Vad frågar människor oss om? President Gordon B Hinckley Jag vill . . . lägga fram, så enkelt jag kan, mina svar på det som människor frågar oss om. Mina kära bröder och systrar, det är en verkligt stor ära att få tala till er här och nu. Vi intervjuas ofta av media nu för tiden. Som många av er känner till var jag nyligen med i TV-programmet Larry King Live. Jag samtyckte till det, eftersom jag ansåg att även om det fanns tänkbara risker med det, så fanns det också en stor möjlighet att tala till världen om aktuella ämnen. Under programmets gång frågade mr King mig rakt på sak: "Vilken är din uppgift? Du är ledare för en stor religion. Vilken uppgift har du?" Jag svarade: "Min uppgift är att förkunna läran. Min uppgift är att vara ett exempel för folket. Min uppgift är att vara en röst som försvarar sanningen. Min uppgift är att vara en upprätthållare av de värderingar som är viktiga i vår civilisation och i vårt samhälle. Min uppgift är att leda." Detta svar var inte uttänkt i förväg. Jag förväntade mig aldrig denna fråga. Men i den anda som detta svar gavs, har jag tänkt nu på morgonen att jag skulle vilja ställa ungefär ett halvt dussin frågor som vi ständigt får från media och andra kyrkor. Vid detta tillfälle lämpar det sig endast med korta svar. Vart och ett av dessa ämnen förtjänar ett helt tal. Jag har valt ut dessa frågor på måfå och inte satt dem i någon särskild ordning, förutom den första. Jag vill inte argumentera med någon. Jag respekterar alla människors religiösa tillhörighet och lovordar dem för deras önskan att efterleva sin religion. Jag vill helt enkelt lägga fram, så enkelt jag kan, mina svar på det som människor frågar oss om. Fråga 1: Vad lär mormonerna om gudomen? Allt sedan den första synen har människor ställt denna fråga och de fortsätter att ställa den, och kommer att göra det så länge som de tror på en Gud enligt sina traditioner, medan vi bär vittne om en Gud som uppenbarat sig i vår tid. Profeten Joseph förkunnade: "Evangeliets första princip är att med säkerhet veta och känna till Guds karaktär och att veta, att vi kunna samtala med honom som en människa samtalar med en annan" (Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 298). "Vi tror på Gud den evige Fadern, på hans Son Jesus Kristus och på den Helige Anden" (Trosartikel 1). Denna första trosartikel sammanfattar vår lära. Vi godtar inte den athanasianska trosbekännelsen. Vi godtar inte den nicenska trosbekännelsen, ej heller någon annan trosbekännelse som grundar sig på traditioner och människors slutledningar. Som grund för vår lära godtar vi profeten Joseph Smiths uttalande om att när han bad om visdom i lunden "vilade ljuset på mig [och jag såg] två personer, vilkas glans och härlighet trotsa all beskrivning, stående över mig i luften. En av dem talade till mig, nämnande mig vid namn, och sade, pekande på den andre: Denne är min älskade Son. Hör honom" (Joseph Smiths skrifter 2:17). Två varelser av materia stod framför honom. Han såg dem. Till formen liknade de människor, endast så mycket härligare till det yttre. Han talade till dem. De talade till honom. De var inte formlösa andar. De var distinkta personer bägge två. De var varelser av kött och ben vars egenskaper på nytt bekräftades i senare uppenbarelser som gavs till profeten. Vår ställning som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga vilar helt och hållet på giltigheten av denna härliga första syn, som drog bort slöjan för att öppna denna, tidernas fullhets utdelning. Ingenting varpå vi grundar vår lära, ingenting vi undervisar om, ingenting vi lever efter, är av större betydelse än detta första tillkännagivande. Jag vill göra gällande att om Joseph Smith talade med Gud Fadern och hans älskade Son, så är också allt annat han talade om sant. Detta är det gångjärn på vilken den port svänger som leder till frälsningens stig och evigt liv. Är vi kristna? Naturligtvis är vi kristna. Vi tror på Kristus. Vi dyrkar Kristus. Genom ett högtidligt förbund tar vi på oss hans heliga namn. Den kyrka som vi tillhör bär hans namn. Han är vår Herre, vår Frälsare, vår Återlösare varigenom försoningen kom med frälsning och evigt liv. Fråga 2: Vilken inställning har er kyrka till homosexuella? Först och främst tror vi att äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat av Gud. Vi tror att äktenskapet kan förevigas genom utövandet av det eviga prästadömets kraft i Herrens hus. Människor ställer frågor till oss hur vi ser på dem som själva anser sig vara homosexuella eller lesbiska. Mitt svar är att vi älskar dem såsom söner och döttrar till Gud. De kan ha vissa böjelser som är kraftfulla och svårkontrollerbara. De flesta människor har böjelser