Skrifterna
3 Nephi 20


Kapitel 20

Jesus anskaffar bröd och vin genom ett underverk, och ger åter sakramentet till folket – Återstoden av Jakob ska komma till kunskap om Herren sin Gud och ska ärva det amerikanska fastlandet – Jesus är den profet som är lik Mose, och nephiterna är profeternas barn – Andra av Herrens folk ska insamlas till Jerusalem. Omkring 34 e.Kr.

1 Och det hände sig att han befallde mängden och likaså sina lärjungar att de skulle sluta be. Och han befallde dem att de inte skulle sluta be i sina hjärtan.

2 Och han bjöd dem att resa sig och stå på sina ben. Och de reste sig och stod på sina ben.

3 Och det hände sig att han åter bröt bröd och välsignade det och gav lärjungarna att äta.

4 Och när de hade ätit befallde han att de skulle bryta bröd och ge åt mängden.

5 Och när de hade gett åt mängden gav han dem också vin att dricka och befallde att de skulle ge åt mängden.

6 Nu hade varken lärjungarna eller mängden tagit med sig något bröd eller vin.

7 Men han gav dem verkligen bröd att äta och likaså vin att dricka.

8 Och han sa till dem: ”Den som äter detta bröd äter av min kropp till sin själ. Och den som dricker av detta vin dricker av mitt blod till sin själ. Och hans själ ska aldrig vare sig hungra eller törsta utan ska bli mättad.”

9 När nu hela mängden hade ätit och druckit, se, då fylldes de av Anden, och de ropade med en röst och prisade Jesus, som de både såg och hörde.

10 Och det hände sig att när alla hade prisat Jesus, sa han till dem: ”Se, nu fullbordar jag den befallning som Fadern har befallt mig angående detta folk, som är en återstod av Israels hus.

11 Ni minns att jag talade till er och sa att när Jesajas ord skulle fullbordas – se, de är skrivna, och ni har dem framför er, utforska dem därför –

12 ja, sannerligen, sannerligen säger jag er att när de fullbordas är tiden inne att fullborda det förbund som Fadern har slutit med sitt folk, o Israels hus.

13 Och då ska återstoden, som ska skingras över jordens yta, samlas in från öster och från väster och från söder och från norr. Och de ska bringas till kunskapen om Herren, sin Gud, som har återlöst dem.

14 Och Fadern har befallt mig att ge er detta land till er arvedel.

15 Och jag säger er att om icke-judarna inte omvänder sig efter den välsignelse som de ska få, sedan de har skingrat mitt folk –

16 då ska ni, som är en återstod av Jakobs hus, gå fram bland dem. Och ni ska vara mitt ibland dem som ska vara många, och ni ska vara bland dem som ett lejon bland skogens djur och som ett ungt lejon bland fårhjordar, vilket, om det går in bland dem, både trampar ner och sliter i stycken, och ingen kan rädda dem.

17 Din hand ska lyftas mot dina motståndare, och alla dina fiender ska utrotas.

18 Och jag ska samla mitt folk som en man samlar sina kärvar på loggolvet.

19 För jag ska bereda mitt folk med vilket Fadern har slutit förbund, ja, jag ska göra ditt horn till järn, och jag ska göra dina hovar till mässing. Och du ska krossa många folk, och jag ska helga deras byte åt Herren och deras ägodelar åt hela jordens Herre. Och se, jag är den som gör det.

20 ’Och det ska ske, säger Fadern, att min rättvisas svärd ska hänga över dem på den dagen, och om de inte omvänder sig ska det falla på dem, säger Fadern, ja, på alla icke-judarnas nationer.’

21 Och det ska ske att jag ska befästa mitt folk, o Israels hus.

22 Och se, detta folk ska jag befästa i detta land för att fullborda förbundet som jag slöt med er fader Jakob. Och det ska bli ett nytt Jerusalem. Och himlens styrkor ska vara mitt ibland detta folk, ja, jag själv ska vara mitt ibland er.

23 Se, jag är den om vilken Mose talade då han sa: ’En profet som är lik mig ska Herren, er Gud, låta uppresa ur era bröders led. Honom ska ni höra i allt vad han säger till er. Och det ska ske att varje själ som inte lyssnar till den profeten ska avskäras från folket.’

