2010–2019
Cov uas Nrog Khetos Mus
April 2013


Cov uas Nrog Khetos Mus

Kev nrog Khetos mus tsis yog ib qho uas yus lam ua tej lub sij hawm xwb tiam sis yog ib qho uas yus cog lus tias yuav ua tas yus lub neej txhua lub sij hawm thiab nyob hauv txhua qhov chaw.

Ib zaj nkauj qhuas Vajtswv uas lub Tsev Kheej Pawg Hu Nkauj hu tag kis no hais li no hais tias:

“Los, nrog kuv mus,“ tus Cawm Seej hais.

Nws tus yam ntxwv, cia li coj nraim.

Nov yog tib txoj kev koom nrog nws,

Vaj-tswv Leej Tub uas nws yeej hlub.1

John Nicholson, ib tug neeg hloov siab los ntseeg los ntawm Scotland tau sau cov lus no uas muaj lub ntsiab los ntawm tus Cawm Seej txoj kev caw Nws cov thwj tim (saib Mathais 4:19). Ib yam li peb cov thawj coj thaum ub, nws tsis tau kawm ntawv ntau tiam sis nws hlub peb tus Cawm Seej thiab txoj kev cawm seej.2

Txhua zaj hauv lub rooj sab laj no tau pab peb ua raws li tus Cawm Seej ua; Nws tus yam ntxwv thiab tej lus qhia pab txhua tus uas nrog Yexus Khetos mus paub taug nws txoj kev.

Cov mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg, zoo ib yam li cov Neeg Ntseeg Khetos tag nrho, kawm txog peb tus Cawm Seej lub neej raws li muaj hauv Phau Tshiab tej phau Mathais, Malakaus, Lukas, thiab Yauhas. Kuv yuav nyeem tej zaj thiab tej lus qhia nyob hauv plaub phau no los ntawm Phau Npaiv Npaum thiab caw peb txhua tus kom peb paub tias cov neeg hauv lub Koom Txoos uas raug txum tim rov qab los no thiab peb sawv daws yuav tsum ua li cas kom tsim nyog nrog Khetos mus.

Yexus qhia tias yuav tsum ua kev cai raus dej kom thiaj mus hauv Vajtswv lub nceeg vaj (saib Yauhas 3:5). Nws pib Nws txoj hauj lwm qhuab qhia thaum Nws ua kev cai raus dej (saib Malakaus 1:9), thiab Nws thiab cov uas nrog Nws mus muab lwm tus ua kev cai raus dej (saib Yauhas 3:22–26). Peb ua zoo ib yam li ntawd.

Yexus pib qhuab qhia thaum Nws caw cov uas mloog Nws lus kom lawv hloov siab lees txim (saib Mathais 4:17). Nws cov tub qhe tseem hais zaj no rau tib neeg thoob plaws lub ntiaj teb.

Nyob hauv tag nrho hauv Nws txoj hauj lwm qhuab qhia Yexus muab tej lus txib. Thiab Nws qhia hais tias, “Yog nej hlub kuv, cia li coj kuv tej lus txib” (Yauhas 14:15; kuj saib nqes 21, 23). Nws qhia tseeb hais tias cov uas nrog Nws mus yuav tsum muab “tej yam uas tib neeg saib rau nqi” (Lukas 16:15) thiab “tib neeg kab lig kev cai” (Malakaus 7:8; kuj saib nqe 13) tso tseg kom ua raws li Nws cov lus txib. Nws kuj ceeb toom hais tias, “Yog nej nyiam ua raws li neeg ntiaj teb ua, ces neeg ntiaj teb yuav hlub nej. Tiam sis nej tsis nyiam ua raws li neeg ntiaj teb ua, rau qhov kuv twb xaiv nej tawm hauv lub ntiaj teb no lawm; yog li ntawd, neeg ntiaj teb thiaj li ntxub nej” (Yauhas 15:19). Raws li tus Thwj Tim Petus hais tom qab ntawd, cov uas nrog Yexus mus yuav yog ib “ib haiv neeg txawv” (1 Petus 2:9).

Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg to taub hais tias peb yuav tsum tsis txhob “ua raws li neeg ntiaj teb ua,” los sis ua raws li “tib neeg kab lig kev cai,” tiam sis ib yam li lwm tus uas nrog Khetos mus, tej lub sij hawm nyuaj rau peb ua txawv ntawm neeg ntiaj teb ua. Tej tug ua raws li neeg ntiaj teb ua, ib yam li Yexus hais txog tej tug neeg uas Nws qhia hais tias, “lawv nyiam kom neeg qhuas lawv heev dua li nyiam kom Vajtswv qhuas lawv” (Yauhas 12:43). Muaj ntau yam txoj kev uas yus tsis nrog Khetos mus li no thiab tsis tsim nyog qhia txhua yam tam sim no. Muaj tej kev ua raws li neeg ntiaj teb ua xws li kev coj kom lwm tus txhob tu siab thiab kev hnav khaub ncaws txawv thiab txoj kev ua txawv ntawm tej ntsiab cai tseem ceeb xws li qhov uas tsev neeg nyob mus ib txhis.

Yexus tej lus qhia tsis yog tej yam uas yus xav txog xwb. Yeej yuav tsum ua raws li Nws tej lus qhia. Yexus qhia hais tias, “Txhua tus uas hnov kuv tej lus thiab ua raws li tej lus ntawd, tus ntawd zoo ib yam li tus uas muaj tswv yim” (Mathais 7:24; kuj saib Lukas 11:28) thiab “Tus tub qhe ntawd tau koob hmoov, thaum tus tswv los pom nws ua li ntawd” (Mathais 24:46). Nyob hauv ib zaj nkauj qhuas Vajtswv ntxiv peb hu nkauj hais tias:

Cawm Seej, pab kuv xyaum hlub koj thiab,

Taug txoj kev uas koj tau qhia, ...

Cawm Seej, pab kuv xyaum hlub koj thiab—

Tus Tswv, kuv yuav lawv koj qab.3

Raws li Yexus qhia, cov uas hlub Nws yuav coj Nws tej lus txib. Lawv mloog lus, raws li Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson qhia tag kis no. Kev nrog Khetos mus tsis yog ib qho uas yus lam ua tej lub sij hawm xwb tiam sis yog ib qho uas yus cog lus hais tias yuav ua tas yus lub neej txhua lub sij hawm thiab nyob hauv txhua qhov chaw. Tus Cawm Seej qhia txog txoj ntsiab cai no thiab qhia tias peb yuav tsum nco ntsoov thiab muaj dag muaj zog ua raws li txoj ntsiab cai ntawd thaum nws qhia txog txoj kab ke txais lub cim nco txog. Peb paub los ntawm kev tshwm sim hais tias Nws txib cov uas nrog Nws mus txais tej cim nco txog Nws (saib Joseph Smith Translation, Mathais 26:22 [nyob hauv Mathais 26:26, lus taw qhia c], 24 [hauv phau Npaiv Npaum cov ntawv ntxiv]; Yauxej Xamiv Kev Txhais Lus, Malakaus 14:21–24 [hauv phau Npaiv Npaum cov ntawv ntxiv]). Cov mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg ua raws li lo lus txib ntawd txhua lub lim tiam thaum lawv koom kev sib ntsib teev tiam Vajtswv txais mov mog thiab haus cov dej thiab khi lus tias peb yuav nco ntsoov Nws txhua lub sij hawm thiab ua raws li Nws cov lus txib.

Yexus qhia hais tias “tib neeg yuav tsum thov Vajtswv tas mus li” (Lukas 18:1). Nws kuj coj yam ntxwv ua li ntawd, xws li thaum Nws “thov Vajtswv tas ib hmo” (Lukas 6:12) ua ntej Nws hu Nws Kaum Ob tug Thwj Tim. Ib yam li lwm tus Neeg Ntseeg Khetos, peb thov Vajtswv hauv peb tej kev sib ntsib teev tiam Vajtswv. Peb thov Vajtswv coj peb txoj hau kev, thiab peb qhia hais tias peb yuav tsum thov Vajtswv peb tus kheej thiab ua ib tsev neeg txhos caug thov Vajtswv txhua hnub. Ib yam li Yexus, peb thov peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, thiab peb ua li ntawd los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev.

