Glädje i prästadömet

För många år sedan bestämde ett par flygkaptener och jag att vi skulle uppfylla en livslång dröm att renovera ett urgammalt flygplan. Tillsammans köpte vi en sliten 1938 års Piper Cub och började arbeta för att återställa den till nyskick. Projektet var ett kärleksarbete. Det betydde mycket för mig eftersom jag hade lärt mig flyga i ett liknande plan när jag var ung.

Det här flygplanet byggdes endast 35 år efter att bröderna Wright flög för första gången. Bara tanken på det får mig att känna mig mycket gammal.

Motorn hade ingen elektrisk startmotor, utan när en person slog på tändningen från förarkabinen stod en annan på marken och fattade tag i propellern och svängde runt den med all kraft tills motorn gick runt av sig själv. Varje gång man startade motorn var luften fylld av spänning och mod.

När planet väl var i luften var det tydligt att en Piper Cub inte var byggd för snabbhet. Faktum är att när det var stark motvind så kändes det som om vi inte rörde oss framåt alls. Jag minns en gång när jag flög tillsammans med min tonårige son över Autobahn i Tyskland. Bilarna körde om oss utan problem!

Men oj vad jag älskade det lilla planet! Det var det bästa sättet att uppleva flygningens under och skönhet. Man kunde höra, känna, lukta, smaka och se vad det innebar att flyga. Bröderna Wright uttryckte det så här: ”Inget kommer i närheten av den njutning en pilot känner när han färdas i luften på stora vita vingar.”¹

Som kontrast till detta fick jag tillfället tidigare i år att åka med i det sofistikerade jaktplanet F-18 tillsammans med de världsberömda Blue Angels, Förenta staternas flottas uppvisningsgrupp. Det var en riktig nostalgitripp. För precis 50 år tidigare, nästan på dagen, hade jag slutfört min utbildning som stridspilot i flygvapnet.

Naturligtvis var det en helt annorlunda upplevelse att sitta i ett F-18 än i en Piper Cub. Den bjöd på en mycket mer dynamiskt vacker flygtur. Vi tillämpade lagarna för aerodynamiken på ett mer fulländat sätt. Men att flyga med Blue Angels påminde mig också snabbt om att man ska vara ung för att vara stridspilot. För att citera bröderna Wright igen: ”Inget annat än att flyga kan ge en person en sådan känsla av fullkomlig frid, men den blandas med en spänning som är så stark att den rör vid varje nerv.”² Dessutom får man när man flyger med Blue Angels känslan av ett helt annat slags ”änglar” som flyger runtomkring oss för att upprätthålla oss.

Om någon frågar mig vilken av dessa två flygningar som jag gillade mest så har jag faktiskt inget svar att ge. Uppenbarligen var de minst sagt mycket olika. Men på andra sätt var de mycket lika.

I både Piper Cub-planet och F-18-planet kände jag flygningens spänning, skönhet och glädje. I båda fallen ville jag som poeten ”slita mig från jordens band och dansa i skyarna på glada silvervingar”.³

Men ni kanske undrar vad dessa två vitt skilda flygturer har att göra med vårt möte i dag eller med prästadömet som vi har fått förmånen att bära eller med tjänandet i prästadömet som vi alla älskar?

Bröder, är det inte så att våra egna erfarenheter av att tjäna i prästadömet kan skilja sig markant åt? Bildligt talat så flyger en del av er i F-18-plan och andra i Piper Cub. En del av er tillhör församlingar och stavar där varje ämbete, från assistent till högprästernas gruppledare till diakonernas kvorumsekreterare, besätts av en aktiv prästadömsbärare. Ni har förmånen att arbeta i en församlingsorganisation med många medarbetare.

Andra bland er bor i områden i världen där det bara finns en handfull medlemmar i kyrkan och prästadömsbärare. Ni kanske känner er ensamma och tyngda av allt som behöver göras. Ni kanske måste starta motorn till tjänandet i prästadömet för hand. Ibland kanske det till och med känns som om er gren eller församling inte går framåt alls.

