2010–2019
Mihs luhn Kais Sie Pa Opi nuh ke Ohiyacn Suwohswohs
April 2013


Mihs luhn Kais Sie Pa Opi nuh ke Ohiyacn Suwohswohs

Finne ke ma upac ke moul uh, ke srihpen Iwaclah luhn Mwet Lahngo ac kuhlwacng Lal, moul suwohswohs fah opiyucki ke mihs luhn kais sie.

Ma puhlweyuck tuhfahna tari uh oruh nga in motko ke mwe luti ke mihs ac yohkna ke kunohkohn luhn Jisus Kraist ke kahsrweyacn kais sie sesr in eis mihs ne tok luhn kais sie.

Ma sikyak luo ke mahlwem ekahsr somlac ah oruh puhlakihn na loal nuh sihk. Ma se met, nga sramsram ke mas lal Emilie Parker ah, sie tuhlihk muhtwacn sacohk matwac yac ohnkohsr suc misac wi mwet 25 sahyac, weacng tuhlihk fuhsr 19, ke misac luhn mwet puhs ke lihkacsihk fin acn Newton, Connecticut. Nga yoksrah wi sucu lal an ac akihlacnwack lah mwet puhs itucklac mihs se. Nga konwacack fokoko ac luhlahlfongi ke pahpah ninac kiyacl ah, Robert ac Alissa Parker.

Ahkluo, nga ohsun nuh sin mempucr tausin yohk luhlahlfongi la ke Alu uh ke siti Ivory Coast fin acn Abidjan.1 Mwet muhtuhnfacl Rohtoh-Africa kahs French se inge kutong upaciyacn ip luhn mani, itucklac luhn acn sin solse uh, ac mweun luo tuhfahna ahksahfyeyucklac ke yac 2011. Tuh nga puhla sie mihs yohk srihpac ke nga weluhlos uh.

Ma sikyak uh kwacna sikyak oruh iskuhtlac liki mihs ac oruh kuht in puhla ahklahlfonyeyuck.

Suc kuh in muhlkuhnlah ongaiyac koluk se ke Septempuh 11, 2001 ah, ke kuhtuh acn ke acn U.S.? Kain ma sikyak ingacn ahkacsmakihnye kuht ke muhiyacn puhla lasr ke mihs ac inse wo uh kuh in kuhnausyucklac.

Mukul mahtuh se nahtuhsr ah ac muhtwacn kiyacl, suc tuhpan tuhlihk se emet nahtuhlos, muhta fototo nuh ke Word Trade Center ke acn New York City ke aksohk soko emet ah fakihsyac North Tower ah. Elos som ne lucng ke infuckihl in lohm se lalos ah ac sahngweng ke elos liye ma elos nuhnkuh muh kuht kain ongaiyac koluk uh. Na, elos liye pac aksohk ahklukwac ah fakihsyac South Tower ah. Elos sana akihlacnwack lah ma inge tiac ongaiyac ac luhlahlfongi muh lwacyacn ten Manhattan lokalokiyuck. Ke South Tower rahki ah, lohm elos muhta we ah rauniyucklac ke fofosr in tuhs ma nwacklah ipin acn epang Manhattan.

Fohsack ke ma elos tuhfahna liye uh ac ke elyah lah ac oasr acnwuck ma ac sikyak tok, elos som nuh ke sie acn sef na som nuh ke lohm alu luhn stek Manhattan ke Lincoln Center. Ke elos sun acn we, elos sokwack lah kuhtuh pac mempucr puhs ke acn ten sin Manhattan orwaclah sulaclah sac pacna in tuhkweni ke lohm luhlahp luhn stek sac. Elos pahng ac fahk nuh sesr acn elos oasr we ah. Nga mongi ke elos sef tuhsruhk tiac lut ke acn elos oasr we ah. Fwackyuck in pacl inge uh luti lah stek luhn Saion pa sie mwe lain ac sie acn in wihklac liki pahkah, ac liki ma koluk ke ac fah okwoklac sahyacn tiac karyak luhn facluh nohfohn.2

Elos tiac kuh in fohlohk nuh ke lohm ren selos ah ke wik se kuhtuh ac elos toasr upac ke misac luhn mwet suc tiacna oruh koluk ah, tuhsruhk tiacna kawihl ma elos kweokkihn ah.