Tus Cawm Seej hu Kaum Ob tug Thwj Tim pab Nws lub Koom Txoos thiab muab cov yuam sij thiab txoj cai rau lawv ua hauj lwm tom qab Nws tuag (saib Mathais 16:18–19; Malakaus 3:14–15; 6:7; Lukas 6:13). Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg, uas yog Yexus Khetos lub Koom Txoos uas tau muab txum tim rov qab los, muaj tus txheej txheem zoo li no thiab muab cov yuam sij thiab txoj cai rau cov Thwj Tim.

Tej tug uas Yexus hu kom nrog Nws mus tsis tau teb tam sim ntawd tiam sis lawv xav tos kom pab lawv tsev neeg tso. Yexus teb hais tias, “Yog leej twg tab tom tuav khais laij liag, tiam sis nws pheej tig saib rov tom qab, tus ntawd tsis tsim nyog rau Vajtswv lub nceeg vaj“ (Lukas 9:62). Ntau Haiv Neeg Ntseeg xyaum ua raws li lub ntsiab uas Yexus qhia no. Muaj ntau txhiab tus tub txib laus thiab lwm tus uas tau ncaim cov me nyuam thiab xeeb leej xeeb ntxwv mus ua tub txib tej hauj lwm uas Vajtswv hu lawv ua.

Yexus qhia hais tias Vajtswv tsim txiv neej thiab poj niam, kom tus txiv neej yuav tso nws niam nws txiv tseg, thiab mus nrog nws tus poj niam nyob (saib Malakaus 10:6–8). Txhua tus yeej paub tias peb rau siab ua raws li cov lus qhia no.

Nyob hauv zaj lus piv txwv txog tus yaj uas ploj lawm, Yexus qhia tias peb yuav tsum sib zog nrhiav cov yaj ntawm pab yaj uas tau ncaim txoj kev (saib Mathais 18:11–14; Lukas 15:3–7) Peb yeej paub lawm hais tias Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson tau sib zog hais kom peb ua li no los ntawm nws tus yam ntxwv thiab tej lus qhia txog kev cawm peb cov kwv tij thiab cov muam dim.4

Thaum peb siv zog cawm thiab pab lwm tus, peb ua raws li tus Cawm Seej tus yam ntxwv thiab tej lus qhia mos muag txog kev hlub: “Hlub nej tej kwv tij zej zog ib yam nej hlub nej tus kheej” (Mathais 22:39). Nws twb txib peb hlub peb cov yeeb ncuab (saib Lukas 6:27–28). Thiab thaum kawg ntawm Nws txoj hauj lwm qhuab qhia hauv lub ntiaj teb Nws qhia hais tias:

“Nim no kuv yuav muab ib txoj kev cai tshiab rau nej, Nej ib leeg yuav tsum hlub ib leeg ib yam li kuv hlub nej. Nej ib leeg yuav tsum hlub ib leeg.

“Yog nej ib leeg hlub ib leeg, sawv daws thiaj yuav paub hais tias nej yog kuv cov thwj tim” (Yauhas 13:34–35).

Ib feem ntawm kev sib hlub yog qhov uas Yexus qhia hais tias thaum neeg ua txhaum peb peb yuav tau zam txim rau lawv (saib Mathais 18:21–35; Malakaus 11:25–26; Lukas 6:37). Txawm nyuaj rau ntau tus tib neeg ua raws li lo lus txib no los, peb paub txog ntau tus ntawm Haiv Neeg Ntseeg uas tau muaj siab hlub zam txim rau lwm tus, txawm lwm tus ua txhaum loj heev. Piv xam hais tias, Chris Williams tso siab ntseeg Yexus Khetos kom zam txim rau tus neeg qaug cawv uas tsav tsheb ua rau nws tus poj niam thiab ob tug me nyuam tuag. Tsuas yog ob hnub tom qab raug xwm txheej no nws tseem nyuaj siab heev, tus txiv neej uas zam txim rau lwm tus no yog ib tug npisov thiab nws hais tias, “Vim kuv yog Khetos ib tug thwj tim, kuv yeej yuav tsum xaiv ua li ntawd.”5

