2010–2019
Kev Nrhiav Kom Tau Kev Nyob Kaj Siab Lug thiab Kev Txhim Tsa Tsev Neeg Nyob Mus Ib Txhis Li
October 2014


Kev Nrhiav Kom Tau Kev Nyob Kaj Siab Lug thiab Kev Txhim Tsa Tsev Neeg Nyob Mus Ib Txhis Li

Twb yog Yexus Khetos txoj moo zoo uas ua tau lub hauv paus los yog qhov chaw cuab zog no kom peb thiaj muaj kev kaj siab lug thiab txhim tsa tsev neeg nyob mus ib txhis li.

Hauv peb lub neej muaj tej lub caij zoo thiab tej lub caij tsis zoo. Txhua lub sij hawm nyias muaj nyias tej kev nyuaj. Qhov uas peb muaj peev xwm hloov nyob ntawm saib peb lub hauv paus ntawm peb lub neej yog dab tsi. Peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej txoj moo zoo yog ib lub hauv paus khov kho. Peb pua lub hauv paus no ib qho dhau ib qho thaum peb kawm ntxiv txog tus Tswv lub tswv yim nyob mus ib txhis rau Nws cov me nyuam. Tus Cawm Seej yog tus Xib Hwb. Peb raws Nws qab.

Cov vaj lug kub ua tim khawv txog Nws thiab muaj ib tug yam ntxwv ncaj ncees zoo tag nrho rau peb ua raws li. Kuv twb qhia lub Koom Txoos ua ntej no hais tias kuv muaj ob peb phau ntawv uas kuv niam sau ntawv rau haud hais txog tej yam nws siv kom npaj nws tej zaj lus qhia rau lub Koom Haum Niam Tsev. Cov ntawv uas kuv niam sau no yeej ntxim nyeem niaj hnub nim no thiab. Muaj ib co lus uas nws sau tseg los ntawm Charles Edward Jefferson uas sau ntawv thaum xyoo 1908 hais txog Yexus Khetos tus xeeb ceem. Nws sau hais tias:

“Txoj kev ua ib tug Ntseeg Khetos yog kom mob siab thiab rau siab qhuas Yexus npaum li tias yus tib lub hom phiaj hauv lub neej no yog kom coj ua zoo li Yexus coj thiab ua.

“… Peb kawm paub Yexus tau los ntawm cov lus Nws hais, tej yam Nws ua, thiab los ntawm tej yam Nws tsis hais thiab. Peb kawm paub tau txog Nws los ntawm Nws lub meej mom hauv Nws cov phooj ywg, Nws cov yeeb ncuab, thiab cov neeg feem coob uas ua neej nyob thaum Nws ua neej nyob. …

“Ib qho hais txog tiam nees nkaum lub neej yog txoj kev ntxhov siab [thiab kev cov nyom]. …

“… Lub ntiaj teb yog quaj hu rau ib yam dab tsi, tiam sis nws tsis paub yog dab tsi tiag. Nyiaj txiag yeej muaj, … [thiab] lub ntiaj teb tau tsim ntau yam zoo kawg, … peb nyob tsis tswm, tsis txaus siab, [thiab] ntxhov siab heev. … [Yog tias peb qhib] Phau Tshiab [peb nyeem tau cov lus no hais tias]: ‘Los cuag kuv thiab kuv yuav cia nej so, kuv yog mov mog uas pub txoj sia, kuv yog qhov kaj ntawm lub ntiaj teb, yog tias ib tug neeg twg nqhis dej cia nws los cuag kuv thiab haus, kuv qhov kev kaj siab lug kuv muab pub rau nej, nej yuav txais tau lub hwj chim, nej yuav zoo siab’” (The Character of Jesus [1908], 7, 11, 15–16).

Txiv neej thiab poj niam feem ntau yoog tus yam ntxwv ntawm cov neeg uas nyob ib ncig ntawm lawv. Lawv hawm thiab sim ua raws li tej yam uas cov neeg uas lawv saib rau nqi no ua. Yexus yog tus yam ntxwv zoo tshaj plaws rau peb. Tib txoj kev nrhiav kom tau kev nyob kaj siab lug tiag yog kom tsom ntsoov Yexus kom thiaj tau txoj sia.

Muaj dab tsi hais txog Yexus uas tseem ceeb heev rau peb kawm txog?

“Cov neeg uas sau Phau Tshiab … tsis quav ntsej txog saib [Yexus] siab li cas, nws hnav khaub ncaws li cas, los yog saib nws nyob lub tsev zoo li cas. … Nws yug los hauv ib lub nkuaj tsiaj, ua hauj lwm hauv ib tug kws ntoo qhov chaw, qhia tib neeg peb xyoos tag nrho, ces tuag saum ntoo khaub lig. … Cov neeg uas sau Phau Tshiab sau ntawv kom peb … tsom ntsoov Yexus” (The Character of Jesus, 21–22) es tso siab tias Nws yog Vajtswv Leej Tub, tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim ntawm lub ntiaj teb.

Kuv ntseeg hais tias tus Cawm Seej ib zaj paj lug raug rau peb niaj hnub nim no thiab.