Ke motkoeyacn ma sikyak inge, nga mokleyuck yohk ke mwe luti siena inmahsrlon mihs luhn facluh ac mihs luhn kais sie uh.3

Ke isuslac luhn Mwet Lahngo ah, sie u luhlahp ke lihpufacn inkuhsrao kaksakihn God ac fahk, “Wolacna nuh sin God in fuhlwactlacna, ac mihslac fin facluh, mwet suc El insewowo kaclos.”4

Ne ohinge, akihlenyuck lah ma suhpwacr ke lusen pacl yohk se inge tukun isuslac luhn Wen nuhtin God, tohkohsrah Herod el sapkihn in acnwucklac ahwowo srihsrihk nuh kwewa fin acn Bethlehem ah.5

Sukohsohk in sulaclah uh yohk srihpac nuh ke plwacn in engan. Ac lwelah nuh ke luhngse, kihsackuhnlah, kapwack luhn kais sie, ac puhlakihnyuck fal nuh ke kapkapwack ma pahtpaht lasr uh. Sukohsohk in sulaclah se inge lwelah pac in sikyak ngal ac kweok nuh kwewa kuht puhlakihn ke moul in mahno, finne ke oreklac ke ma kuht tiac kahlwem kac ac sulaclah koluk luhn mwet sahyac uh. Mweun Inkuhsrao sac oreklac in lain sulaclah in mahno lasr uh ac yohk srihpac in etuh luti facluh luhn Mwet Lahngo ah.

Oacna ke sihmlac ke sapta 10 ke Mattu, Mwet Lahngo el sapkihn mwet Singucul Luo ac ahkkahlwemye lah misin Lal tiac kuh in orwaclah mihs facluh ke moul in mahno se inge. Fwackyuck nuh sin Mwet Sap ah in fihliyac mwe insewowo ke mihslac nuh sin mwet ke lohm ma elos muhtwacta nuh yohroh an tuhsruhk sensenkackihn lah elos fah “oasr inmahsrlon kosro wohlf uh … [ac] sruhnga luhn mwet nuh kwewa ke srihpen inek: tuhsruhk elos suc kampare nuh ke sahflah fah moullac.”6 Sie mwe ahkkahlwemyeyuck yohk srihpac oreklac ke fuhs ahk 34: “Tiac nuhnkuh tuh nga tuhkuh in use mihs nuh facluh.”7 Kahlwem lah mihs facluh uh tiac oasr fin facluh ke puhlan pacl in luti in mahno luhn Kraist ah, ac tiac oasr ingena.

Ke ikacslah luhn Leum nuh ke Doctrine and Covenants, ip yohk srihpac ekahsr lutiyuck. Nuh sin mwet ma tiac auliyak, Nguhn Lal (Nguhn luhn Kraist), ma ituckyang nuh sin mwet nuh kwewa ma tuhkuh nuh facluh,8 fah tiac kalweni in mokle mwet uh lwen nuh kwewa.”9 Sie pac ip yohk pa “mihslac itucklac liki facluh.”10 Mwet pahluh uh fahkwack lah mihslac uh pwacyena lah itucklac liki facluh.11 Lucifer el soenna sruokyucki ac ahkyohkye kuh ke facluh se inge.12

Kena suwohswohs luhn mwet wo acn nuh kwewa fah pacl nuh kwewa eis mihslac la fin facluh. Kuht tiac enenuh in fuhlweack ke eisyacn finsrack se inge. Tuhsruhk, Prestuhn Joseph F. Smith el luti, “ac tiac kuh in tuhkuh nuh facluh nguhn ke mihs ac luhngse sacn … nuh ke mwet uh fah eis ma pwacye luhn God ac pweng luhn God …, ac akihlen kuh lal ac wal ma wolacna uh.”13

Kuht oaru ke finsrak ac pruhe in eis mihslac facluh, tuhsruhk oasr ke ma kunacsr kais sie ac sucu uh tuh kuht in orwaclah kain in mihslac ma pa opi uliyuckme ke ohiyac suwohswohs uh. Mihslac se inge pa sie mwe sang olweyucklac ke misin luhn Mwet Lahngo ac kihsac ke iwaclah.