Neeg Ntseeg Khetos feem coob pub rau cov pluag thiab cov txom nyem, ib yam li Yexus qhia (saib Mathais 25:31–46; Malakaus 14:7). Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiab cov mej zeej haud yeej ua raws li tus Cawm Seej lo lus qhia no. Peb cov mej zeej pub ntau rau cov koom haum pab neeg thiab siv sij hawm ua hauj lwm thiab pub lwm yam txiaj ntsim rau cov pluag thiab cov txom nyem. Tsis tas li ntawd xwb, peb cov mej zeej yoo ob pluas mov txhua lub hlis thiab pub cov nyiaj uas yuav siv rau ob pluas mov no ua cov nyiaj yoo mov, uas peb cov npisov thiab ceg ntseeg cov thawj tswj hwm siv kom pab peb cov mej zeej uas txom nyem. Qhov uas peb yoo mov kom pab cov tshaib plab yog ib qho uas peb ua los ntawm kev hlub thiab, thaum peb mob siab ua tiag tiag, ua rau peb pub mov rau peb sab ntsuj plig.

Qhov uas tib neeg tsis tshua paub txog yog peb lub Koom Txoos txoj keb pab tib neeg nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg siv cov nyiaj uas nws cov mej zeej pub kom xa tau mov, khaub ncaws, thiab lwm yam uas yuav tsum muaj mus kom pab cov neeg laus thiab cov me nyuam uas raug txom nyem nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Lawv pub dawb ntau pua phlom nyiaj tau kaum xyoo tas los, es lawv pub cov nyiaj pab tib neeg no tsis xaiv leej twg ntsej muag tsis hais lawv ntseeg dab tsi, yog haiv neeg twg, los sis tuaj teb chaws twg tuaj los yog.

Los ntawm peb txoj hauj lwm txhawb pab tib neeg tom qab av qeeg thiab muaj nthwv dej loj hauv Nyij Pooj teb thaum xyoo 2011, peb muab $13 plhom nyiaj ntsuab thiab tej khoom txhawb pab. Tsis tas li ntawd xwb, muaj 31,000 tus neeg uas sawv cev rau lub Koom Txoos siv 600,000 teev sij hawm pub dawb. Los ntawm peb txoj hauj lwm txhawb pab tib neeg uas raug xwm txheej hauv Cua Daj Cua Dub Sandy nyob hauv Amelikas sab hnub tuaj, peb pub ntau yam khoom pab, thiab 28,000 tus mej zeej ntawm lub Koom Txoos tau siv 300,000 tawm teev sij hawm pab kho thiab tu. Nrog rau lwm yam uas peb ua xyoo tas los, peb muab 300,000 phaus (136,000 kg) khaub ncaws thiab khau rau cov neeg thoj nam nyob hauv teb chaws Chad nyob hauv Africa teb. Txij thaum 25 xyoo dhau los peb tau pab 30 plhom tib neeg nyob hauv 179 lub teb chaws.6 Muaj tseeb tiag, cov neeg hu ua “cov Neeg Maumoos” paub pab cov pluag thiab cov txom nyem.

Tus Cawm Seej cov lus qhia kawg hauv phau vaj lug kub Npaiv Npaum yog qhia cov uas nrog Nws mus kom coj Nws tej lus qhia mus rau txhua haiv neeg thiab txhua tus. Txij thaum tau muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los, Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg tau sim ua raws li tej lus qhia ntawd. Txawm yog thaum peb yog ib lub Koom Txoos tshiab thiab pluag heev uas muaj ob peb txhiab tus mej zeej xwb, peb cov thawj coj xa cov tub txib hla tej dej hiav txwv, mus rau sab hnub tuaj thiab sab hnub poob. Peb tau qhia zaj txog kev ntseeg Khetos txij ntawd los txog hnub no, yog li ntawd peb muaj 60,000 tawm tus tub txib, tsis hais ntau txhiab ntxiv uas ua hauj lwm rau ib nrab sij hawm xwb. Peb muaj cov tub txib nyob hauv 150 tawm lub teb chaws nyob thoob plaws lub ntiaj teb.

Hauv Yexus zaj Lus Qhia Nyob Pem Roob, Nws qhia hais tias, “Yog li ntawd, nej yuav tsum ua zoo tag nrho, ib yam li nej Leej Txiv uas nyob saum ntuj ceeb tsheej yog tus zoo tag nrho” (Mathais 5:48). Lub hom phiaj ntawm cov lus qhia no thiab lub hom phiaj ntawm txoj kev nrog peb tus Cawm Seej mus yog qhov uas peb los cuag Leej Txiv, uas tus Cawm Seej hais tias yog “kuv Leej Txiv, thiab nej Leej Txiv; thiab ... kuv tus Vajtswv, thiab nej tus Vajtswv” (Yauhas 20:17).

