2010–2019
Äktenskapets eviga välsignelser
April 2011


Äktenskapets eviga välsignelser

Beseglingen i templet får större innebörd efterhand som livet utvecklar sig. Den hjälper er att komma ännu närmare varandra och finna större glädje och tillfredsställelse.

Jag tror att det vackra budskap som den magnifika kören beskriver är ett livsmönster många av oss har gemensamt: ”Jag vill gärna likna Jesus”.

Den 16 juli 1953 knäböjde min älskade Jeanene och jag som ungt par vid altaret i templet i Manti i Utah. President Lewis R. Anderson utövade den beseglande myndigheten och förklarade oss som man och hustru, gifta för tid och all evighet. Jag saknar förmåga att beskriva den frid och den trygghet som kommer av vissheten att jag, om jag fortsätter leva värdigt, kommer att kunna vara tillsammans med min älskade Jeanene och våra barn för evigt tack vare den heliga förrättning som utförts med rätt prästadömsmyndighet i ett Herrens hus.

Våra sju barn är bundna till oss genom templets heliga förrättningar. Min underbara hustru Jeanene och två av våra barn befinner sig bortom slöjan. Det ger alla kvarvarande familjemedlemmar en stark motivation att leva på sådant sätt att vi tillsammans kan få del av alla eviga välsignelser som utlovas i templet.

Två av de livsviktiga pelarna i vår himmelske Faders lycksalighetsplan är äktenskapet och familjen. Deras stora betydelse understryks av Satans ihärdiga försök att splittra familjen och underminera betydelsen av de tempelförrättningar som binder familjen samman för evigt. Beseglingen i templet får större innebörd efterhand som livet utvecklar sig. Den hjälper er att komma ännu närmare varandra och finna större glädje och tillfredsställelse i jordelivet.

En gång lärde jag mig en viktig läxa av min hustru. Jag reste väldigt mycket i mitt yrke. Jag hade varit borta i nästan två veckor och kom hem en lördagsmorgon. Jag hade fyra timmar på mig innan jag behövde vara på nästa möte. Jag lade märke till att vår lilla tvättmaskin hade gått sönder och att min hustru tvättade kläderna för hand. Jag började laga maskinen.

Jeanene kom förbi och sade: ”Rich, vad gör du?”

Jag sade: ”Jag lagar tvättmaskinen så att du inte behöver tvätta för hand.”

Hon sade: ”Nej, gå och lek med barnen!”

Jag sade: ”Jag kan leka med barnen när som helst. Jag vill hjälpa dig.”

Då sade hon: ”Richard, gå och lek med barnen är du snäll.”

När hon talade till mig med den tonen, lydde jag.

Jag hade en underbar stund med våra barn. Vi jagade varandra och rullade runt bland höstlöven. Senare gick jag till mitt möte. Jag skulle kanske ha glömt händelsen om det inte varit för det hon ville att jag skulle lära mig.

Omkring klockan fyra nästa morgon väcktes jag av två små armar runt halsen, en puss på kinden, och dessa ord viskades i mitt öra, något jag aldrig ska glömma: ”Pappa, jag älskar dig. Du är min bästa vän.”

Om du har sådana upplevelser i din familj är ett av livets stora glädjeämnen ditt.

Om du är en ung man i rätt ålder och ännu inte är gift, slösa inte tid på sådant som inte leder till något. Ta itu med livet och fokusera dig på att gifta dig. Glid inte bara igenom den här perioden i ditt liv. Unga män, utför en värdig mission. Låt sedan er högsta prioritet vara att finna en värdig, evig livskamrat. När du märker att du börjar bli intresserad av en ung kvinna, visa henne då att du är en exceptionell person som hon borde vara intresserad av att lära känna bättre. Ta med henne till platser som är givande att besöka. Var uppfinningsrik. Om du vill ha en underbar hustru måste hon kunna se dig som en underbar man och blivande make.