Ip yohk se inge fwacklac fototo ke Doctrine and Covenants, suc fahk lah kuht enenuh in lotwelah lah elos suc oruh ma suwohswohs fah eis nuh ke opi lalos mihslac fin facluh se inge ac moul ma pahtpaht ke facluh se fahsruh uh.”14

Prestuhn John Taylor el luti lah mihslac el tiac kenakihnyuck muhkwena, tuhsruhk “pa mwe sang sin God.”15

Mihslac ma nga sramsram kac uh pa tiac sie mihs ke pacl fototo na. Pa sie engan loal ma pahtpaht ac ma nguhnnguhn uh.16

Prestuhn Heber J. Grants el ahkuhtweyac mihslac luhn Mwet Lahngo ke inkacnek se inge: Mihslac Lal fah ahkfihsracsrye kweok lasr, ahkkweye inse muhsahllah lasr uh, eslah puhla koluk liki kuht, orwaclah insiyacsr luhngse nuh sin mwet ma nwacklah nguhnasr ke mihs ac engan.”17 Ke miting luhk yurin sucu lal Emilie Parker ah, mihslac luhn Mwet Lahngo ahkfihsracsrye kweok lalos ac kahsruh in orwacni inse muhsahllah lalos uh. Yohk srihpac lah pacl na sa tukun lihkacsihk sac, Tamuhlwel Parker el ahkkahlwemye nuhnak muhnahs nuh sin mwet orwaclah ma koluk ingacn. Oacna ke Prestuhn Grant el fahk ah, mihslac luhn Mwet Lahngo kuh in “ahkkweye inse muhsahllah lasr uh.” Nuhnuhnkuh pa ma luhn Leum.

Mwet Luhlahlfongi Ivory Coast ah, ke puhlan pacl in mweun ke muhtuhnfacl lalos, elos sokwack mihs in lohacng na nuh ke moulkihn wosasuc luhn Jisus Kraist ke ahkuhtweyac fal ke ma mahtuh luhn sucu ac orekma in tempuhl luhn mwet mahtuh lalos uh.18

Kuht nuh kwewa kenakihn mihslac. Mihslac pa tiac in moullac kuh muhnahs ke mweun, fohs, acnwuck, ac akuhkuhin. Mihslac tuhkuh ke etuh lah Mwet Lahngo El etuh lah suc kuht uh, etuh lah oasr luhlahlfongi lasr Sel, luhngse El, ac liyacacng masap Lal uh, finne ac yohkna ke ma upac ke moul uh ac ongaiyac uh. Top luhn Leum nuh sel Mwet Pahluh Joseph Smith ke Liberty Jail use ahkkweye nuh sesr:

God El fahk nuh sel Joseph, Wen Nahtuhl, in eis mihslac ke nguhnal; ma upac ke moul lal ac ma nuh ke kihtin pacl na;

Na, fin el kuhtanglah wo, God lac sruhkuhlwack nuh lucng.”19

Esam, “God el tiac mwet orwaclah in fohsack tuhsruhk [mwet orwaclah] mihs.”20 Nuh selos suc ma lahfwekihn God uh, wacngihn mihs. Kuht nuh kwewa wi ke miting se inkuhsrao ma sang sulaclah luhn mwet uh, etuh lah ac fah oasr ngal in mahno ac finne ongaiyac upac ke srihpen mwet uh ac orekmakihn koluk sulaclah lalos uh. Kuht kahlwem kac lah ma inge kuh in oruh kuht kasrkuhsrak, fohsack, muhnahs, ac kiacpweyuck. Tuhsruhk kuht oacyacpac etuh lah Iwaclah luhn Mwet Lahngo fah kuhtanglah ac ahollah ma suhfal nuh kwewa ke moul in mahno ac use nuh sesr mihslac. Oasr sie pohloh kahs lun sie frem srihpsrihp ke pihsinkac lal Elder Marion D. Hanks sel Ugo Betti: “In luhlahlfongi ke God pa in etuh lah masap nuh kwewa ac fah fal, ac lah e oasr mwe lut wolacna.”21

Meac mwe kahsruh ke mihslac uh? Puhs mwet suk mihslac ke ohiyac luhn facluh uh, suc soenna sokwack ac fah tiacna orwaclah. Mihslac tiacna sukokyak ke eisyacn kahsruhp, kuh, kuh pwengpweng.22 Mihslac tiacna sukokyak ke suk luhngse la, kuh ke ma in ahkwoye. Wacngihn sin ma inge kuh, finne ke eisyacn ma puhs la, orwaclah engan ma pahtpaht kuh mihslac.

