2010–2019
Ua Raws Li Kev Cai Yog Kev Ywj Pheej
April 2013


Ua Raws Li Kev Cai Yog Kev Ywj Pheej

Cov txiv neej thiab cov poj niam txais tau kev ywj siab xaiv los ntawm Vajtswv, tiam sis lawv txoj kev ywj pheej thiab kev zoo siab nyob mus ib txhis los ntawm lawv txoj kev ua raws li Nws tej kev cai.

Kuv tau txais ib qho khoom plig zoo kawg nkaus lub caij Christmas tas los uas ua rau kuv nco txog tej yam muaj los yav tas los. Kuv tus muam tus ntxhais tau muab qhov no rau kuv. Nws yog ib qho uas kuv muab tso cia rau kuv niam thiab txiv lub tsev, tsis tau nqa nrog kuv mus thaum kuv mus yuav poj niam. Qhov khoom plig yog phau ntawv xim kafes no. Nws yog ib phau uas muab pub rau cov tub rog uas yog Haiv Neeg Ntseeg uas ua tub rog thaum muaj Kev Tsov Rog Thoob Ntiaj Teb thib Ob. Kuv suav hais tias phau ntawv no yog ib qho khoom plig los ntawm Thawj Tswj Hwm Heber J. Grant thiab nws ob tug pab cuam, J. Reuben Clark Jr. thiab David O. Mckay.

Nyob hauv phauv ntawv no, Vajtswv peb tug yaj saub no sau hais tias: “Txoj kev ua tub rog tsis pub peb hais lus rau nej los sis sau ntawv rau nej txhua lub sij hawm. Tiam sis qhov uas peb ua tau yog muab cov lus tshwm sim no thiab tej kev piav thiab tej ntsiab cai ntawm txoj Moo Zoo hauv nej txhais tes, cov lus no yuav coj kev cia siab, kev ntseeg, kev nplij siab, thiab kev kaj siab lug rau nej, txawm yog nej nyob qhov twg.1

Niaj hnub no, peb sawv daws tseem ua rog. Zaus no tsis yog ua rog siv ntaj los sis phom. Peb siv tej kev xav, tej lus hais, thiab tej kev ua. Yog kev ua rog tawm tsam kev txhaum, thiab peb yuav tsum nco ntsoov txog cov lus txib. Tej kev ua neeg ntiaj teb muaj nyob qhov txhia qhov chaw thiab yog ib qho uas tsis raws li tej uas tus Tswv Nws tus Kheej qhia lawm kom pab Nws cov me nyuam.

Hauv phau ntawv xim kafes no, tom qab Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm cov lus, muaj ib zaj lus sau rau cov tub rog uas muaj npe hu ua, Ua Raws Li Kev Cai Yog Kev Ywj Pheej.” Zaj no piav txog tej kev cai ua rog, uas “yeej zoo rau tag nrho cov uas ua tub rog,” thiab piv tej kev cai no rau tej kev cai muaj nyob saum ntuj lawm.

Zaj no hais tias, “Nyob saum ntuj, Vajtswv yog tus kav, muaj ib txoj kev cai—uas nyob mus ib txhis ... txoj kev cai—uas muaj tej koob hmoov thiab lub txim uas hloov tsis tau.”

Cov lus kawg hauv zaj no qhia tias yuav tsum ua raws li Vajtswv txoj kev cai: “Yog tias koj xav rov qab los ntsib koj cov kwv tij thiab tsis txaj muag, ... yog koj xav ua ib tug txiv neej muaj ib lub neej zoo—ces ua raws li Vajtswv txoj kev cai. Yog koj ua li ntawd, koj pab tau lwm tus kom lawv thiaj dim tau tej kev txog kev txhaum; vim ‘kev ua raws li kev cai yog kev ywj pheej.”’2

Vim li cas cov lus “ua raws li kev cai yog kev ywj pheej” no tshoov kuv lub siab ntau ua luaj li? Vim li cas cov lus no tshoov peb lub siab tam sim no?