Om du har funnit någon kan ni ha en härligt underbar uppvaktningstid och ett härligt äktenskap och bli mycket, mycket lyckliga genom att hålla er inom de gränser för värdighet som Herren har satt upp.

Om du är gift, är du då trogen din hustru både i tanke och i handling? Är du lojal mot dina äktenskapsförbund genom att aldrig säga något till någon som du inte skulle vilja att din maka fick höra? Är du vänlig och hjälpsam mot din maka och dina barn?

Bröder, tar ni ledningen i familjeaktiviteter som skriftstudier, familjebön och hemafton, eller måste er hustru fylla ut tomrummet som er brist på omsorg lämnar i hemmet? Talar ni ofta om för er hustru hur mycket ni älskar henne? Det gör henne mycket glad. När jag säger det har jag har hört män som säger: ”Äsch, det vet hon.” Ni behöver säga det. En kvinna växer och blir rikligt välsignad av denna försäkran. Uttryck tacksamhet över det din maka gör för dig. Uttryck ofta din kärlek och tacksamhet. Det gör ditt liv mycket rikare, behagligare och mer betydelsefullt. Håll inte tillbaka dessa naturliga ömhetsbevis. Och det fungerar mycket bättre om du håller henne tätt intill dig när du talar om det för henne.

Jag lärde av min hustru hur viktiga sådana kärleksuttryck är. I början av vårt äktenskap hände det ofta att jag öppnade skrifterna för att ge ett andligt budskap under ett möte och hittade en lapp med ord av tillgivenhet och stöd som Jeanene stoppat in mellan sidorna. Ibland var det så ljuva ord att jag knappt kunde säga något. De här värdefulla små lapparna från en kärleksfull hustru var och är fortfarande en ovärderlig skatt av tröst och inspiration.

Jag började göra samma sak för henne, utan att inse hur mycket det faktiskt betydde för henne. Jag minns ett år när jag inte hade råd att ge henne en present på alla hjärtans dag, så jag bestämde mig för att måla en tavla med vattenfärger på kylskåpsdörren. Jag gjorde det bästa jag kunde, och gjorde bara ett misstag. Det var lackfärg och inte vattenfärg. Hon lät mig aldrig försöka ta bort den permanenta färgen från kylskåpet.

Jag minns att jag en dag tog några av de små runda pappersbitar man får när man slår hål i ett papper, och jag skrev siffrorna 1 till 100 på dem. Jag vände på var och en och skrev ett budskap till henne, ett ord på varje cirkel. Sedan samlade jag ihop dem och lade dem i ett kuvert. Jag trodde att jag skulle få ett gott skratt från henne.

När hon hade gått bort såg jag bland hennes personliga tillhörigheter hur mycket hon uppskattade de enkla budskap vi skickat till varandra. Jag fann att hon mycket noggrant hade klistrat fast alla cirklarna på ett papper. Hon hade inte bara bevarat mina lappar till henne utan hon hade också skyddat dem med plastomslag, som om de vore en dyrbar skatt. Det var bara en som hon inte lagt tillsammans med de andra. Den sitter kvar bakom glaset på vår köksklocka. Där står: ”Jeanene, det är dags att tala om att jag älskar dig.” Den är kvar där och påminner mig om denna enastående dotter till vår himmelske Fader.

När jag tänker tillbaka på vårt liv tillsammans inser jag hur välsignade vi har varit. Det har aldrig hörts gräl i vårt hem, aldrig ett ovänligt ord mellan oss. Nu inser jag att den välsignelsen kom tack vare henne. Den kom av hennes villighet att ge, att dela med sig, att aldrig tänka på sig själv. Under senare delen av vårt liv tillsammans försökte jag följa hennes exempel. Jag vill föreslå att ni som man och hustru gör samma sak i ert hem.