On sacohk lal Emma Lou Thayne siyuck kihsen siyuck fal inge: “Nga ac for nuh oyac ke mihslac? Piyac ahkkweye luhk / ke mwe kahsruh sahyac uh tui in onweyuclac uh?”23 Top uh pa Mwet Lahngo, suc pa kahsruh ac ohiyac mihslac uh. El pa “Fihsrwack luhn Mihslac.”24

Kuht ac muhta fototo nuh yurin Mwet Lahngo fuhkah? Ahkpuhsisaclye kuht sifacna ye muhtuhn God, pruhe lwen nuh kwewa, auliyak ke ma koluk uh, pacptaislac ke sie inse muhsahllah ac nguhna toasr, ac orwaclah mwet tuhma lutlut pwacye luhn Jisus Kraist uh srihkasrak na wowo ke suwohswohs ma opiyuck ke mihslac ma pahtpaht.25 Tukun Tohkohsrah Benjamin el suhpwaclihk pweng mokleyuck lal ke Iwaclah luhn Jisus Kraist, mwet uh puhtati nuh infohk uh. Nguhn luhn Leum tuhkuh nuh faclos ac elos sesseslah ke engan, ac eis nwacsnwacslah ke ma koluk uh, ac eis mihslac ke nuhnak ke srihpen luhlahlfongi yohk lalos ke Jisus Kraist.26 Auliyak ac moul suwohs lwelah nuh ke nuhnak mihs, suc pa yohk srihpac emet ke ma uh.27 Ke oasr sie ma koluk yohk uh, fahkwack uh use mihs.28 Sahp wacngihn ma in kapsra mihslac ma tuhkuh ke sie mwet kweok ke srihpen ma koluk itucklac liki ma toasr lal ke Leum ac eis mwe insewowo ke Iwaclah. Sie pac on in alu pwengpweng fahk, “Nga ac tolyac ma toasr luhk ke niyacl / ac ononlah.”29

Insiyuck enganwack ke nga akihlen lah ke pacl lasr uh tausin singucul ke mukul fuhsr, muhtwacn fuhsr, ac misineri mahtuh uh eis pahng in mwet utuck pweng luhn Leum lasr ac Mwet Lahngo, Jisus Kraist. Elos us wosasuc fohlohkyak ke mihs uh nuh facluh, mwet se ac sucu se ke pacl se—sie orekma ke ohiyac suwohswohs in us mihs se inge nuh sin tuhlihk nuhtin Pahpah Lucng.

Alu uh sie acn in monglac ma mwet fahsr tukun Kraist eis mihslac. Kuhtuh mwet fuhsr fin facluh fahk lah elos nguhnnguhn tuhsruhk tiacna Kristin. In puhla nguhnnguhn pa sie step wo emet. Ne ohinge, oasr ke Alu ma kuht wi, lutiyuck, ac ahkwoyeyuck ke kahs wo luhn God. Yohk likina, wal luhn pristut ke Alu uh ma sang nuh ke akwuck ac olweacng ma orwacni sucu uh nuh sie ac falisyac kais sie in fohlohk nuh yurin God Pahpah ac Jisus Kraist ke tohkohsrahi luhn celestial. Akwuck inge use mihslac ke srihpen elos olweacng nuh sin Leum.

Tempuhl uh pa acn ma puhs sin akwuck muhtahl inge sikyak we ac oacyacpac sie acn mihs in monglac liki facluh. Elos suc muhtwacta ke inkucl luhn tempuhl an kuh wi ma sikyak lun tempuhl uh oacyacpac puhla mihslac se inge. Sie ma puhlakihnyuck nga esam arlac wo pa ikacklah ac kihsaclah luhn Tempuhl Fiji. Oasr fohs fin acn we, sikyak ke mwet uh esuhkwack ac pihsrapasr infulwacn acn Suva, mwet kuhnaus masap uh sruokyac lohm luhn Parliament ac sruokyac letsislwetor uh. Muhtuhn facl sac karihngihnyuck sin militacri uh. Militacri Fiji uh sang nuh sin Alu uh pacl lwelah in orwacni mwet uh nuh ke ikack lohm sac ac sie u na srihsrihk nuh ke kihsac sac. Nohfohnna mempucr ke Alu uh tiacna suliyuck ke srihpen sensenkihnyuck elos. Pa kihsac ke tempuhl sefanna tukun Tempuhl Nauvoo na pwacye ma oreklac ke pacl na upac se.

