2010–2019
Tus Tswv Txoj Kev
April 2013


Tus Tswv txoj Kev

Tus Tswv txoj kev yog kom peb mloog peb cov thawj coj cov lus qhia, to taub tej ntsiab cai uas yog, thiab tswj peb tus kheej.

Xya Caum

Kuv ua hauj lwm ua ib tug Xya Caum. Cov Xya Caum yog hu los mus ua neeg xa xov—kom thiaj qhia tus Tswv txoj lus raws li peb txais cov lus ntawd los ntawm cov thwj tim thiab cov yaj saub thiab los ntawm tus Ntsuj Plig thiab kom ua tau tim khawv txog Khetos lub npe, thaum qhia txoj moo zoo mus thoob plaws lub ntiaj teb no, txhim tsa lub Koom Txoos, thiab khiav nws tej hauj lwm (saib Q&K 107:25, 34).

Me Nyuam Tub Ua Teb

Kuv loj hlob ua teb ze ib lub zos hu ua Burley, Idaho—kuv yog “Idaho ib tug me nyuam tub ua teb tiag!” Ua li, kuv thiaj kawm ob peb yam xws li:

  1. Yuav tsum ua hauj lwm—Yog tias yus tsis cog qoob loo, yus kuj sau tsis tau thiab.

  2. Yuav tsum ua hauj lwm raws li qhov txawj ntse—yog tias yus tso dej thiab tshuaj ywg yus tej daim teb, yus kuj sau tau ntau dua thiab.

  3. Yuav tsum ua tej yam raws caij—yog tias yus tsis cog qoob loo raws caij zoo, ces tej te yuav ua rau yus cov qoob loo puas tsuaj ces yuav tsis tau ntau thaum lub sij hawm sau qoob loo.

  4. Yuav tsum ua tej yam uas yuav tsum ua los sis tsim nyog ua tam sim ntawd txawm tias tsis tshua lom zem, los yog tsis zoo sij hawm rau yus—yus nyem tus maum nyuj cov mis thaum tsim nyog nyem, tsis yog thaum yus muaj lub siab xav ua.

  5. Yuav tsum ua thiab hais qhov ncaj xwb—hais txog tsiaj txhu thiab tshuab khoom, yus tsis muaj sij hawm “lam tau lam ua” los yog txhawj xeeb txog qhov uas saib qhov uas yus hais ntawd puas yuav siab leej twg. (Ua li no, thaum kuv tau ua hauj lwm hauv lub Koom Txoos, feem ntau kuv nug cov mej zeej hais tias, “Nej puas xav kom kuv hais ncaj los yog hais lus qab zib xwb?” Feem ntau cov Ntseeg tau xav qhov uas hais “ncaj” xwb! Kuv yuav hais ncaj ncaj hnub no.)

  6. Qhov kawg, ua ib tug me nyuam tub ua teb, kuv kawm ua raws li tej hauv paus.

Tsis muaj ib yam uas ua ib lub hauv paus rau peb sawv daws, thiab peb tej lus qhuab qhia, ntau tshaj qhov tseeb ntawm thawj Nqe Kev Ntseeg, uas hais tias: “Peb ntseeg Vajtswv, Leej Txiv tus uas Nyob Mus Ib Txhis, thiab Nws tus Tub Yexus Khetos, thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv.” (Tej Nqes Kev Ntseeg 1:1).

Tsis tas li ntawd xwb, Vajtswv yog peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, uas paub peb, hlub peb, thiab xav kom peb rov qab mus cuag Nws. Yexus yog peb tus Cawm Seej thiab Txhiv Dim, thiab dhau los ntawm Nws txoj Kev Theej Txhoj Nws ua tau peb thiaj kov yeej tau txoj kev tuag thiab rov qab muaj txoj sia nyob thiab txais kev tsa nto thiab ua neej nyob mus ib txhis. Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yog tus nplij peb siab, muab kev tshwm sim rau peb, qhia peb, ua tim khawv rau peb, thiab coj peb kev.