Tej zaum yog vim peb paub txog peb lub neej ua ntej peb yug los. Peb paub tias thaum Vajtswv Leej Txiv Nyob Mus Ib Txhis qhia Nws txoj hau kev rau peb ua ntej ntuj tsim teb raug, Dab Ntxwg Nyoog xav hloov nws txoj hau kev. Nws hais tias nws yuav txhiv txhua tus dim. Yuav tsis muaj ib tug neeg poob hlo li, thiab Dab Ntxwg Nyoog ntseeg tias nws ua tau li no. Tiam sis muaj ib tug nqi uas yeej tsis tsim nyog—yog qhov uas tib neeg txoj kev ywj siab xaiv yuav raug puas tsuaj, qhov uas yog lub txiaj ntsim uas Vajtswv pub rau neeg (saib Mauxes 4:1–3). Hais txog lub txiaj ntsim no, Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee hais tias, “Tsis suav yus txoj sia, kev ywj siab yog Vajtswv lub txiaj ntsim zoo tshaj plaws uas nws pub rau tib neeg.”3 Yog li ntawd Dab Ntxwg Nyoog yeej xav kom muab tib neeg txoj kev ywj siab xaiv tso tseg. Qhov no yog qhov uas ua rau Kev Ua Tsov Rog Saum Ntuj pib. Vim Vajtswv yeej, tib neeg thiaj tau txoj kev ywj siab xaiv lawm.

Tiam sis, Dab Ntxwg Nyoog tsis kam swb. Nws ntaus ib lub tswv yim ntxiv – uas nws siv txij li thaum Adas thiab Evas lub caij los—kom ntxias txiv neej thiab poj niam kom qhia peb tias peb tsis tsim nyog rau txoj kev ywj siab no. Muaj ntau yam uas qhia tias yog vim li cas Dab Ntxwg Nyoog ua tej yam. Tej zaum qhov uas muaj hwj chim loj tshaj yog kev xav ua pauj, tiam sis nws xav ua kom txiv neej thiab poj niam nyuaj siab ntau npaum li nws. Peb txhua tus yuav tsum nco ntsoov tias Dab Ntxwg Nyoog xav kov yeej peb npaum li cas. Nws txoj hauj lwm hauv Vajtswv txoj hau kev yog kev tsim “qhov fab ntxeev ntawm txhua yam” (2 Nifais 2:11) thiab sim peb txoj kev ywj siab xaiv. Nej thiab kuv txhua txoj kev xaiv sim peb txoj kev ywj siab—qhov uas peb ua raws li los sis tsis ua raws li Vajtswv cov lus txib yog kev xaiv “kev ywj siab thiab txoj sia nyob mus ib txhis” los sis “txoj kev poob cev qhev thiab kev tuag.”

Nyob hauv phau 2 Nifais, tshooj ob, nws qhia txog cov lus qhuab qhia tseem ceeb no: “Yog li ntawd, neeg yeej nyob ywj siab thaum uas lawv tseem ua neej nyob; thiab txhua txhia yam tsav uas neeg yuav tsum muaj yeej tau raug muab rau lawv. Thiab lawv muaj kev ywj siab xaiv txoj kev nyob ywj siab thiab txoj sia nyob mus ib txhis, los dhau ntawm tus Neeg Nruab Nrab uas tseem ceeb ntawm neeg sawv daws txhua leej txhua tus, los sis xaiv txoj kev poob cev qhev thiab txoj kev ploj kev tuag, mus raws nraim li txoj kev poob cev qhev thiab lub hwj chim ntawm tus dab; vim nws nrhiav ua kom neeg sawv daws txhua leej txhua tus ua neeg nyuaj siab zoo ib yam li nws tus kheej” (2 Nifais 2:27).

Zoo nkaus li lub ntiaj teb yeej ib txwm ua rog lawm. Kuv xav tias thaum thawj Pawg Thawj Tswj Hwm xa kuv phau ntawv xim kafes no rau kuv, lawv tsis xav txog Kev Ua Tsov Rog Thoob Ntiaj Teb Thib Ob xwb. Kuv xav tias lawv xav kom phau no ua ib qho tiv thaiv lawv uas tawm tsam Dab Ntxwg Nyoog thiab nws cov tub rog hauv kev ua tsov rog loj dua no—ua rog tawm tsam kev txhaum—thiab pab kuv coj raws li Vajtswv tej lus txib.