av ett eller annat slag. Om de inte agerar enligt dessa böjelser går de framåt på samma sätt som alla andra medlemmar i kyrkan. Om de bryter mot kyskhetslagen och kyrkans moralnormer, underkastas de kyrkans disciplinära regler på samma sätt som alla andra. Vi vill hjälpa dessa människor, stärka och hjälpa dem med deras problem och svårigheter. Men vi kan inte stå overksamma om de hänger sig åt omoraliska aktiviteter, om de försöker att uppehålla och försvara äktenskap mellan två personer av samma kön. Att tillåta sådant är att förringa den mycket allvarliga och heliga grundvalen för det av Gud sanktionerade äktenskapet och själva syftet med det, att bilda familjer. Fråga 3: Vilken inställning har ni till abort? Enligt centra för sjukdomsbekämpning och förebyggande åtgärder utfördes 1995 mer än 1.200.000 aborter enbart i Förenta staterna. Vad har hänt med vår aktning för det mänskliga livet? Hur kan kvinnor och män förneka livets stora och värdefulla gåva som är gudomlig till sitt ursprung och sin natur? Ett barn är någonting underbart. Hur vacker är inte en nyfödd baby. Det finns inget större underverk än skapandet av mänskligt liv. Abort är någonting fult och fördärvligt som oundvikligen leder till samvetskval, sorg och ånger. Samtidigt med vårt fördömande tillåter vi det under sådana omständigheter när graviditeten är en följd av incest eller våldtäkt, när moderns liv eller hälsa av kompetent medicinsk personal bedöms vara i allvarlig fara, eller när kompetent medicinsk personal känner till så allvarliga skador att det inte är möjligt för babyn att överleva födelsen. Men sådana fall är sällsynta och risken att de ska inträffa är mycket liten. I dessa fall ska de som ställs inför denna frågeställning samråda med sina lokala ledare i kyrkan, be med stor uppriktighet och genom bönen få bekräftelse på hur de ska göra innan de går vidare. Det finns ett långt bättre sätt. Om det inte finns några utsikter till äktenskap med den man som berörs, och modern måste klara sig på egen hand, så återstår den mycket goda möjligheten att låta barnet bli adopterat av föräldrar som kommer att älska och ta hand om det. Det finns många sådana par i goda hem som längtar efter ett barn och som själva inte kan få något. Fråga 4: Vilket inställning har kyrkan till månggifte? I dessa dagar ser vi många tidningsartiklar som tar upp detta ämne. Detta är följden av att några av dem som praktiserar månggifte anklagas för barnmisshandel. Jag vill med bestämdhet framhålla att denna kyrka inte på något sätt har samröre med dem som praktiserar månggifte. De är inte medlemmar i denna kyrka. Större delen av dem har aldrig varit medlemmar. De gör sig skyldiga till överträdelse av den lag som styr samhället. De vet att de överträder lagen. De är underkastade dess straff. Kyrkan har naturligtvis inte någon som helst behörighet att utöva rättsskipning i denna fråga. Om någon av våra medlemmar befinns skyldiga till att praktisera månggifte blir de uteslutna, det allvarligaste straff som kyrkan kan utmäta. De som ägnar sig åt sådant överträder inte bara den världsliga lagen utan också lagen i denna kyrka. En av trosartiklarna är bindande för oss. Den säger: "Vi tror på att erkänna konungar, presidenter, styresmän och domstolar samt att lyda, ära och understödja lagarna" (Trosartikel 12). Man kan inte både lyda och inte lyda lagen på samma gång. Det finns ingenting sådant som "mormon-fundamentalist". Det är en motsägelse att använda de två orden tillsammans. För mer än ett sekel sedan uppenbarade Gud tydligt för sin profet Wilford Woodruff att månggiftet skulle upphöra, vilket innebär att det nu är emot Guds lag. Även i länder där den världsliga eller religiösa lagen tillåter månggifte, lär kyrkan att äktenskapet måste vara monogamt och accepterar inte bland sina medlemmar sådana som praktiserar månggifte. Fråga 5: Vad anser ni vara orsaken till kyrkans tillväxt? Vi växer. Vi växer på ett underbart sätt. Genom naturlig tillväxt och omvändelsedop blir det 400.000 nya medlemmar varje år. Med ett utgångsläge på tio miljoner blir detta omkring fyra procent, vilket är utomordentligt bra för en kyrka. Människor söker efter en stabil förankring i en värld med skiftande värderingar. De vill ha någonting att hålla fast vid i en värld som alltmer tycks ha hamnat i förvirring. De välkomnas som nya medlemmar och man gör så att de kan känna sig hemma. De känner värmen i samvaron med de heliga. De sätts i arbete. De får ansvar. De får känna att de är en del av en stor rörelse som går framåt i detta Guds verk. Och naturligtvis har vi missionärer som hjälper dem i deras sökande efter sanningen. De upptäcker snart att mycket förväntas av dem som sista