Ua tib zoo xav, kuv cov kwv tij thiab cov muam—peb tsis yog me nyuam ntsuag ntawm sab ntsuj plig! Peb tsis nyob peb ib leeg xwb.

Qhov uas yus muaj niam muaj txiv—tsis yog me nyuam ntsuag—zoo npaum li cas rau yus? Peb kawm tau los ntawm lawv, tau kev pab los ntawm tej yam uas muaj los rau lawv, zam tej kev cov nyom uas lawv ceeb toom peb txog, thiab to taub zoo dua vim yog tej yam lawv paub. Peb tsis tas poob zoo, raug luag tej kev dag ntxias, los yog tsis muaj peev xwm. Nov muaj tseeb tiag thaum hais txog peb Leej Txiv Saum Ntuj, uas qhia peb tsis yog ib txoj kev xwb, tiam sis tib txoj kev uas tsim nyog taug mus.

Vajtswv Muaj txoj Kev

Tiag tiag Vajtswv twb npaj tau txoj kev ua neej,1 hlub lwm tus neeg,2 pab lwm tus neeg,3 thov txog nws,4 kom nrog lwm tus sib tham, 5 sib raug zoo,6 rhawv kev rau lawv taug,7 yuav txiv yuav poj niam,8 tu me nyuam loj hlob,9 kawm ntau yam,10 paub qhov tseeb,11 qhia txoj moo zoo rau lwm tus neeg,12 ua tib zoo xaiv tej yam peb noj,13 thiab tauj mus.

Ua ke nrog cov vaj lug kub, muaj ntawv ntau phau uas yus nrhiav tau tus Tswv txoj kev rau haud xws li True to the Faith, For the Strength of Youth, thiab lwm cov lus qhuab qhia los ntawm cov thwj tim thiab cov yaj saub.

  1. Piv txwv hais tias, Tus Tswv tau qhia peb hauv cov vaj lug kub: “Tus Tswv hais tias tej uas kuv xav zoo tsis thooj li tej uas nej xav, thiab tej uas kuv ua zoo tsis thooj li tej uas nej ua. “Lub ntuj nyob siab lub ntiaj teb no li cas, tej uas kuv ua thiab kuv xav nyob siab tshaj tej uas nej ua thiab nej xav npaum li ntawd” (Yaxayas 55:8–9).

  2. Ib yam phem uas muaj niaj hnub nim no yog “txhua tus neeg nyias taug nyias txoj kev mus” (Q&K 1:16). Phau Paj Lug ceeb toom peb hais tias “tsis txhob saib koj tus kheej txawj ntse dua lwm tus” thiab “tsis txhob cia siab rau koj tej kev txawj ntse” (saib Paj Lug 3:5–7).

  3. Tus Tswv qhia peb hais tias yog peb ua txhua yam raws li Nws txoj kev, Nws yuav foom koob hmoov rau peb; ho yog tias peb tsis ua raws li, ces peb yuav tsis tau koob hmoov (saib Q&K 82:10).

  4. Tus Tswv muab Nws txoj kev piv rau peb cov neeg ntiaj teb txoj kev thaum Nws qhuab qhia tus yaj saub Xamuyees, uas yog xa mus nrhiav kom tau ib tug vaj ntxwv tshiab: “Tiam sis tus Tswv hais rau Xamuyees hais tias, Tsis txhob saib nws ntsej muag, los yog saib nws siab li cas; vim kuv yeej tsis saib ib tug twg raws li neeg ib txwm saib. Sawv daws saib ntsej saib muag, tiam sis kuv saib lub siab” (1 Xamuyees 16:7).