Ib txoj kev uas peb ntsuas tau peb tus kheej seb peb puas zoo li tej tiam neeg thaum yav tas los yog tej kev cai qub—Kaum txoj Lus Txib. Nyob hauv lub ntiaj teb no, cov uas ntseeg Khetos yeej txais Kaum txoj Lus Txib ua ib qho uas pab peb paub qhov zoo ntawm qhov phem.

Raws li kuv xav, plaub nqes ntawm Kaum txoj Lus Txib peb niaj hnub no tseem coj ib yam yav thaum ub. Peb lub sawm fem, peb tseem tsis kam tua neeg, nyiag khoom, dag ntxias, thiab peb tseem xav tias cov me nyuam yuav tsum mloog lawv niam lawv txiv.

Tiam sis hauv peb lub sawm fem, peb tsis quav ntsej ua raws li rau lo lus txib no:

  • Muaj tej yam hauv lub ntiaj teb no uas peb pe hawm ua ntej peb pe hawm tus Vajtswv uas muaj txoj sia nyob tiag.

  • Muaj tej mlom uas peb pe, zoo li cov neeg muaj suab muaj npe, nyiaj txiag, los sis tej yam khoom uas ob txhais tes tau puab.

  • Peb yeej muab Vajtswv lub npe coj mus xyav ua si, hais lus dev thiab tej yam uas tsis zoo hais hlo li.

  • Peb siv Hnub Caiv ua ib hnub mus ua si, mus tom kiab khw mus yuav khoom, los sis ua txhua yam tsav, tiam sis tsis pe hawm Vajtswv.

  • Peb xav hais tias kev mus deev luag poj luag txiv yog ib yam kev lom zem xwb.

  • Thiab txoj kev ntshaw luag vaj luag tsev yog ib qho uas neeg ib txwm ua. (Saib Khiav Dim 20:3–17.)

Cov yaj saub hauv txhua lub caij nyoog pheej ceeb toom peb kom txhob ua txhaum ob lo lus txib—uas hais txog kev tua neeg thiab kev deev luag poj luag txiv. Kuv pom tias ob qho no muaj ib lub ntsiab—kev ntseeg tias Vajtswv tsim neeg kom muaj txoj sia nyob thiab peb lub cev nqaij daim tawv, uas yog tej tuam tsev hauv lub neej no, yuav tsum muab tsim raws li Vajtswv pom zoo. Qhov uas tib neeg tsim kev cai kom pauv Vajtswv tej kev cai txawm nyob qhov twg los ces qhov ntawd yog kev txhaum loj heev.

Thaum peb saib tsis tau txoj kev sib yuav thiab suav hais tias nws yog ib yam uas tsis muaj qab hau, ces peb tej tsev neeg yuav poob zuj zus mus—peb tej tsev neeg poob sai heev. Qhov no yuav kom peb lub sawm fem raug kev puas tsuaj mus. Kuv pom tias yog vim li cas muaj li no. Thaum peb muab tej kev cog lus thiab kev ncaj ncees rau peb tej khub tso tseg, ces peb tej teb chaws yuav tsis nyob ruaj khov kho lawm.

Peb yuav tsum xav tias tej kev cai no yeej yog tej lus ntuas zoo zoo uas los ntawm peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas paub txhua yam thiab hlub peb. Nws lub hom phiaj yog ua kom peb zoo siab nyob mus ib txhis, thiab Nws cov lus txib zoo li ib daim qhia kev uas Nws muab rau peb kom peb rov qab los cuag Nws, uas yog tib txoj kev ua rau peb zoo siab nyob mus ib txhis. Peb tsev neeg tseem ceeb npaum li cas rau peb txoj kev zoo siab nyob mus ib txhis? Phab 141 ntawm kuv phau ntawv xim kafes hais tias, “Peb txoj kev nyob saum ntuj yeej yuav zoo li peb lub neej nyob hauv tsev nyob mus ib txhis.”4

“Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb” qhia meej txog cov lus qhuab qhia hais txog tsev neeg. Zaj no qhia tias peb tsev neeg yuav nyob mus ib txhis thiab piav tias peb tsev neeg txuas li cas rau kev teev tiam hauv lub tuam tsev. Zaj lus tshaj tawm no kuj qhia tias tsev neeg txoj kev zoo siab nyob mus ib txhis nyob ntawm qhov uas, “Tej hwj chim tseem ceeb dawb ceev ntawm txoj kev muaj tub muaj ki yuav tsum siv tsuas yog ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam xwb, uas tau sib yuav raws li kev cai lij choj ua niam ua txiv.”5

