Girighet, själviskhet och frosseri Äldste Joe J Christensen i de sjuttios presidentskap Jag är säker på att vi bokstavligen kommer att kallas att avlägga räkenskap inför Gud för hur vi har använt [våra tillgångar] till att välsigna liv och bygga upp riket. Det sägs att evangeliet är till för att trösta de plågade och plåga de sorglösa. Min avsikt idag är att tala till de sorglösa ­ rika, fattiga och alla däremellan. Herren har sagt: "Ve eder, I rika . . . ty edra rikedomar skola fräta edra själar . . ." Han har också sagt: "Ve eder, I fattiga, vilkas hjärtan icke äro förkrossade . . . [och] vilkas ögon äro fulla med girighet . . . "1 Många av er har förmodligen hört denna lilla bön som någon skrev: "Käre Gud! Idag har jag hittills gjort allting rätt. Jag har inte skvallrat, inte tappat humöret, inte varit girig, butter, elak, självisk eller alltför släpphänt. Men om några minuter, Herre, kommer jag att stiga ur sängen, och från den stunden kommer jag troligtvis att behöva mycket mer hjälp." När det gäller att övervinna girighet, själviskhet och frosseri behöver vi alla mycket mer hjälp. På sitt frispråkiga sätt sade president Brigham Young: "Det som jag är mest rädd för när det gäller dessa människor är att de ska bli rika i detta land, glömma Gud och hans folk, bli självbelåtna och sparka ut sig själva från kyrkan . . . det jag fruktar mest är att de inte kan handskas med rikedomar."2 Vårt välstånd för med sig en del verkliga utmaningar eftersom många blir rika, fler av oss blir självbelåtna, och som en följd av girighet, själviskhet och frosseri kan vi förlora Anden och bokstavligen sparka ut oss själva från kyrkan. Pengar och materiella saker är vad nästan alla tänker på. Som Morris Chalfant skrev: "Den stora [frågan] under nittonhundratalet är: 'Hur kan jag bli rik?' Ingen annan fråga idag tar så stor plats i människors sinnen och . . . hjärtan . . . som denna . . . Detta gäller människor i alla samhällsställningar och inom alla områden i livet."3 Pengar är i och för sig inte något ont, men som Paulus lärde Timotheos, "kärleken till pengar är roten till allt ont".4 Det finns en del rika som handskas med sin rikedom på ett bra sätt och använder sina tillgångar till att välsigna andra och bygga upp riket. Men för många medför rikedomarna stora svårigheter. När vi har att göra med materialismen som hotar oss, vill jag ge er fyra förslag som var och en av oss bör begrunda: För det första bör vi inte förväxla önskningar med behov. Min mor lärde mig en viktig läxa angående detta. I många år hade min far för vana att byta till sig en ny bil varje år. Men strax efter andra världskrigets slut, när priserna på spannmål steg, blev vi förvånade när pappa en dag kom hem i en dyrare bil. En morgon frågade min mor: "Hur mycket mer kostade den nya bilen än den tidigare modellen?" När pappa talade om det, sade min mor: "Den andra har alltid kunnat ta mig dit jag behövt komma. Jag tycker vi borde ge mellanskillnaden till någon som behöver pengarna mer än vi." Och så blev det. Året därpå återgick pappa till de billigare bilarna och mina föräldrar fortsatte vara generösa. Om vi inte är försiktiga är det lätt hänt att våra önskningar blir behov. Minns dessa ord: "Såja, lilla lyxen, gråt inte. Så småningom blir du oumbärlig." För det andra bör vi undvika att skämma bort barnen genom att ge dem för mycket. I våra dagar växer många barn upp med snedvridna värderingar eftersom vi som föräldrar är alltför släpphänta mot dem. Vare sig vi är välbärgade, eller vi i likhet med de flesta har en blygsammare inkomst, försöker vi som föräldrar ofta ge barnen allt de önskar, och på så sätt berövar vi dem välsignelsen av att kunna se fram emot, längta efter, något de inte har. Något av det viktigaste vi kan lära våra barn är att försaka. Omedelbar njutning brukar göra människor svaga. Hur många verkligt stora personer känner du som aldrig behövt kämpa? Äldste Maxwell gav uttryck åt detta när han sade: "Några av våra goda ungdomar och unga vuxna i kyrkan har inte behövt anstränga sig. De har nästan fribiljett. Extra förmåner tillhandahålls, däribland bil med fri bensin och försäkring ­ allt betalt av föräldrar som ibland lyssnar förgäves efter några