Men vilka ansvar eller omständigheter ni än har, så vet ni och jag att det finns en alldeles speciell glädje som kommer när man hänger sig åt tjänande i prästadömet.

Jag har alltid älskat att flyga, oavsett om det är i en Piper Cub, i ett F-18 eller ett annat plan. När jag sitter i en Piper Cub klagar jag inte över att det går sakta. När jag sitter i ett F-18 muttrar jag inte när de akrobatiska konsternas påfrestningar skoningslöst uppenbarar att jag blir allt äldre.

Ja, det finns alltid något som inte är perfekt i alla situationer. Ja, det är lätt att hitta saker att klaga på.

Men bröder, vi bär det heliga prästadömet enligt Guds Sons orden! Var och en av oss har tagit emot Guds prästadöme genom handpåläggning. Vi har fått myndigheten och ansvaret att handla i hans namn som hans tjänare på jorden. Vare sig det gäller stora församlingar eller små grenar: Vi har kallats att tjäna och att i allting se till det bästa för alla och allting som har anförtrotts i vår vård. Finns det något som kan ge större glädje?

Låt oss förstå, uppskatta och känna glädjen som kommer av tjänande i prästadömet.

Min kärlek till flygningen har påverkat hela mitt liv. Men hur upplivande och lycklig min tid som pilot än var, så har mitt medlemskap i den här kyrkan gett mig upplevelser som är innerligare, lyckligare och mycket djupare. Genom att hängivet tjäna i kyrkan har jag känt Guds allsmäktiga kraft och hans milda barmhärtighet.

Som pilot har jag rört vid skyarna. Som medlem i kyrkan har jag känt himlen omfamna mig.

Då och då saknar jag att sitta i en cockpit. Men det kompenseras av att jag tjänar tillsammans med mina bröder och systrar i kyrkan. Den ädla frid och glädje som kommer av att vara en liten del i detta stora verk är något som jag inte vill gå miste om för allt i världen.

I dag har vi samlats som en omfattande grupp prästadömsbärare. Det är vår heliga glädje och vårt heliga privilegium att tjäna Herren och vår nästa, att vika det som är bäst inom oss till att utföra det ädla verket att lyfta andra och bygga upp Guds rike.

Vi känner till och förstår att prästadömet är Guds eviga makt och myndighet. Vi kan lätt citera den definitionen ur minnet. Men förstår vi verkligen betydelsen av det vi säger? Låt mig upprepa det: Prästadömet är Guds eviga kraft och myndighet.

Tänk på detta. Genom prästadömet skapade Gud himlarna och jorden och råder över dem i dag.

Genom denna makt återlöser och upphöjer han sina barn, åstadkommer ”odödlighet och evigt liv för människan”.⁴

Prästadömet är, som profeten Joseph Smith förklarade, ”det medel genom vilket den Allsmäktige började uppenbara sin härlighet i … denna jords skapelse och genom vilket han har fortsatt att uppenbara sig själv för människobarnen fram till denna tid och genom vilket han kommer att tillkännage sina avsikter intill tidens ände.”⁵

Vår allsmäktige Fader i himlen har anförtrott oss prästadömets myndighet — vi som är dödliga varelser och är bristfälliga och ofullkomliga. Han beviljar oss myndigheten att handla i hans namn för hans barns frälsning. Genom denna stora makt bemyndigas vi att predika evangeliet, administrera frälsningens förrättningar, hjälpa till att bygga upp Guds rike på jorden och att välsigna och tjäna våra familjer och vår nästa.

Detta är det heliga prästadöme vi bär.

Varken prästadömet eller dess ansvar kan köpas eller påtvingas. Användningen av prästadömets makt kan inte påverkas, behärskas eller styras av samhällsställning, förmögenhet eller inflytande. Det är en andlig makt som följer en himmelsk lag. Det härstammar från allas vår store himmelske Fader. Dess makt kan bara styras och användas genom rättfärdighetens principer,⁶ inte självrättfärdighet.

