Skrifterna
Helaman 12


Kapitel 12

Människorna är föränderliga och dåraktiga och snara att göra ont – Herren tuktar sitt folk – Människans intighet jämförs med Guds makt – På domens dag får människan evigt liv eller evig fördömelse. Omkring 6 f.Kr.

1 Och sålunda kan vi se hur falska och även föränderliga människobarnens hjärtan är. Ja, vi kan se att Herren i sin stora och oändliga godhet välsignar och ger dem framgång som sätter sin lit till honom.

2 Ja, och vi kan se att just då han ger sitt folk framgång, ja, genom att föröka deras åkrar, deras flockar och deras hjordar och guld och silver och alla sorters dyrbarheter av varje slag och art, genom att skona deras liv och befria dem ur deras fienders händer, genom att uppmjuka deras fienders hjärtan så att de inte förklarar krig mot dem, ja, kort sagt, genom att göra allt för sitt folks välfärd och lycka, ja, det är just då som de förhärdar sina hjärtan och glömmer Herren sin Gud och trampar den Helige under sina fötter – ja, och detta till följd av deras bekvämlighet och mycket stora framgång.

3 Och sålunda ser vi att om inte Herren tuktar sitt folk med många lidanden, ja, om han inte hemsöker dem med död och med fruktan och med hungersnöd och med alla slags farsoter, kommer de inte ihåg honom.

4 O, hur dåraktiga och hur fåfänga och hur onda och djävulska och hur snara till att göra ont och hur sena till att göra gott är inte människobarnen, ja, hur snara till att hörsamma den ondes ord och till att fästa sina hjärtan vid världens fåfängligheter!

5 Ja, hur snara att upphöja sig i högmod, ja, hur snara att skryta och begå all slags ondska! Och hur sena är de inte att komma ihåg Herren sin Gud och att öppna sitt öra för hans råd, ja, hur sena är de inte att vandra på visdomens stigar!

6 Se, de önskar inte att Herren, deras Gud som har skapat dem, ska råda och regera över dem. Trots hans stora godhet och hans barmhärtighet mot dem ringaktar de hans råd och de vill inte att han ska vara deras vägledare.

7 O, hur stor är inte människobarnens intighet, ja, de är till och med ringare än jordens stoft.

8 För se, jordens stoft rör sig hit och dit så att det delar sig på vår store och evige Guds befallning.

9 Ja se, för hans röst darrar och bävar höjderna och bergen.

10 Och av hans rösts kraft sönderbryts de och blir jämna, ja, liksom en dal.

11 Ja, av hans rösts kraft skakar hela jorden.

12 Ja, av hans rösts kraft skälver grundvalarna ända till det innersta.

13 Ja, och om han säger till jorden: ”Flytta dig”, så flyttas den.

14 Ja, om han säger till jorden: ”Du ska gå tillbaka så att dagen förlängs många timmar”, så sker det så.

15 Och sålunda går jorden tillbaka enligt hans ord, och det ser för människan ut som om solen stod stilla, ja, och så är det, för det är förvisso jorden som rör sig och inte solen.

16 Och se, om han likaså säger till de stora djupens vatten: ”Torka ut”, så sker det så.

17 Se, om han säger till detta berg: ”Lyft dig och kom och fall över denna stad så att den begravs”, se, då sker det så.

18 Och se, om en människa gömmer en skatt i jorden, och Herren säger: ”Må den förbannas på grund av hans ondska som gömde den”, se, då ska den bli förbannad.

19 Och om Herren säger: ”Må du förbannas, så att ingen människa från denna stund och för evigt ska kunna finna dig”, se, då finner ingen människa den härefter och för evigt.

20 Och se, om Herren säger till en människa: ”På grund av din ondska ska du vara för evigt förbannad”, så ska det ske.

21 Och om Herren säger: ”På grund av din ondska ska du avskäras från min närhet”, så låter han det ske.

22 Och ve honom till vilken han säger så, för det drabbar honom som vill göra ont, och han kan inte bli frälst. Och därför, för att människorna ska kunna bli frälsta, har omvändelse förkunnats.

23 Därför är de välsignade som vill omvända sig och hörsamma Herrens, sin Guds, röst, för det är dessa som ska bli frälsta.

24 Och må Gud i sin stora fullkomlighet låta människorna förmås till omvändelse och goda gärningar, så att de åter kan få nåd på nåd enligt sina gärningar.

25 Och jag önskar att alla människor skulle kunna bli frälsta. Men vi läser att på den stora och yttersta dagen ska det finnas några som ska drivas ut, ja, förskjutas från Herrens närhet,

26 ja, som ska överlämnas till ett tillstånd av oändligt elände, som uppfyllelse av de ord som säger: ”De som har gjort gott ska få evigt liv, och de som har gjort ont ska få evig fördömelse.” Och så är det. Amen.