  5. Hais txog qhov uas peb sawv daws muaj lub siab xav pab cov neeg pluag thiab cov txom nyem, tus Tswv pom zoo rau qhov ntawd tiam sis ceeb toom peb hais tias “Tiam sis yuav tsum ua li ntawd raws li kuv txoj kev” (Q&K 104:16). Tsis yog li ntawd ces thaum peb sim pab lawv, tej zaum peb yuav ua rau lawv haj yam txom nyem thiab. Tus Tswv tau qhia hais tias peb yuav tsum tshaj tawm txoj kev vam khom peb tus kheej. Txawm tias peb pab tau, peb yuav tsum tsis txhob muab pub los yog pab tej yam uas tsim nyog lawv ua tau rau lawv tus kheej. Txhua qhov chaw uas tau sim muab pub txhua yam rau cov neeg txom nyem, lub ntiaj teb kawm tias yeej tsis tau raws li lub siab xav. Muaj tseeb tiag, Vajtswv paub zoo tshaj.

Cia peb xav txog lwm cov piv txwv. Tus Tswv muaj ib txoj kev qhia txoj moo zoo thiab. Txoj kev no muaj nyob hauv cov vaj lug kub thiab hauv phau ntawv Qhia Kuv txoj Moo Zoo thiab yog taug raws li tus Ntsuj Plig coj yus kev.

Tus Tswv muaj nws txoj kev hais txog kev hlub thiab. Lawv cov hauv lub ntiaj teb hais tias qhov tseem ceeb yog qhov uas ob tug neeg sib hlub nkaus xwb. Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej qhia hais tias qhov ntawd kuj tseem ceeb thiab, tiam sis tseem tshuav qhov uas muaj ib txoj kev hlub uas Vajtswv pom zoo rau thiab ib lub sij hawm qhia txoj kev hlub ntawd ib leeg rau ib leeg.

Kev Tswj Hwm Peb tus Kheej

Txij thaum nws me me los Yauxej Xamiv tau kawm tus Tswv tej kev. Thaum lwm tus neeg nug Yauxej Xamiv saib nws ua li cas coj cov mej zeej hauv lub Koom Txoos, Yauxej piav hais tias nws qhia tej ntsiab cai uas yog lawm thiab cov mej zeej txawm tswj lawv tus kheej.14 Cov kwv tij thiab cov muam, peb cov thwj tim thiab cov yaj saub uas muaj sia nyob tseem qhia tej ntsiab cai uas yog lawm. Lo lus nug yog hais tias “peb puas siv tej ntsiab cai yog lawm no los tswj hwm peb tus kheej?”

Ib yam uas feem ntau peb tau kawm yog kom loj hlob tuaj nyob rau qhov chaw uas peb raug cog lawm. Tiam sis qee zaum peb xav tias yuav zoo dua yog tias peb nyaib mus nyob lwm qhov chaw, es xav tias peb cov me nyuam yuav muaj phooj ywg coob dua thiab tej koom haum hluas zoo dua.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, puas yog peb xav tias qhov tseem ceeb rau txoj kev cawm peb cov me nyuam dim yog koog zej zog uas peb nyob tiag? Feem ntau cov thwj tim thiab cov yaj saub tau qhia hais tias tej yam uas muaj los hauv lub tsev tseem ceeb dua tej yam uas muaj los sab nraud. Saib peb ua li cas cob qhia peb cov me nyuam yeej tseem ceeb dua saib peb tu lawv loj hlob qhov twg .

Tiag tiag yeej muaj ntau yam xav txog thaum txiav txim saib peb yuav nyob qhov twg, thiab tus Tswv yuav coj peb kev yog tias peb nrhiav kom tau Nws lo lus pom zoo.

Muaj dua ib lo lus nug hais tias “Qhov chaw twg xav tau peb tej kev pab?” Rau 16 xyoo kuv ua hauj lwm pab koom pawg thawj tswj hwm ntawm Houston Texas North Stake. Neeg coob heev nyaib mus nyob qhov chaw ntawd thaum lub sij hawm kuv nyob ntawd. Feem ntau ob peb tse neeg uas tab tom nyaib los nyob rau hauv cheeb tsam ntawd yuav hu tuaj rau peb thiab nug saib pawg ntseeg twg thiaj yog pawg zoo tshaj. Tsuas yog ib zaug thaum 16 xyoo ntawd uas muaj ib tug neeg uas hu tuaj nug hais tias, “Pawg ntseeg twg xav tau ib tse neeg zoo? Peb yuav pab tau lawv li cas?”

