Äldste Walter F González
i de sjuttios kvorum
"Kunskap i sig är inte nog. Vi måste ta oss tid att tillämpa principerna i våra liv."
|
|
Engelska är återställelsens språk och under denna konferenssession symboliserar den engelska som talas med brytning kyrkans tillväxt över hela världen. Jag kommer från Sydamerika, där kyrkan har haft en stark tillväxt. När jag blev medlem i kyrkan för 30 år sedan fanns där 108 000 medlemmar och sex stavar. På den tiden fanns det inga tempel på vår kontinent. Nu finns det 2 600 000 medlemmar och 557 stavar. Elva tempel är i verksamhet och två håller på att byggas. Nephi, Lehis son, sade: "Men jag, Nephi, har skrivit vad jag skrivit, och jag anser det hava stort värde i synnerhet för mitt folk. Ty jag beder oavlåtligen för dem varje dag, och om natten väta mina ögon min huvudgärd med tårar för deras skull" (2 Nephi 33:3). Detta innerliga rop besvaras i våra dagar genom Mormons bok. Nephi bad att de ord han i sin "svaghet skrivit" skulle få makt över oss, "ty de övertala dem till att göra gott. De ge dem kunskap om sådant som angår deras fäder, och de tala om Jesus samt övertyga dem att tro på honom och att uthärda intill änden, vilket är evigt liv" (2 Nephi 33:4).
Jag har sett hur läran och evangeliets principer vägleder fler och fler medlemmar i Sydamerika. Vår uppgift i Sydamerika och överallt fortsätter att vara att söka efter principerna vi finner i skrifterna och i profeternas lärdomar och skriva dem "inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan" (2 Kor 3:3). En sådan etablering av evangeliets principer tar tid. Tid behövs både till att få kännedom om evangeliets sanningar och till att tillämpa dem i våra liv.
De flesta medlemmarna i Sydamerika hörde först talas om evangeliets principer när de avsatte tid till att ta del av missionärernas lektioner och vittnesbörd. Vi tog oss tid att lyssna, och nu kan vi inte annat än känna djup tacksamhet till de missionärer som verkade i våra länder. Vår djupa tacksamhet innefattar inte enbart missionärerna utan även deras familjer som sände ut dem. (Nu sänder tusentals sydamerikaner ut sina barn på mission för att dela med sig av det återställda evangeliets glädjebudskap.) Vi som är första generationen medlemmar i kyrkan känner också stor tacksamhet till våra föräldrar som, trots att de inte var medlemmar, tog sig tid att undervisa oss om rättfärdiga principer. Dessa förberedde oss för att känna igen och välkomna evangeliets budskap.
Missionärer påbörjade processen att undervisa oss om läran och evangeliets principer; men att hålla kvar evangeliet i våra hjärtan är en fortgående uppgift som tar tid. Kunskap i sig är inte nog. Vi måste ta oss tid att tillämpa principerna i våra liv. Nephi visste till exempel att Herren besvarar våra böner. Han tillämpade sin kunskap för flera århundraden sedan och förde därigenom eviga välsignelser till oss i dag. Om vi läser noggrant, ser vi att Nephi bad till Gud med stor tro eftersom han visste att Gud skulle höra hans "rop" (se 2 Nephi 33:3). Vilken tacksamhet vi känner för att Nephi tog sig tid att tillämpa sin kunskap. Vilken tacksamhet vi känner för att Nephi skrev sin kunskap på sitt hjärta "inte med bläck utan med den levande Gudens Ande".
Högre studier kräver liksom lärjungeskap sin tid. Ibland inser vi att en princip är sann, men vi ändrar inte våra prioriteringar för att få tid att efterleva denna princip. På så sätt går vi miste om värdefulla tillfällen att få till stånd en förvandling i hjärtat då vi undervisas av den Helige Anden. Tänk för ett ögonblick på Enos, som sköt upp tillämpandet av sin fars undervisning. Han tog sig till slut tid att leva upp till sin kunskap, och tack vare det har vi fått många välsignelser. Enos berättar för oss att det var när han gick ut för att jaga vilda djur i skogarna, som hans fars undervisning om evigt liv och de heligas glädje sjönk djupt i hans hjärta, och han bestämde sig för att ta sig tid att be (se Enos 1:3–4). Som gudomligt svar på hans bön slöt Herren förbund med Enos om att han skulle föra fram uppteckningarna till lamaniterna i sin egen bestämda tid (se Enos 1:16). Gud besvarar våra böner. Enos tog denna princip från tavlorna av sten och skrev den på en tavla av kött, på sitt hjärta, och fick därför en högre grad av kunskap. Detta förde med sig välsignelser både till honom och till oss i denna tidshushållning.
Det finns mycket som hindrar våra goda föresatser att avsätta tid för studier och särskilt för att efterleva en princip i evangeliet. Överflödet av information vi får från olika källor om ett visst ämne, till exempel, kan kännas överväldigande. Ett sådant överflöd av information kan göra att somliga "ständigt undervisas men aldrig kan komma till insikt om sanningen" (2 Tim 3:7).
Vi kan alla utvärdera våra liv, bestämma vad det är som hindrar oss från att ta oss tid att efterleva en evangelieprincip, sedan omvända oss och göra de nödvändiga förändringarna för att vi ska få tid att tillämpa denna evangelieprincip i våra liv. Om vi gör detta, har Herren lovat att vi kommer att få en större insikt om hans sanningar, precis som Enos fick. Frälsaren kungjorde: "Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv" (Joh 7:17).
Om vi tar oss tid att här i livet lära, begrunda och framför allt efterleva principerna i evangeliet, kommer vi att få Andens glädje och frid. Kyrkan kommer att fortsätta att blomstra i Sydamerika och i andra delar av världen, eftersom fler och fler medlemmar kommer att fortsätta skriva evangeliets principer på sina hjärtan, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött. Jag vittnar om att sanningarna i skrifterna kan växa inom oss från intellektuell förståelse till att vi blir kristuslika, då vi tar oss tid att införliva dessa sanningar i våra liv. Jag vet att Frälsaren är den levande Kristus. Om detta vittnar jag i Jesu Kristi namn, amen.
Previous