artiga och uppskattande ord. Det som på så sätt tas för givet . . . bidrar till själviskhet och en känsla av berättigande."5 En klok ung mor sade: "Jag föredrar att inte ge våra barn allt jag har råd att ge dem. Jag avstår för deras skull." Med Fred Gosmans ord: "Barn som alltid får vad de vill ha, fortsätter att vilja ha så länge de lever."6 Och någonstans längs vägen är det viktigt för våra barns karaktärsutveckling att de lär sig att "jorden fortfarande cirklar runt solen" och inte runt dem.7 Vi borde hellre lära våra barn att fråga sig: Hur kan världen bli en bättre plats för att jag finns här? Vi lever i en värld med underhållning av alla slag, där saker händer mycket snabbt, en värld där många barn växer upp i tron att om inte något är roligt, så är det tråkigt och ingenting värt. Även i det vi gör tillsammans i familjen måste det finnas balans mellan arbete och lek. Några av mina mest minnesvärda upplevelser från min uppväxttid handlar om när vi som familj lärde oss spåntäcka ett tak, bygga ett staket eller arbeta i trädgården. För att det inte bara ska bli arbete och ingen lek, har det för många av våra barn blivit nästan bara lek och mycket litet arbete. Som en följd av alltför stor eftergivenhet lämnar många barn hemmet dåligt förberedda att möta verkligheten. President Hinckley sade: "Naturligtvis behöver vi förtjäna vårt uppehälle. Herren sade till Adam att han i sitt anletes svett skulle äta sitt bröd i alla sina livsdagar. Det är viktigt att vi utbildar oss så att vi blir självständiga. Särskilt viktigt är det att varje ung man som ingår äktenskap är redo för detta och kan åta sig ansvaret att dra försorg om sin livskamrat och de barn som kan komma till detta hem."8 Alldeles för många ungdomar gifter sig utan att ha lärt sig laga mat, sy eller utveckla andra viktiga färdigheter i livet. Okunnigheten om dessa nödvändiga färdigheter, jämte bristen på kunskap om hur man tar hand om pengar, bäddar för många misslyckanden i våra barns äktenskap. Jag är rädd att vi i många fall uppfostrar barn som är slavar under dyrbara nycker och moden. Minns skriftstället: "Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara."9 Hur avgör vi var vår skatt är? För att göra det behöver vi göra en uppskattning av hur mycket tid, pengar och tankebry vi ägnar något. Skulle det inte vara bra att utvärdera hur mycket uppmärksamhet vi ägnar åt att handla och spendera? Detta innebär inte att våra barn inte bör klä sig i några av de lämpliga kläder som är på modet, för detta kan vara mycket viktigt för dem. Men de behöver inte ha garderoben full. Som medlemmar i kyrkan har vi ansvaret att vara välvårdade och uppträda på ett trevligt, anspråkslöst sätt. Med god planering kan vi göra detta utan att vi behöver spendera överdrivet mycket på våra kläder. Mer än tio gånger varnar profeterna i Mormons bok oss för de problem med stolthet som hör ihop med vårt sätt att klä oss. Här är ett av exemplen: "Och . . . kyrkans medlemmar [började] bliva uppblåsta över sina stora rikedomar, sina fina sidentyger, sitt fint tvinnade linnegarn och över sina flockar och hjordar, över sitt guld, silver och alla slags dyrbarheter, som de anskaffat genom sin flit, och över allt detta yvdes de med stolthet i sina blickar, ty de började iföra sig mycket kostsamma kläder."10 Det skulle vara bra om vi och våra barn i allt som har med det materiella att göra följde pionjärernas ofta citerade valspråk: "Fixa till det, slit ut det, få det att duga eller klara dig utan." För det tredje bör vi, som vi ofta hört, leva enkelt och undvika skulder som pesten. President Hinckley påminde oss nyligen om president Heber J Grants uttalande: "Om det finns något som kommer att ge frid och förnöjsamhet till människohjärtat, och till familjen, så är det att leva inom ramen för våra tillgångar. Om det finns något som trycker ned oss och gör oss modfällda, så är det att ha skulder och skyldigheter som vi inte kan uppfylla."11 Samuel Johnson sade: "Vänj dig inte vid att betrakta skuld som en olägenhet, du kommer att finna att den är en katastrof." Hur stort hus behöver vi egentligen för att familjen ska bo bekvämt? Vi bör inte utsätta oss för fara, varken andligen eller ekonomiskt, genom