Sie mwet suliyuck nuh ke kihsac lohm pa sie muhtwacn na wowo Hindu ke mwet India uh, sie Mempucr ke Parliment suc srohoh emet tuhsruhk fihlfihllac ke srihpen el muhtwacn se.

Lun infuckihl luhn celestial, sukohsohk liki akuhkuhin facluh uh, el tuhng ke el ahkkahlwemye puhla ke mihslac ma nwackuhllah uh. El puhlakihn Nguhn Muhtahl ahkkweye ac fahkwack mwe lohoh ke ohiyac muhtahl luhn tempuhl.

Mwet Lahngo pa mwe kahsruh se nuh ke mihslac pwacye. Finne ke ma upac ke moul uh, ke srihpen Iwaclah luhn Mwet Lahngo ac kuhlwacng Lal, moul suwohswohs fah opiyucki ke mihs luhn kais sie. Ke sie acn sriyucklac ma elos oruh Kuhfwen Ahluhkwelah, Mwet Lahngo El olwelah nuh sin Mwet Sap Lal an lah elos fah ahkinsewowoyeyuck ke “Mwet in Ahkwoye, suc pa Nguhn Muhtahl” na fahk kahs yohk srihpac inge: “Nga fihliyac mihslac yuruwos, mihs luhk nga usot nuh suwos: tiac oacna ke facluh sang uh, tuh ke nga usot nuh suwos.”30 Na met likina Pruhe Lal: “Ma inge nga sruhmuhn nuh suwos, tuh in nga kowos in eis mihslac. Fin facluh kowos fah eis ma upac: tuhsruhk kowos in puhlaik na; nga kuhtanglah facluh.”31

Eliza R. Snow el suhmuhslah arlac kahto ke nuhnak inge:

Sruhkwack insiyowos in kaksakihn God;

Lwelah enganwack lom in tiac tui.

Ke ma upac uh fahsrwelihk fin facluh uh,

Kraist el fahk, “Oasr mihslac ke kowos kuhpahsrme nuh sihk.”32

Nga fahkwack luhlahlfongi ke inen Jisus Kraist, amen.

Mwe kahsruh an

  1. Toeni luo orek fin acn Abidjan ke Sacnri, Fepweri 10, 2013; mwet 9,693 wi—mwet 619 soenna mempucr lac ke Alu uh. Pihsen mempucr ke Alu uh Ivory Coast oasr ke mwet 19,000.

  2. Liye Doctrine and Covenants 115:6.

  3. Kahs se mihslac oasr kain kalmeyac. Ke ma pwengpweng Greek kalmac pa in tui, tiac kalweniyuck, kuh wacngihn luhn akuhkuhin inmahsrlon ma fohs uh. Fin acn Hebrew kahs sacn puhs suhnuhn kalmeyac an ac kuhtuh pacl uh el atac na in painyuck se. Mihslac el oacyacpac sie “ma oasr ma tuhkuh nuh sin mwet uh muhkwena ke atac ac ohiyac oreklac sin God” (Howard W. Hunter, ke Conference Report, Oct. 1966, 14–17).

  4. Luk 2:14; ahkuhtweyac wo ituckyang

  5. Liye Mattu 2:16; liye pac Ross Douthat, “The Loss of the Innocents,” New York Times, Tisacmpuh 16, 2012, 12.

  6. Mattu 10:16, 22..

  7. Mattu 10:34.

  8. Liye Doctrine and Covenants 84:46.

  9. Liye Doctrine and Covenants 1:33.

  10. Liye Doctrine and Covenants 1:35.

  11. Prestuhn Woodruff el fahkwack ma inge ke 1894 ac sifilpac ke 1896. Liye The Discourses of Wilford Woodruff, ed. G. Homer Durham (1946), 251–52; liye pac Marion G. Romney, ke Conference Report, Eprel 1967, 79–82.

  12. Liye Joseph Fielding Smith, The Predicted Judgments, Brigham Young University Speeches of the Year (Mar. 21, 1967), 5–6 Ne ohinge, Elder Neal A. Maxwell el fahk lah “kuh in oasr mihslac insiyacsr finne mihslac itucklac liki facluh … [ac] ‘all things [are] in commotion’” (“Behold, the Enemy Is Combined,” Ensign, Mei 1993, 79).

