När jag blickar ut över denna stora församling ser jag för
mitt inre inte bara dem som är närvarande i konferenscentret, utan
också dem av er som deltar i denna konferens i möteshus och hem
runt om i världen. Vare sig ni är nära eller långt borta är
ni mycket viktiga för Herrens verk och för upprättandet av
kyrkan där ni bor.
Vi är förenade i vår kärlek till Gud, vår evige
Fader. Vi hedrar hans namn och hans enfödde Sons namn, världens
Frälsare, ja, Jesus Kristus. Under denna konferens kommer det att förmedlas
till oss – genom den Helige Andens kraft – känslor som ökar vår
tro på Fadern och Sonen, och vår kärlek till det återställda
evangeliets principer. Dessa känslor kommer i sin tur att föra
oss närmare dem när vi känner deras närhet i vårt
liv och av hela vårt hjärta önskar lära känna deras
vilja och bli lika dem.
Mitt budskap och vittnesbörd till er är att profeter och apostlar
står i spetsen för detta verk i dag när det sprids över
hela världen. De har kallats av Gud genom uppenbarelse. De är verkligen
profeter, siare och uppenbarare. Herren älskar dem, och som medlemmar
i kyrkan hedrar vi dem och ser upp till dem som den levande Gudens tjänare.
Profeternas stridsrop är lika tydligt i dag som den någonsin varit
i det förflutna, och profeterna kommer att fortsätta vittna till
det ögonblick då Herren Jesus Kristus återvänder för
att regera i härlighet.
Vi lever i underbara men farofyllda tider. Över hela jorden tycks både
nationers strukturer och världen som helhet alltmer urarta. Vi ser oenighet
och fiendskap mellan ledare och nationer, konflikter mellan samhällen
och stridigheter inom familjer. Lösningen på missförhållandena
i världen ligger i att förstå Herren Jesu Kristi lära
och undervisning, och i att dessa principer tillämpas i varje människas
liv. Gudomliga doktriner och lärdomar har profeter, både forntida
och nutida, tydligt undervisat om så som den Helige Anden har manat
dem. När vi hör dessa sanningar förmedlas de till vårt
hjärta och sinne genom samma Ande.
När vi begrundar profeternas roll är det viktigt att förstå,
för det första, att profeter kallas av Gud och att han vittnar
för världen om deras kallelse. Abrahams bok, denna forntida skrift,
beskriver en händelse i föruttillvaron då Gud såg ut över
de andar som han skapat: ”Och Gud såg dessa själar, att de
voro goda och han stod mitt ibland dem och sade: Dessa skall jag göra
till mina regenter; ty han stod ibland dem som voro andar, och han såg,
att de voro goda, och han sade till mig: Abraham, du är en av dem; du
utvaldes innan du föddes.” (Abraham 3:23)
Om Samuel, profeten i Gamla testamentet, står det i skrifterna: ”Och
Samuel växte upp, och Herren var med honom och han lät ingenting
av allt vad han sagt falla till marken. Hela Israel, från Dan ända
till Beer-Sheba, förstod att Samuel var betrodd att vara en Herrens
profet.” (1 Sam
3:19-20)
Mormons bok citerar Frälsaren i forntida Amerika när han betonade
värdet av Jesajas profetior i Gamla testamentet:
”Se, nu säger jag eder, att I borden rannsaka dessa uppteckningar.
Ja, jag giver eder en befallning, att I rannsaken dem sorgfälligt, ty
Jesajas ord äro stora.
Ty han talade förvisso om allting rörande mitt folk, som är
av Israels hus ...
Och allt vad han talade har varit och skall bliva alldeles i överensstämmelse
med de ord, vilka han talade ...
Rannsaken profeterna, ty många äro
de som vittna om detta.” (3 Nephi 23:1-3, 5)
För det andra är profeternas roll att undervisa om Kristus och
att vittna om hans gudomlighet och hans mission. Adam, den förste profeten,
och hans hustru Eva hörde Herrens röst och införde mönstret
för de tidshushållningar som skulle följa. Om denna mycket
viktiga händelse står det att ”Adam välsignade Gud och
blev fylld och började profetera om alla jordens släkten, sägande:
Välsignat vare Guds namn, ty på grund av min överträdelse
hava mina ögon öppnats och här i livet skall jag hava glädje
och i köttet skall jag åter få se Gud.