Los ntawm kev tshwm sim hauv lub caij nyoog no, peb paub tias tej lus qhia no yog ib feem ntawm Vajtswv txoj hau kev kom Nws cov me nyuam txais kev cawm seej. Los ntawm txoj hau kev ntawd peb sawv daws txais tau tej qub txeeg qub teg ntawm peb niam peb txiv nyob saum ntuj ceeb tsheej. Tus Thwj Tim Povlauj qhia tias “Peb yog Vajtswv cov me nyuam, thiab yog tias peb yog me nyuam, ces peb yog cov uas txais qub txeeg qub teg; txais Vajtswv qub txeeg qub teg thiab koom nrog Yexus txais” (Loos 8:16–17). Qhov no txhais hais tias, raws li tau qhia peb nyob hauv Phau Tshiab hais tias, peb yog “cov uas txais txoj sia nyob mus ib txhis” (Titus 3:7) yog peb los cuag Leej Txiv, peb yuav “txais txhua yam ua qub txeeg qub teg” (Tshwm Sim 21:7)—txhua yam uas Nws muaj—yog ib lub ntsiab uas peb tsis muaj peev xwm xav txog. Tiam sis peb to taub hais tias peb yuav txais tau txoj hmoov no nyob mus ib txhis tsuas yog peb nrog peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos, mus uas qhia hais tias “tsis muaj leej twg mus cuag tau Leej Txiv tsuas yog mus ntawm kuv mus xwb thiaj tau” (Yauhas 14:6). Peb xav nrog Nws mus thiab ua neeg zoo ib yam li Nws, nyob no thiab hauv lub neej tom ntej. Yog li ntawd nqe kawg ntawm peb zaj nkauj qhuas Vajtswv hu ua “Los, Nrog Kuv Mus,” peb hu nkauj:

Puas yog peb yuav tsum raws nws qab

Tsuas yog thaum peb ua neej saum yaj,

Uas yog qhov chaw nyuaj siab kawg li?

Tsis yog, yuav tsum raws nws ib txhis. ...

Nws lub nceeg vaj, hwj huam, hwj chim,

Thiab koob meej tag nrho yog peb li,

Yog peb yeej yuav mloog nws cov lus,

Uas nws hais tias, “Los, nrog kuv mus.”7

Kuv ua tim khawv txog peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos; peb xav ua raws li nws tej lus qhia thiab tus yam ntxwv. Nws caw peb txhua tus uas ris nra hnav los cuag Nws, kawm txog Nws, nrog nws mus, peb thiaj yuav tau so (saib Mathais 4:19; 11:28). Kuv ua tim khawv tias Nws txoj lus muaj tseeb thiab Nws lub Koom Txoos uas muab txum tim rov qab los yog los ntawm Vajtswv txoj kev txib thiab txoj cai los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. “Come, Follow Me,” Hymns, no. 116.

  2. Saib Karen Lynn Davidson, Our Latter-day Hymns: The Stories and the Messages (1988), 142–43, 419.

  3. “Lord, I Would Follow Thee,” Hymns, no. 220.

  4. Saib, ua piv txwv, Heidi S. Swinton, To the Rescue: The Biography of Thomas S. Monson (2010), 149–61; Thomas S. Monson, “To the Rescue,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 2001, 48–50; Liahona, Xya Hli Ntuj 2001, 57–60.

  5. Chris Williams, hauv Jessica Henrie, “Father Relies on Faith to Forgive Intoxicated Teen Driver,” Deseret News, Yim Hli Ntuj 1, 2012, deseretnews.com/article/865559847/Let-It-Go-Chris-Williams-shares-his-story-of-tragedy-and-forgiveness.html; kuj saib Chris Williams, Let It Go: A True Story of Tragedy and Forgiveness (2012).

  6. Saib “Emergency Response: Church Assists Worldwide,” Church News, Peb Hlis Ntuj 9, 2013, 9; Welfare Services Emergency Response, “2012 Year in Review,” 8.

  7. Hymns, no. 116.