1. A
  2. B
  3. C
  4. D
  5. E
  6. F
  7. G
  8. H
  9. I
  10. J
  11. K
  12. L
  13. M
  14. N
  15. O
  16. P
  17. R
  18. S
  19. T
  20. U
  21. V
  22. W
  23. Y
  24. Z

Äktenskap, gifta sig

Ett lagenligt förbund eller kontrakt mellan en man och en kvinna som gör dem till man och hustru. Gud instiftade äktenskapet (L&F 49:15).

Det är inte bra för mannen att vara ensam, 1 Mos 2:18 (Mose 3:18). En man skall hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött, 1 Mos 2:24 (Matt 19:5; Abr 5:18). Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt, Matt 19:6 (Mark 10:9). I de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och förbjuda äktenskap, 1 Tim 4:1–3. Äktenskapet skall hållas i ära, Hebr 13:4. Herren befallde Lehis söner att gifta sig med Ismaels döttrar, 1 Ne 7:1, 5 (1 Ne 16:7–8). Gud skapade Adam och Eva till att vara man och hustru, Mose 3:7, 18, 21–25.

Det nya och eviga äktenskapsförbundet: Vigsel som förrättats under evangeliets och det heliga prästadömets lag är för jordelivet och för evigheten. Värdiga män och kvinnor som på så sätt beseglats i äktenskap i templet kan fortsätta som man och hustru i evigheten.

Jesus undervisade om äktenskapet, Luk 20:27–36. I Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan, 1 Kor 11:11. Man och hustru är tillsammans arvingar till livets nåd, 1 Petr 3:7. Vad du än beseglar på jorden skall vara beseglat i himlen, Hel 10:7 (Matt 16:19). För att uppnå den högsta graden av det celestiala riket måste en människa ingå i det nya och eviga äktenskapsförbundet, L&F 131:1–4. Om en man gifter sig men inte genom mig, så är deras förbund inte i kraft när de är döda, L&F 132:15. Om en man vigs till en hustru genom mitt ord och genom det nya och eviga förbundet, och det beseglas genom löftets Helige Ande, skall det vara i full kraft när de har lämnat den här världen, L&F 132:19.

Blandäktenskap: Äktenskap mellan en man och en kvinna med olika religiös tro och levnadssätt.

Du skall inte ta en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna, 1 Mos 24:3. Om Jakob tar sig en hustru bland landets kvinnor, en hetitiska som dessa, varför skulle jag då leva? 1 Mos 27:46 (1 Mos 28:1–2). Israeliter skall inte gifta sig med hedniska folk, 5 Mos 7:3–4. Israels barn gifte sig med kananeer, dyrkade falska gudar och drabbades av förbannelse, Dom 3:1–8. Salomos hustrur förledde hans hjärta att avfalla till andra gudar, 1 Kung 11:1–6. Vi svor att vi inte skulle ge våra döttrar åt de främmande folken, inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner, Neh 10:30. Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror, 2 Kor 6:14. Herren satte ett märke på lamaniterna så att nephiterna inte skulle blanda sig med dem och tro på falska traditioner, Alma 3:6–10. Om en man gifter sig men inte genom mig, så är deras förbund inte i kraft när de är döda, L&F 132:15. Människornas söner tog sig hustrur alldeles som de ville, Mose 8:13–15.

Månggifte: Äktenskap mellan en man och två eller flera levande hustrur. Ingen man skall ha mer än en hustru, såvida inte Herren ger befallning därom, (Jakob 2:27–30). Genom uppenbarelse utövades månggifte på Gamla testamentets tid och i den återställda kyrkans första dagar enligt ledning från profeten som hade prästadömets nycklar (L&F 132:34–40, 45). Det utövas inte längre i kyrkan (L&F OT—1). Idag är det oförenligt med medlemskap i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga att ha mer än en hustru.

Saraj gav Hagar till hustru åt Abram, 1 Mos 16:1–11. Jakob fick Lea och Rakel och deras tjänstekvinnor som hustrur, 1 Mos 29:21–28 (1 Mos 30:4, 9, 26). Om en man tar sig en hustru till, får han inte inskränka på den förras äktenskapliga rätt, 2 Mos 21:10. David och hans två hustrur drog upp till Hebron, 2 Sam 2:1–2. Abraham, Isak och Jakob handlade efter befallning då de tog sig flera hustrur, L&F 132:37. David och Salomo syndade inte i någonting utom i det som de inte fick från Herren, L&F 132:38–39.