Hans hustru Eva hörde allt detta och gladde sig och sade: Om det icke
vore för vår överträdelse, skulle vi aldrig hava haft
säd och skulle aldrig hava haft kunskap om gott och ont och känt
glädje över vår återlösning och det eviga livet,
som Gud giver till alla de lydiga.
Och Adam och Eva välsignade Guds namn och de kungjorde allt för
sina söner och döttrar.” (Moses
5:10-12)
Helaman, en forntida amerikansk profet, lärde sina söner Nephi
och Lehi: ”Och nu, mina söner! Kommen ihåg, att det är
på vår Återlösares klippa, hans, som är Kristus,
Guds Son, som I måsten lägga eder grundval, så att när
djävulen utsänder sina mäktiga vindar, ja, sina pilar i virvelvinden,
ja, när hans hagel och hans rasande storm träffa eder, de ej skola
hava makt över eder att draga eder ned i eländets och den ändlösa
veklagans avgrund, emedan den klippa, varpå I ären byggda, är
en säker grundval på vilken människorna, om de bygga därpå,
icke kunna misslyckas.” (Helaman 5:12)
Det kanske kraftfullaste vittnesbördet om Frälsaren i denna tidshushållning
gavs år 1832 av profeten Joseph Smith och Sidney Rigdon:
”Nu, efter de många vittnesbörd, som äro avgivna om
honom, är detta det sista vittnesbördet, vilket vi giva om honom:
Han lever.
Ty vi sågo honom på Guds högra sida och vi hörde rösten
som vittnade, att han är Faderns Enfödde,
att medelst honom, genom honom och av honom existera och skapades världarna.” (L&F
76:22-24)
Det tredje som är kännetecknande för profeter är att
deras lärdomar upptecknas och lärs ut av efterföljande profeter
och lärare till jordens invånare. Herren sade till profeten Mose
i Gamla testamentet: ”Stig upp till mig på berget och bli kvar
där, så skall jag ge dig stentavlorna med lagen och budorden som
jag har skrivit till undervisning för dem.” (2 Mos 24:12)
Herrens levande profeter i dag har gett ett lika övertygande vittnesbörd,
då de 1995 vittnade för världen om äktenskapets och
familjens heliga natur:
”Vi, första presidentskapet och de tolv apostlarnas råd
i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, förkunnar högtidligen
att äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat av Gud och att
familjen har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse
...
Vi tillkännager att det sätt varpå människoliv skapas
har bestämts av Gud. Vi bekräftar livets helgd och dess betydelse
i Guds eviga plan ...
Vi uppmanar ansvariga samhällsmedborgare, regeringar och myndigheter överallt
att verka aktivt för att bevara och stärka familjen som samhällets
grundläggande enhet.” (”Familjen: Ett tillkännagivande
för världen”, Nordstjärnan, okt 1998, s 24.)
Senare bar de också sitt personliga vittnesbörd, som Herrens
apostlar, om Jesu Kristi mission:
”Vi vittnar högtidligen om att hans liv, som är det centrala
i hela mänsklighetens historia, varken började i Betlehem eller
slutade på Golgata. Han var Faderns förstfödde, den enfödde
Sonen i köttet, världens Återlösare ...
Vi vittnar om att han en dag skall återvända till jorden ...
Han skall regera som konungarnas Konung och som herrarnas Herre, och varje
knä skall böjas och varje tunga skall prisa och dyrka honom. Var
och en av oss kommer att stå inför Gud för att dömas
efter sina gärningar och sitt hjärtas önskningar.” (”Den
levande Kristus – Apostlarnas vittnesbörd”, Liahona, apr 2000,
s 2-3.)
Själva grunden i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas lärdomar är ämnade
att till varje ärlig persons själ som ber till Gud i tro, förmedla
ett personligt vittnesbörd om vår Herre och Frälsare och
profeternas roll från tidens gryning ända till detta ögonblick.
Jag vittnar om att successionen av profeter har fortsatt från Joseph
Smith, den förste profeten i denna tidshushållning, till Gordon
B Hinckley, Herrens profet i dag. Om detta bär jag mitt vittnesbörd.
I Jesu Kristi namn, amen.