att skaffa oss hem som är vräkiga, gör oss mer fåfänga och vida överträffar våra behov. Om vi ska kunna bli självständiga och nå en ställning där vi kan dela med oss, måste vi självklart skaffa oss en del tillgångar. Om vi lever inom ramen för våra tillgångar och undviker skulder, kan tillgångarna öka. Det finns de med medelinkomster som klarar att spara något av tillgångarna under sitt liv, och det finns de med höga löner som inte gör det. Vari ligger skillnaden? Det är helt enkelt genom att förbruka mindre än vi erhåller, spara under tiden och utnyttja effekten av ränta på ränta. Ekonomiska konsulter framhåller att "de flesta människor missuppfattar det här med rikedom . . . Rikedom är inte detsamma som inkomst. Om du har en god inkomst varje år och gör av med hela, blir du inte rikare. Du bara lever högt. Rikedom är vad du samlar, inte vad du gör av med."12 Till sist, var generös med att ge och dela med dig till andra Ju mer vi har våra hjärtan och sinnen inriktade på att hjälpa andra som inte är lika lyckligt lottade som vi, ju mer undviker vi de andligt frätande effekterna av girighet, själviskhet och frosseri. Våra tillgångar är ett förvaltarskap, inte våra ägodelar. Jag är säker på att vi bokstavligen kommer att kallas att avlägga räkenskap inför Gud för hur vi har använt dem till att välsigna liv och bygga upp riket. Profeten Jakob ger oss ett utmärkt råd om hur vi kan skaffa oss rikedomar och vad de bör användas till: "Men innan I söken efter rikedomar, söken efter Guds rike. När I haven undfått hopp i Kristus, skolen I undfå rikedomar om I söken eder dem, och I bören söka efter dem i avsikt att göra gott, att kläda den nakne och giva den hungrige att äta, att giva fången fri och bistå den sjuke och nödställde."13 Förutom att betala ett ärligt tionde bör vi vara generösa med att hjälpa de fattiga. Hur mycket bör vi ge? Jag tycker om C S Lewis tankar om detta. Han sade: "Jag är rädd för att den enda säkra regeln är att ge mer än vi kan undvara . . . Om det vi ger till välgörenhet inte skapar lite bekymmer och besvär för oss . . . är det för litet. Det bör finnas sådant som vi skulle vilja göra och inte kan göra på grund av det vi gett bort till välgörande ändamål."14 Det finns många värdiga personer och ändamål som vi skulle kunna ge bidrag till. Vi bör ge generöst till fastofferfonden och kyrkans humanitära fonder. Om vi vill att våra familjer ska leva liv som har djup och mening, måste vi ha modet att ärligt granska var vi har våra skatter och undvika de fallgropar som följer på girighet, själviskhet och frosseri. Låt oss alla komma ihåg: För det första: Förväxla inte önskningar med behov. För det andra: Undvik att skämma bort barnen. För det tredje: Lev enkelt och undvik skulder. För det fjärde: Var generös med att ge till andra. Att ge hör verkligen till kärnan i vår tro. Nu vid påsktiden firar vi åter minnet av att "så älskade Gud [vår himmelske Fader] världen att han gav den sin ende son . . . "15, som kom till jorden och kunde blivit ägare till vilka materiella ting som helst, men som hellre valde att ge oss alla ett föredöme för ett enkelt liv, fritt från skuggan av girighet, själviskhet och frosseri. Må vi sträva dagligen efter att leva mer som han levde, det yppersta exemplet på ett liv med djup och mening. Jag vittnar om att Jesus är Kristus, detta är hans kyrka som leds av levande profeter, och hans grav var bokstavligen tom den tredje dagen. I Jesu Kristi namn, amen. SLUTNOTER 1. L&F 56:16­17. 2. Citat ur Bryant S Hinckley, The Faith of Our Pioneer Fathers (1956), s 13. 3. Morris Chalfant, "The Sin of the Church", Wesleyan Methodist; citerat av John H Vandenberg i Conference Report, okt 1965, s 131; eller Improvement Era, dec 1965, s 1154. 4. Se 1 Tim 6:10. 5. BYU Devotional, 12 jan 1999. 6. Spoiled Rotten: American Children and How to Change Them (1992), s 32. 7. Gosman, Spoiled Rotten, s 11 och omslagets insida. 8. "Thou Shalt Not Covet", Ensign, mars 1990, s 2. 9. Matt 6:21. 10. Alma 4:6. 11. Relief Society Magazine, maj 1932, s 302. 12. Thomas J Stanley och William D Danko, The Millionaire Next Door (1996), s 1. 13. Jakob 2:18­19 i Mormons bok. 14. Mere Christianity (1952), s 67. 15. Joh 3:16.