Vajtswv tshwm sim rau Nws cov yaj saub tias muaj tej kev coj ncaj ncees uas yeej tsis hloov ib zaug li. Kev txhaum yeej yog kev txhaum. Kev tsis ua raws li tus Tswv cov lus txib yeej yuav ua rau peb txais tsis tau Nws cov koob hmoov. Neeg ntiaj teb pheej hloov ntau heev, tiam sis Vajtswv, Nws cov lus txib thiab cov koob hmoov uas Nws cog lus rau peb yeej tsis hloov. Tej ntawd yeej ruaj khov kho thiab tsis hloov hlo li. Cov txiv neej thiab cov poj niam txais tau kev ywj siab xaiv los ntawm Vajtswv, tiam sis lawv txoj kev ywj pheej thiab kev zoo siab nyob mus ib txhis los ntawm lawv txoj kev ua raws li Nws tej kev cai. Amas qhia nws tus tub Khali-atoos hais tias, “Txoj kev phem yeej ib txwm tsis yog kev zoo siab” (Amas 41:10).

Nyob hauv lub caij uas tau muab tag nrho txoj moo zoo txum tim rov qab los, tus Tswv tau rov qab qhia peb tias peb yuav tau cov koob hmoov twg uas

Nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus tshooj 130 peb nyeem hais tias:

“Muaj ib txoj kev cai, tau tshaj tawm nyob saum ntuj ceeb tsheej ua ntej lub ntuj no tsim teb raug uas hloov tsis tau, uas yog tag nrho tej koob hmoov lub hauv paus—

“Thiab thaum peb tau ib txoj koob hmoov los ntawm Vajtswv, yog los ntawm txoj kev ua raws li txoj kev cai ntawd uas yog txoj koob hmoov ntawd lub hauv paus” (Q&K 130:20–21).

Yeej tsis muaj ib nqe vaj lug kub dab tsi uas qhia meej dua li tej nqe qhia tias tus Tswv tej kev cai hloov tsis tau thiab lawv pab tau peb txais kev zoo siab, peb tus kheej, peb tej tsev neeg, thiab peb cov neeg nyob thoob lub ntiaj teb. Muaj tej kev coj ncaj ncees uas yeej tsis hloov ib zaug li. Kev tsis ua raws li tus Tswv cov lus txib yeej yuav ua rau peb txais tsis tau Nws cov koob hmoov. Tej yam no yeej tsis hloov.

Nyob hauv ib lub ntiaj teb uas txoj kev ntseeg poob zuj zus mus, Yexus Khetos txoj moo zoo uas txum tim rov qab los yeej tsis hloov; nws tej ceg txheem ntseeg thiab pawg ntseeg, tsev neeg, los yog cov mej zeej yeej yuav tsis hloov. Peb yuav tsum txhob xaiv tej kev cai uas peb xav tias tseem ceeb heev, tiam sis peb yuav tsum lees txais tag nrho Vajtswv tej lus txib. Peb yuav tsum sawv ruaj khov kho, cia siab rau Vajtswv txoj kev ncaj qha thiab cia siab rau Nws cov lus cog tseg.

Thov kom peb yuav ua lub teeb saum toj, ua yam ntxwv coj cov lus txib, uas peb tsis tau hloov thiab yeej yuav tsis hloov mus ib txhis. Zoo li phau no tau qhia cov tub rog kom lawv sawv ruaj khov kho lawm hauv lub caij ua rog, thov kom peb, hauv lub caij ua rog no, kom peb yuav ua ib lub teeb ci ntsa iab rau Vajtswv cov me nyuam uas tab tom nrhiav tus Tswv tej koob hmoov. Kuv ua tim khawv txog qhov no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, hauv Principles of the Gospel (1943), i.

  2. Principles of the Gospel, v, vii, viii.

  3. Teachings of Presidents of the Church: Harold B. Lee (2000), 4.

  4. Stephen L Richards, hauv Principles of the Gospel, 141.

  5. “Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,” Ensign los sis Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2010, 129.