Vi möts tillsammans igen

Mina kära bröder och systrar, vi hälsar er välkomna till generalkonferensen som hörs och ses via olika media runt om i hela världen. Vi tackar alla som hjälper till med den komplicerade logistiken för den här stora konferensen.

Sedan vi sist träffades i april har kyrkans verk gått framåt obehindrat. Jag har haft förmånen att inviga fyra nya tempel. Tillsammans med mina rådgivare och andra generalauktoriteter reste jag till Gila Valley i Arizona, USA, till Vancouver i British Columbia, Kanada, till Cebu City i Filippinerna och till Kiev i Ukraina. De fyra templen är enastående vackra. Vart och ett är till välsignelse för våra medlemmar och har ett gott inflytande på dem som inte tillhör vår kyrka.

Kvällen före varje tempelinvigning hade vi förmånen att se en kulturfestival som framfördes av våra ungdomar och några av våra inte så unga medlemmar. Festivalerna hölls på stora idrottsarenor, förutom i Kiev där vi samlades i ett vackert palats. Alla danser, sånger, musikuppträdanden och utställningar var förträffliga. Jag uttrycker mitt beröm och min kärlek till alla som deltog.

Varje tempelinvigning var en andlig fest. Vi kände Herrens Ande under dem alla.

Nästa månad kommer vi att återinviga templet i Laië på Hawaii, ett av våra äldsta tempel som har undergått genomgripande renoveringar under en längre tid. Vi ser fram emot den heliga händelsen.

Vi fortsätter att bygga tempel. Denna morgon gläder jag mig att få tillkännage fem ytterligare tempel för vilka tomter har inköpts och som under kommande månader och år ska byggas på följande platser: Lissabon, Portugal; Indianapolis, Indiana, USA; Urdaneta, Filippinerna; Hartford, Connecticut, USA och Tijuana, Mexiko.

Förrättningarna som utförs i våra tempel är väsentliga för vår frälsning och för våra avlidna släktingars frälsning. Må vi fortsätta att trofast besöka templen, som byggs allt närmare våra medlemmar.

Nu önskar jag, innan vi får lyssna till våra talare den här morgonen, nämna en sak jag är mån om och som är värd vår fulla uppmärksamhet. Jag talar om missionärsarbetet.

Först vänder jag mig till er unga män i aronska prästadömet och till er unga män som ska bli äldster: Jag upprepar det som profeter länge har lärt — att varje värdig och duglig ung man bör förbereda sig att verka som missionär. Missionsarbetet är en prästadömsplikt — en plikt som Herren förväntar sig av oss som har fått så mycket. Unga män, jag uppmanar er att förbereda er för att gå ut som missionärer. Håll er rena och obefläckade och värdiga att representera Herren. Bevara er hälsa och styrka. Studera skrifterna. Delta i seminariet och institutet där så är möjligt. Bekanta er med missionärernas handbok Predika mitt evangelium.

Ett ord till våra unga systrar: Även om ni inte har samma prästadömsansvar som de unga männen att verka som heltidsmissionärer, är ert bidrag som missionärer också mycket värdefullt och vi tar tacksamt emot ert tjänande.

Och nu vänder jag mig till er, våra mogna bröder och systrar: Vi behöver många, många fler äldre missionärspar. Vi tackar de trofasta par som nu verkar eller som har verkat som missionärer, för er tro och hängivenhet mot Jesu Kristi evangelium. Ni tjänar villigt och väl och uträttar mycket gott.

Jag uppmanar er som ännu inte befinner er i den tiden i livet att ni kan verka som ett äldre missionärspar att ni förbereder er nu för den dagen när ni och er maka kan göra det. När era omständigheter medger det, när ni pensioneras och om er hälsa tillåter det, stå till förfogande att lämna hemmet och verka som heltidsmissionärer. Det är inte ofta i livet som ni kan åtnjuta den ljuva anden och tillfredsställelsen som kommer av att tillsammans tjäna i Mästarens verk på heltid.

Nu, mina bröder och systrar, må vi vara samstämda med Herrens Ande medan vi lyssnar till hans tjänare under de närmaste två dagarna. Det är min bön att vi var och en må välsignas på det viset, i Jesu Kristi namn, amen.