Thaum lub Koom Txoos tseem nyuam qhuav pib, Thawj Tswj Hwm Brigham Young thiab lwm tus neeg yuav txib kom ib co mej zeej mus nyob lwm qhov chaw kom thiaj txhim tsa lub Koom Txoos nyob rau qhov chaw tshiab ntawd. Niaj hnub nim no lub Koom Txoos muaj cov mej zeej txawm nyob qhov twg los xij uas yuav mus nyob qhov chaw twg uas tus yaj saub hais kom lawv mus. Peb puas xav tias Thawj Tswj Hwm Monson yuav qhia peb ib leeg dhau ib leeg saib peb tsev neeg yuav tsum mus nyob qhov twg? Tus Tswv txoj kev yog kom peb mloog peb cov thawj coj cov lus qhia, to taub tej ntsiab cai uas yog, thiab tswj peb tus kheej.

Qhov Tseem Ceeb Tshaj

Vim yog ntau yam uas muaj los hauv lub Koom Txoos hnub no, thiab vim tus Tswv nquag ua Nws tej hauj lwm txhua qhov txhia chaw, tseem ceeb heev uas peb uas txhua yam raws li tus Tswv txoj kev!

Twb yog tej hauj lwm cawm tib neeg dim peb kawm hais tias “nyob hauv lub txiaj ntsim ntawm nws Leej Tub Vajtswv tau npaj ib txoj kev zoo dua” (Ethaws 12:11). Khetos txoj lus qhuab qhia “yog txoj kev; thiab yeej tsis muaj dua lwm txoj kev los sis lwm lub npe uas muaj nyob hauv qab ntuj no uas tib neeg yuav raug cawm dim tau mus nyob rau saum Vajtswv lub nceeg vaj” (2 Nifais 31:21).

Lus Xaus

Vim yog neeg ntiaj teb coob tug ntxhov siab, los yog phem tshaj, taug tej kev uas txwv tsis pub taug, thiab raug txom nyem vim yog tej yam uas lawv xaiv tsis yog, ua rau kuv xav qw ib yam li Amas:

“Au kheev lam tias kuv yog ib tug tim tswv, thiab muaj peev xwm ua tau li kuv lub siab xav, xwv kom kuv yuav tawm mus thiab qhia nrog Vajtswv tej suab raj, nrog ib lub suab uas ua lub ntiaj teb tshee hnyo, thiab qhuab qhia kev hloov siab lees txim rau txhua tus neeg!

“Muaj tseeb tiag, kuv yuav tshaj tawm rau txhua tus neeg, … rau txoj kev hloov siab lees txim thiab txoj kev txhiv dim, xwv kom lawv yuav hloov siab lees txim thiab los cuag peb tus Vajtswv, xwv kom yuav tsis muaj txoj kev tu siab nyob rau saum lub ntiaj teb ntxiv lawm” (Amas 29:1–2).

Ib zaug ntxiv, kuv ua tim khawv tias tus Tswv muaj nws txoj hau kev! Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej paub peb, hlub peb, thiab xav pab peb. Nws paub zoo tshaj saib yuav ua li pab peb. Peb tsis yog me nyuam ntsuag ntawm sab ntsuj plig!

Peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos, yog “txoj kev, qhov tseeb, thiab yog txoj sia” ” (Yauhas 14:6; kuj saib Amas 38:9). Nws txoj hau kev muaj qhov tseeb nyob mus ib txhis ua lub hauv paus thiab coj peb mus rau “qhov kaj siab lug hauv lub ntiaj teb, thiab lub neej nyob mus ib txhis hauv lub ntiaj teb uas tseem yuav los” (Q&K 59:23). Kuv hais lus tim khawv li no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.