Kristus är källan till all sann prästadömsmyndighet och makt på jorden.⁷ Det är hans verk, ett verk som vi fått förmånen att bistå. ”Och ingen kan hjälpa till i detta verk om han inte är ödmjuk och fylld av barmhärtighet och har tro, hopp och kärlek samt är måttlig i allt, vad som än skall anförtros i hans vård.”⁸

Vi handlar inte för egen vinning, utan snarare söker vi att tjäna och lyfta andra. Vi leder inte genom tvång utan genom ”överbevisning … långmodighet … mildhet och ödmjukhet och genom uppriktig kärlek”.⁹

Den allsmäktige Gudens prästadöme är tillgängligt för värdiga män var de än är — oavsett deras börd, oavsett hur enkla deras omständigheter är, oavsett vilket hörn på jorden de bor på. Det krävs inga pengar eller andra världsliga gåvor. För att beskriva det med profeten Jesajas liknelse: Alla som törstar får komma till vattnet och man behöver inga pengar för att komma och äta.¹⁰

Och tack vare den eviga och outgrundliga försoningen som vår Frälsare Jesus Kristus utförde kan Guds prästadöme vara tillgängligt även om ni har snubblat eller varit ovärdiga tidigare. Genom omvändelsens andligt luttrande och renande process kan ni ”stå upp och stråla”!¹¹ Tack vare vår Frälsares och Återlösares obegränsade och förlåtande kärlek kan ni lyfta blicken, bli rena och värdiga och utvecklas till rättfärdiga och ädla Guds söner — värdiga bärare av den allsmäktige Gudens allra heligaste prästadöme.

Jag blir sorgsen när jag tänker på dem som inte ser eller uppskattar prästadömets under och privilegium. De är som passagerare på ett flygplan som bara sitter och klagar över storleken på jordnötspåsen medan de glider genom skyarna långt ovanför molnen — något som forna kungar skulle ha gett halva riket för att få göra och uppleva bara en enda gång!

Bröder, det är en välsignelse för oss att ödmjukt få ta del av detta stora prästadömes myndighet och makt. Låt oss lyfta blicken och se, känna igen och ta till oss denna möjlighet för allt vad den verkligen innebär.

Genom rättfärdigt, kärleksfullt och hängivet tjänande i prästadömet kan vi uppleva den sanna innebörden i följande uppenbarelse: ”Jag skall gå framför ert ansikte. Jag skall vara på er högra sida och på er vänstra, och min Ande skall vara i era hjärtan och mina änglar runtomkring er för att upprätthålla er.”¹²

Låt oss ta till oss och förstå prästadömets under och privilegium. Låt oss ta emot och älska de ansvar som vi ombes fullfölja — ansvaren i vårt hem och i vår enhet i kyrkan, oavsett hur stora eller små de är. Låt oss ständigt öka i rättfärdighet, hängivenhet och tjänande i prästadömet. Låt oss finna glädjen i att tjäna i prästadömet!

Vi gör detta på bästa sätt genom att tillämpa kunskapens, lydnadens och trons principer.

Det betyder för det första att vi måste känna till och förstå läran om prästadömet som finns i Guds uppenbarade ord. Det är viktigt att förstå förbunden och buden som styr prästadömet.¹³

För det andra, låt oss vara visa och handla efter kunskapen vi fått, konsekvent och med heder. När vi lyder Guds lagar, disciplinerar vårt sinne och vår kropp och anpassar våra handlingar efter det mönster av rättfärdighet som profeterna undervisar om, så får vi uppleva glädjen i att tjäna i prästadömet.

Slutligen, låt oss fördjupa vår tro på vår Herre Jesus Kristus. Låt oss ta på oss hans namn och varje dag bestämma oss för att vandra längs lärjungeskapets stig. Låt våra handlingar bevisa vår tro.¹⁴ Genom lärjungeskapet kan vi bli fullkomliga ett steg i taget genom att tjäna vår familj, vår nästa och Gud.

När vi tjänar i prästadömet av allt vårt hjärta, all vår förmåga, allt vårt förstånd och all vår styrka har vi blivit lovade ljuv kunskap, frid och andliga gåvor. När vi ärar det heliga prästadömet ärar Gud oss och vi kommer att ”stå utan skuld inför [honom] på den yttersta dagen”.¹⁵