Vilket enastående arbete ni utför, ni trofasta sista dagars
heliga runtom i världen, som har ett fast och orubbligt vittnesbörd
i hjärtat.
Vilken härlig tid vi haft tillsammans, mina älskade bröder
och systrar. Det är härligt att stiga ut ur världen, så att
säga, och avsätta två dagar åt att begrunda gudomliga
ting.
Vi är alla så upptagna av världsliga bestyr som drar än
hit, än dit. Vi behöver alla, hela världen behöver, tillfälle
att meditera och betänka det som hör Gud till och lyssna till ord
som inspirerar och hjälper.
Våra vittnesbörd har stärkts, och det är bra, för
som president Harold B Lee en gång sade, behöver våra vittnesbörd
stärkas varje dag.1
Jag är övertygad om att de sista dagarnas heliga i hjärtat
har en önskan att handla rätt, att leva på det sätt
som Herren utstakat åt oss. Vi har påmints om mycket av detta
under denna konferens.
Jag hoppas att när vi återvänt hem och innan vi lägger
oss, var och en då knäböjer och uttrycker sin tacksamhet
och ber om styrka att efterleva evangeliet mer fullständigt som resultat
av denna konferens.
Jag är så tacksam för körens vackra sång. De
har sjungit så vackert. Det här är en sådan storslagen
och hängiven organisation och vi tackar alla som ger så generöst
av sin tid och sina talanger till detta verk. Jag är tacksam för
sången igår från kören med ensamstående. De
var inspirerande. Och den fina sången igår kväll från
de unga männen på missionärsskolan som kom och sjöng
för oss med stor kraft. Tack så mycket för vad ni gett oss.
Nu vill jag som avslutning läsa några ord från Moroni:
”Vakna upp och stå upp ifrån stoftet, o Jerusalem, ja,
ikläd dig din högtidsskrud, o Sions dotter, förstärk
dina stavar och utvidga dina gränser evinnerligen, på det du icke
mer må komma på skam, utan att den evige Faderns förbund,
som han har gjort med dig, o Israels hus, måtte bliva fullbordat.
Ja, kommen till Kristus och varden fullkomnade i honom och förneken
eder all ogudaktighet, och om I förneken eder all ogudaktighet och älsken
Gud av all eder makt, själ och styrka, då är hans nåd
eder nog, så att I genom hans nåd kunnen bliva fullkomliga i
Kristus, och om I genom Guds nåd ären fullkomliga i Kristus, kunnen
I på intet sätt förneka [Kristi] kraft.” (Moroni
10:31-32)
Efter denna härliga konferens bör var och en av oss vara en bättre
man eller kvinna, en bättre pojke eller flicka. Tack så mycket,
bröder och systrar, för ert stora tjänande för att föra
verket framåt. Vilket enastående arbete ni utför, ni trofasta
sista dagars heliga runtom i världen, som har ett fast och orubbligt
vittnesbörd i hjärtat om den levande Guden och om Jesus Kristus,
vår Frälsare och Återlösare, och om hur de uppenbarade
sig i denna tidshushållning för att på nytt påbörja
en storslagen era i världshistorien som förberedelse för den
tid då Guds Son ska komma och regera som herrarnas Herre och konungarnas
Konung.
Må himlens välsignelser vila över er, mina kära vänner.
Jag ber att det ni hört och sett verkligen ska påverka ert liv.
Jag ber att var och en av oss ska vara lite snällare, lite mer omtänksam,
lite artigare. Jag ber att vi ska hålla vår tunga i styr och
inte låta ilska få oss att säga ord som vi senare får ångra.
Jag ber att vi må ha styrka och vilja att vända andra kinden till,
att gå den andra milen och upplyfta de bedrövades matta knän.
Evangeliet är något personligt. Det är inget avlägset
begrepp. Det ska tillämpas i vårt liv. Det kan förändra
vår natur.
Må Gud välsigna er, mina underbara, trofasta medarbetare i detta
storslagna verk. Må hans frid och kärlek vila över er och
omsluta era liv med gudomlighet.
När vi nu återvänder hem ber jag att det i vårt hjärta
ska finnas en beslutsamhet att leva mer fullkomligt tillsammans som vi bör
som sista dagars heliga. Jag ger er min kärlek och välsignelse
i Herrens Jesu Kristi heliga namn. Gud vare med er tills vi möts igen.
Tack, och amen.
SLUTNOT
1. Se Gordon B Hinckley, Faith: The Essence of True Religion (1989),
s 93.
Previous