24 Sannerligen säger jag er att alla profeterna från Samuel och de som kom efter honom, alla som har talat, har vittnat om mig.

25 Och se, ni är profeternas barn, och ni är av Israels hus. Och ni tillhör förbundet som Fadern slöt med era fäder, då han sa till Abraham: ’Och genom din avkomma ska alla jordens släkter bli välsignade.’

26 Fadern har först upprest mig åt er och sänt mig att välsigna er genom att vända var och en av er bort från er ondska, och detta eftersom ni är förbundets barn.

27 Och efter det att ni har välsignats fullbordar Fadern förbundet som han slöt med Abraham, då han sa: ’Genom din avkomma ska alla jordens släkter bli välsignade’ – genom att den Helige Anden utgjuts över icke-judarna genom mig, vilken välsignelse över icke-judarna ska göra dem mäktigare än alla andra till att skingra mitt folk, o Israels hus.

28 ’Och de ska bli ett gissel för folket i detta land. Men om de, efter att ha tagit emot mitt evangeliums fullhet, förhärdar sina hjärtan mot mig ska jag återgälda deras ondska på deras egna huvuden, säger Fadern.

29 Och jag ska komma ihåg förbundet som jag har slutit med mitt folk, och jag har slutit förbund med dem om att jag ska samla dem i min egen rätta tid, att jag åter ska ge dem till arvedel deras fäders land, som är Jerusalems land, som för evigt är deras utlovade land, säger Fadern.’

30 Och det ska ske att tiden kommer då mitt evangeliums fullhet ska predikas för dem.

31 Och de ska tro på mig, att jag är Jesus Kristus, Guds Son, och ska be till Fadern i mitt namn.

32 Då ska deras väktare upphäva sin röst, och med gemensam stämma ska de sjunga, för de ska se med egna ögon.

33 Då ska Fadern åter samla dem och ge dem Jerusalem till arveland.

34 Då ska de brista ut i jubel: Sjung tillsammans, ni Jerusalems öde platser, för Fadern har tröstat sitt folk, han har återlöst Jerusalem.

35 Fadern har blottat sin heliga arm inför alla nationers ögon, och alla jordens ändar ska se Faderns frälsning, och Fadern och jag är ett.

36 Och då ska det uppfyllas som är skrivet: ’Vakna upp, vakna åter upp och kläd dig i styrka, o Sion. Kläd dig i vackra kläder, o Jerusalem, du heliga stad, för hädanefter ska ingen oomskuren eller oren komma in i dig.

37 Skaka stoftet av dig, stå upp, inta din plats, o Jerusalem. Lös dig från banden om din hals, o fångna dotter Sion.

38 För så säger Herren: ”Ni har sålt er för intet, och ni ska återlösas utan pengar.”’

39 Sannerligen, sannerligen säger jag er att mitt folk ska känna mitt namn. Ja, på den dagen ska de veta att jag är den som talar.

40 Och då ska de säga: ’Hur ljuvliga på bergen är inte hans fötter som bringar glädjebud till dem som förkunnar frid, som bringar glädjebud till dem om det som är gott, som förkunnar frälsning, som säger till Sion: ”Din Gud regerar!”’

41 Och då ska ett rop gå ut: ’Bort, bort, dra ut därifrån, rör inte det som är orent, dra ut från hennes mitt. Var rena, ni som bär Herrens kärl.

42 För ni ska varken dra ut med hast eller dra ut i flykt, för Herren ska gå framför er, och Israels Gud ska vara er eftertrupp.

43 Se, min tjänare ska handla klokt, han ska bli upphöjd och lovprisad och vara mycket högt uppsatt.

44 Liksom många häpnade över dig – hans utseende var så vanställt, mer än någon människas, och hans gestalt mer än människors söners –

45 så ska han bestänka många nationer. Kungarna ska tillsluta sina munnar på grund av honom, för det som inte har blivit berättat för dem ska de se, och det som de inte har hört ska de förstå.’

46 Sannerligen, sannerligen säger jag er: Allt detta ska förvisso ske, alldeles som Fadern har befallt mig. Då ska detta förbund som Fadern har slutit med sitt folk fullbordas, och då ska Jerusalem åter befolkas av mitt folk, och det ska vara deras arveland.