  13. Liye Teachings of Presidents of the Church: Joseph F. Smith (1998), 400.

  14. Liye Doctrine and Covenants 59:23.

  15. Liye Teachings of Presidents of the Church: John Taylor (2001), 151.

  16. Ke muhtwacwacyacn pacl luhn mwet somlah Greek uh, kahs inge—engan ac puhla wo—nuhnkweyuck, liyeyuck, ac lutlutkihnyuck tiac ke kalmeyaclos muhkwena tuhsruhk ke pac kolyuck ma elos use nuh ke moul lasr uh. Liye David Malouf, The Happy Life: The Search for Contentment in the Modern World (2011). Liye pac sie lohlngohk ke puk se nahtuhl Mr. Malouf, ke R. Jay Magill Jr., “How to Live Well,” Wall Street Journal, Jacnweri 26–27, 2013, C6.

  17. Liye Teachings of Presidents of the Church: Heber J. Grant (2002), 226.

  18. “Tolu sin stek Ivory Coast limekohsr uh pa inmahsrlon ma 25 e lucng ke Alu uh ke pihsen mwet mahtuhyak [sang] inen mwet ke sucu nuh ke akwuck luhn tempuhl uh, ac Stek Cocody Cote d’Ivoire pa e lucng uh (R. Scott Lloyd, “Elder Cook ‘Impressed with Exceptional Spirit’ in Ivory Coast,” Church News, Mahs 5, 2013). In etuh lah oasr sie mweun ac tempuhl se ma fototo emet uh ao 12 nuh we ke pas fin acn Accra, Ghana, ahkpwacyeiyuck luhn luhlahlfongi na usrnguck se pa inge ac sikyak ke mihslac luhn kais sie ac sucu uh.

  19. Liye Doctrine and Covenants 121:7–8. Prestuhn Harold B. Lee el luti, “Na, kuht enenuh in sifil ahkwoyeyucklac; kuht enenuh in srihkeyuck in ahkpwacyei kuh in mahno ac kuh muh oasr sesr uh” (Teachings of Presidents of the Church: Harold B. Lee [2000], 208).

  20. Liye 1 Met Korint 14:33.

  21. Ke Marion D. Hanks, “A Loving, Communicating God,” Ensign, Nohfuhmpuh 1992, 63.

  22. Liye Jeffrey R. Holland, For Times of Trouble (2012), 79. Elder Jeffrey R. Holland el luti lah “Suhkahsruhp yohk kuh in oruh yohk liki in kutong mwet uh likina kuhtwena ohiyac sahyac liki ma koluk uh sifacna.” Tuhsruhk suwohs ke orekmakihnyen mani kuh in ahkyohkye mihslac.

  23. “Where Can I Turn for Peace?” Hymns, no. 129.

  24. Isaiah 9:6.

  25. John Greenleaf Whittier el ana fahk: Lohacng ahkwoyac ke ohiyacn moul lowos an. Tiac mukwikwi ke kain ohiyac se ke lwen uh kowos in muh tiac eis mihslac ke fong uh. (“Conduct [From the Mahabharata],” ke The Complete Poetical Works of John Greenleaf Whittier [1802], 484).

  26. Liye Mosiah 4:3; ahkuhtweyac wo ituckyang; liye pac Marion G. Romney, ke Conference Report, Eprel 1967, 79–82.

  27. Acsmak pa sie kolyuck luhn mahno ma kol kuht nuh ke mihslac. Ma sacn oreklac ke mwe kahsruh luo: Kahlwem luhn Kraist, sie mwe sang wolacna sin Pahpah tuhmasr Inkuhsrao (liye Doctrine and Covenants 88:6–13;93:2) ac sie mwe sang luhn Nguhn Muhtahl (liye Doctrine and Covenants 39:6).

  28. “Ip luo ke nuhnak muhnahs uh enenuh in sang mihslac nuh sin mwet tahfonglac—sie sin mwet wal fal ke Alu luhn Leum, ac sie sin Leum sifacna. [Liye Mosiah 26:29.]” (Teachings of Presidents of the Church: Spencer W. Kimball [2006], 41).

  29. “How Gentle God’s Commands,” Hymns, no. 125.

  30. Jon 14:26–27.

  31. Jon 16:33.

  32. “Though Deepening Trials,” Hymns, no. 122.