Ren kärlek är en ojämförligt mäktig kraft för det goda. Rättfärdig kärlek är grunden till ett lyckligt äktenskap. Det är den främsta grunden till tillfredsställda och väl fostrade barn. Vem kan rätt mäta det rättfärdiga inflytande som en mors kärlek har? Vilka bestående frukter kommer av de trons frön som du som mor omsorgsfullt kan så och kärleksfullt odla i den fruktbara jordmån som är ditt eget barns tillitsfulla sinne och hjärta? Som mor har du fått gudagivna instinkter som hjälper dig se ditt barns speciella gåvor och unika förmågor. Tillsammans med din make kan du ge näring, styrka och inriktning så att de här egenskaperna kan blomstra.

Det är så givande att vara gift. Äktenskapet är underbart. Så småningom börjar ni tänka lika och få samma tankar och känslor. Ni kommer att ha tillfällen när ni är mycket lyckliga, tider av svårigheter och tider av prövningar, men Herren leder er genom alla de här tillväxtupplevelserna tillsammans.

En kväll vaknade vår lille son Richard, som hade hjärtfel, och grät. Vi hörde det båda. Oftast brukade min hustru stiga upp och ta hand om ett gråtande barn, men den här gången sade jag: ”Jag tar hand om honom.”

På grund av hans sjukdom började hans lilla hjärta slå mycket fort när han grät. Han kräktes och sölade ner sängkläderna. Den kvällen höll jag honom tätt intill mig och försökte lugna hans bultande hjärta och få honom att sluta gråta medan jag bytte kläder på honom och bäddade rent i sängen. Jag höll honom tills han somnade. Jag visste inte då att han skulle gå bort bara några månader senare. Jag kommer alltid att minnas att jag höll honom i mina armar den natten.

Jag minns dagen när han dog. När Jeanene och jag körde från sjukhuset stannade vi till vid vägkanten. Jag höll henne i famnen. Vi grät båda en stund, men vi insåg att vi skulle få tillbaka honom bortom slöjan eftersom vi hade slutit förbund i templet. Det gjorde förlusten av honom något lättare att acceptera.

Jeanenes godhet gav mig många värdefulla lärdomar. Jag var så omogen och hon var så disciplinerad och så andlig. Äktenskapet är en idealisk miljö där vi kan övervinna tendenser att vara själviska eller självcentrerade. Jag tror att ett av skälen till att vi tillråds att gifta oss tidigt i livet är att det hindrar oss från att utveckla dåliga egenskaper som är svåra att förändra.

Jag hyser medkänsla med er män som ännu inte valt att söka efter en evig livskamrat och mitt hjärta gråter över de systrar som inte haft möjlighet att gifta sig. En del av er känner er kanske ensamma och ouppskattade och kan inte se hur det kan vara möjligt för er att välsignas med äktenskap och barn eller en egen familj. Allt är möjligt för Herren och han håller de löften han inspirerar sina profeter att förkunna. Evigheten är lång. Tro på dessa löften och lev så att du är värdig dem, så att Herren i sin tid kan förverkliga dem i ditt liv. Du kommer med säkerhet att få del av varje utlovad välsignelse om du är värdig.

Förlåt att jag talar om min dyrbara hustru Jeanene, men vi är en evig familj. Hon var alltid glad och lycklig, och mycket av det kom av att hon tjänade andra. Även när hon var mycket sjuk brukade hon i morgonbönen be sin himmelske Fader att leda henne till någon hon kunde hjälpa. Denna uppriktiga vädjan besvarades gång på gång. Mångas bördor lättades, deras liv blev gladare. Hon välsignades ständigt för att hon var ett redskap i Herrens händer.

Jag vet vad det är att älska en himmelsk Faders dotter som med behag och hängivenhet levde i sin rättfärdiga kvinnlighets fulla glans. Jag är övertygad om att när jag en gång får träffa henne bortom slöjan kommer vi att inse att vi är ännu mer kära i varandra. Vi kommer att uppskatta varandra ännu mer på grund av den tid vi varit åtskilda av slöjan. I Jesu Kristi namn, amen.