dagars heliga. De misstycker inte. De gör vad som förväntas av dem och de tycker om det. De förväntar sig att deras religion ska vara krävande, att den kräver en förändring av deras liv. De uppfyller fordringarna. De bär vittnesbörd om allt det goda som de har fått ta del av. De är entusiastiska och trofasta. Fråga 6: Vilken inställning har ni till misshandel av maka och barn? Vi fördömer alla former av aggressivt beteende. Vi fördömer fysisk, sexuell, verbal eller känslomässig misshandel av maka eller barn. I vårt tillkännagivande om familjen står det: "Man och hustru har ett högtidligt ansvar att älska och vårda sig om varandra och sina barn . . . Föräldrar har ett heligt ansvar att uppfostra sina barn i kärlek och rättfärdighet, att sörja för deras fysiska och andliga behov . . . Män och hustrur ­ mödrar och fäder ­ kommer att stå till svars inför Gud för hur de uppfyller dessa plikter" (Nordstjärnan, okt 1998, s 24). Vi gör allt vi kan för att förhindra denna fruktansvärda ondska. När man erkänner att man och hustru är likställda, när man inser att varje barn som föds till världen är ett Guds barn, då följer en större känsla av ansvar inför att ta hand om, att hjälpa och att trofast älska dem som vi har ansvaret för. Ingen man som våldför sig på sin hustru eller sina barn är värdig att inneha Guds prästadöme. Ingen man som misshandlar sin hustru eller sina barn är värdig att vara en medlem med god ställning i kyrkan. Att misshandla sin maka eller sina barn är ett högst allvarligt brott inför Gud, och var och en som gör sig skyldig därtill kan förvänta sig att bli tillrättavisad av kyrkan. Fråga 7: Hur finansierar kyrkan sin verksamhet? Broder Faust har mycket insiktsfullt talat om detta idag. De som tillhör den yttre världen undrar hur vi kan göra så mycket. De talar och skriver om att kyrkan måste var mycket rik och ha enorma tillgångar. Vi har tillgångar. Vi har hus för gudsdyrkan över hela jorden. Vi bygger ett stort antal nya varje år. Vi genomför ett stort program för högre utbildning, för seminarier och institut. Vi har oöverträffade resurser för släktforskning. Vi bedriver en enastående missionsverksamhet, vilket medför underhåll av missionshem och andra lokaler utöver kostnaden för missionärerna, som missionärerna själva och deras familjer står för. Vi genomför också andra program som alla kräver pengar. Men allt detta och mycket mer förbrukar, inte genererar, pengar. Det kostar en hel del att driva verksamheten i denna kyrka. Dess världsomfattande verksamhet finansieras genom det helgade tiondet från trofasta medlemmar. Tiondelagen är verkligen en underbar och härlig princip. Den är så enkel att förstå och följa. Den är Herrens ekonomiska lag. Jag tackar Herren ur djupet av mitt hjärta för deras tro som betalar ett ärligt tionde. Är de därigenom fattigare? Vi vittnar om att Herren på något sätt i sin gudomliga försyn kompenserar oss, och gör det rikligen. Det är inte en skatt. Det är ett frivilligt offer som ges konfidentiellt. Det är en princip som för med sig ett anmärkningsvärt löfte. Gud har sagt att han ska "öppna himmelens fönster över er och utgjuta över er riklig välsignelse" (Malaki 3:10). Detta är Hans löfte. Han har förmågan att uppfylla detta löfte. Och det är mitt vittnesbörd att han gör det. Detta är allt vad jag har tid med nu. Det finns så många andra ämnen. Detta är bara exempel på frågor som en nyfiken värld ställer till oss. Vi som lever efter kyrkans lärdomar måste veta att detta är Guds verk, som Herren Jesus Kristus leder, att det fungerar enligt Deras plan och Deras mönster och att den frambär Deras välsignelser. Varför är vi ett så lyckligt folk? Det är på grund av vår tro, den tysta förvissningen som förblir i vårt hjärta om att vår Fader i himmelen, som har överblick över allting, vårdar sig om sina söner och döttrar som vandrar inför honom med kärlek, uppskattning och lydnad. Vi kommer alltid att vara ett lyckligt folk om vi lever på ett sådant sätt. Synd är aldrig lycksalighet. Överträdelser är aldrig lycka. Falskhet i ord och handling för aldrig med sig lycka. Lycka ligger i lydnad till lärdomarna och befallningarna från Gud, vår evige Fader, och hans älskade Son, Herren Jesus Kristus. Som jag tidigare sagt från denna talarstol, mina bröder och systrar, så älskar vi er. Vi älskar er för er tro och godhet. Vi älskar er för er villighet att göra vadhelst ni blir ombedda att göra. Vi älskar er för att ni lyder Herrens vilja. Med kunskap om att detta verk är sant går vi framåt, var och en av oss. Må vi göra en förnyad ansträngning att sätta på oss Guds vapenrustning och fästa blicken på Honom, är min enkla bön i vår Återlösares namn, Herren Jesus Kristus, amen.