:45–46). Kan det finnas något större eller vackrare löfte än detta? Skaffa er ett syfte i livet. Välj det ni skulle vilja göra och utbilda er så att ni effektivt kan sträva efter det. För de flesta av er är det svårt att välja yrke. Ni hoppas att ni ska gifta er och att ni inte ska behöva bekymra er om det. Men i vår tid behöver en flicka en utbildning. Hon behöver möjligheten att kunna försörja sig om det skulle bli nödvändigt. Studera de alternativ som finns. Be enträget till Herren om vägledning. Driv sedan igenom era planer med beslutsamhet. Nu har kvinnorna samma möjligheter till yrkesval som männen har. Det finns absolut inget ni inte kan göra om ni föresätter er något. I drömmen om kvinnan ni vill bli kan ni infoga bilden av en kvinna som kompetent betjänar samhället och ger ett betydelsefullt bidrag till världen hon lever i. Häromdagen var jag på sjukhuset i några timmar. Jag blev bekant med en mycket gladlynt och skicklig sjuksköterska. Hon är en sådan kvinna som ni unga kvinnor skulle kunna drömma om att bli. När hon var ung beslöt hon sig för att hon ville bli sjuksköterska. Hon skaffade sig den nödvändiga utbildningen för att kunna gå så långt hon kunde inom sjuksköterskeyrket. Hon arbetade på att förbättra sin yrkeskunnighet och blev mycket skicklig. Hon beslutade att hon ville gå ut som missionär och gjorde det. Hon gifte sig. Hon har tre barn. Hon arbetar nu så lite eller så mycket hon vill. Det finns en sådan efterfrågan på människor med hennes yrkesskicklighet att hon kan arbeta nästan var hon vill. Hon tjänar i kyrkan. Hon har ett fint äktenskap. Hon har ett gott liv. Hon är den slags kvinna som ni kan drömma om att bli när ni ser in i framtiden. För er finns det ingen gräns, mina kära unga vänner. Ni kan bli utomordentligt duktiga på alla sätt. Ni kan bli förstklassiga. Det finns ingen anledning för någon av er att vara underlägsen. Hys respekt för er själva. Tyck inte synd om er själva. Bry er inte om de ovänliga saker som andra kanske säger om er. Och speciellt ska ni inte bry er om det som någon pojke kanske säger för att förnedra er. Han är inte bättre än er. Faktum är att han har redan förringat sig själv genom sitt handlande. Utveckla och förbättra de talanger Herren har gett er. Gå framåt i livet med en glimt i ögat och ett leende på läpparna, men också med ett starkt och stort syfte i hjärtat. Älska livet och uppmärksamma de tillfällen som ges och var alltid lojal mot kyrkan. Glöm aldrig att ni kom till jorden som ett av den gudomlige Faderns barn, med något gudomligt i er personlighet. Herren sände er inte hit för att misslyckas. Han gav er inte livet för att slösa bort det. Han gav er jordelivets gåva så att ni skulle få erfarenhet, en positiv, underbar och ändamålsenlig erfarenhet som leder er till det eviga livet. Han har gett er denna härliga kyrka, hans kyrka, för att vägleda er, för att ge er tillfälle till tillväxt och erfarenhet, för att undervisa er och leda er och uppmuntra er, för att välsigna er med ett evigt äktenskap, för att besegla ett förbund mellan er och honom som gör er till hans utvalda döttrar, döttrar han kan se på med kärlek och en önskan att hjälpa. Må Gud välsigna er storligen och rikligen, mina kära unga vänner, hans underbara döttrar. Naturligtvis kommer det att finnas problem på vägen. Det finns svårigheter som måste övervinnas. Men de varar inte för alltid. Han överger er inte. När i livets stormar hårt du prövas här, och du modlös tror, att allt förlorat är. Räkna då Guds gåvor, nämn dem en och en, se, vad Gud dig givit och dig giver än. Tröttas du i striden, står du nedstämd kvar? Tappa inte modet, Herren all makt har. Räkna då Guds gåvor, änglar vet din nöd, och de skall dig alltid giva kraft och stöd. ("Räkna Guds gåvor", Psalmer, nr 167) Se till det positiva. Ni ska veta att Herren vakar över er, att han hör era böner och besvarar dem, att han älskar er och kommer att visa er sin kärlek.. Låt den Helige Anden vägleda er i allt ni gör när ni strävar efter att bli det slags kvinna som ni drömmer om att bli. Ni kan bli det. Ni kommer att ha vänner och nära och kära som hjälper er. Och Gud kommer att välsigna er när ni beslutsamt följer den väg ni valt. Detta, flickor, är mitt löfte och min ödmjuka bön för er, i Herrens Jesu Kristi namn, amen.