Hauv Mathais tshooj 13, peb nyeem hais tias:

“Muaj ib hmos thaum sawv daws pw tsaug zog tas lawm, tus ntawd tus yeeb ncuab txawm coj ib co noob txhauv tuaj tseb xyaw rau cov nplej, ces nws txawm khiav lawm.

“Thaum cov nplej loj hlob thiab pib txhawv lawm, ua ciav pom muaj txhauv tuaj xyaw thiab.

“Tus tswv cov tub qhe los hais rau nws hais tias, ’Tus tswv, puas yog koj tsuas tseb cov noob nplej zoo rau hauv koj daim teb xwb? Ua li cas nim no ho muaj txhauv tuaj xyaw thiab?

“Nws teb lawv hais tias, Tej ntawd yog yeeb ncuab ua xwb. Cov tub qhe nug nws hais tias, Koj puas xav kom peb mus muab cov txhauv ntawd dob pov tseg?

“Nws teb hais tias, Tsis txhob mus dob, nyob tsam thaum nej dob cov txhauv, nej yuav dob tau cov nplej thiab..

“Cia cov nplej thiab cov txhauv nyob ua ke mus txog lub caij hlais tso, kuv mam hais kom cov hlais xub hlais cov txhauv pav ua tej tes thiab muab mus pov hlawv, thiab sau cov nplej los rau hauv kuv lub txhab” (nqe 25–30).

Tus yeeb ncuab thaum ub tau nrhiav kev kom tseb cov txhauv rau ub rau no. Nws kuj nrhiav kev kom tseb cov txhauv hauv peb lub tsev. Tej kev phem thiab tej kev coj li neeg ntiaj teb yeej muaj txhua qhov txhia chaw npaum li tias tsis muaj kev dob tawm hlo li. Cov txhauv los txog peb los ntawm tej yam khoom uas peb siv kom qhia peb thiab ua si. Cov txhauv thiab cov nplej tau loj hlob ua ke sib ti. Ib tug neeg saib xyuas daim teb yuav tsum, raws li lub hwj chim uas nws muaj, ntxiv dag zog rau tej yam uas zoo thiab uas kom qhov zoo ntawd muaj zog thiab zoo nkauj npaum li tias cov txhauv yuav tsis zoo nkauj rau lub qhov muag los yog lub pob ntseg hlo li. Peb tau koob hmoov heev uas peb koom tus Tswv lub Koom Txoos thiab muaj tus Tswv txoj moo zoo uas ua tau lub hauv paus rau peb lub neej.

Los ntawm Phau Ntawv Maumoos hauv 2 Nifais peb nyeem hais tias: “Vim saib seb, kov hais rau nej ntxiv tias yog nej yuav nkag mus los ntawm txoj kev, thiab txais yuav tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, nws yuav qhia rau nej txhua txhia yam uas nej yuav tsum ua” (2 Nifais 32:5).

Peb yeej yuav tsum tsis txhob cia neeg ntiaj teb qw nrov tshaj lub suab ntsiag to.

Peb twb tau txais lus ceeb toom hais txog tej yam uas yuav muaj los hauv peb lub caij nyoog. Peb qhov kev cov nyom yuav yog saib peb ua li cas npaj rau tej yam uas tus Tswv hais tias tseem yuav muaj los yav tom ntej.

Neeg coob heev hauv peb lub sawm fem to taub hais tias qhov kev sib tawg ntawm tsev neeg yuav coj kev tu siab thiab kev poob siab los rau lub ntiaj teb no. Ua mej zeej ntawm lub Koom Txoos, peb muaj kev lav ris kom tshwj tseg thiab tiv thaiv tsev neeg ua lub hauv paus ntawm peb lub sawm fem thiab ntawm lub neej nyob mus ib txhis li. Cov yaj saub tau ceeb toom txog qhov puas tsuaj uas yuav los thaum tib neeg tsis saib tsev neeg tej kev cai rau nqi.

Zoo li lub ntiaj teb pheej saib peb, cia peb ua tib zoo ua ib tug yam ntxwv uas yuav txhawb nqa tus Tswv lub tswv yim uas Nws tau npaj rau Nws cov me nyuam hauv lub neej no. Qhov kev qhia zoo tshaj plaws yuav tsum yog ib tug yam ntxwv zoo. Peb lub tsev yuav tsum yog tsev dawb huv kom thiaj tiv tau tej kev haub kev ntxias ntawm lub ntiaj teb. Nco qab ntsoov hais tias qhov tshaj plaws ntawm tag nrho tej koob hmoov ntawm tus Tswv los dhau ntawm thiab muab pub rau tej tsev neeg uas coj ncaj ncees.

Peb yuav tsum ua tib zoo ntsuam xyuas saib peb coj ua zoo li cas ua niam tsev txiv tsev. Tej lus qhia uas muaj hwj chim zoo tshaj plaws uas ib tug me nyuam twg yuav txais yuav los ntawm niam txiv uas coj ncaj ncees. Cia peb xub saib niam tsev lub luag hauj lwm zoo li cas. Cia li mloog cov lus no los ntawm Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley:

“Cov poj niam uas ua niam tsev pab peb lub sawm fem ntau dua cov poj niam uas coj ib pab tub rog los sis ua tus thawj tswj hwm ntawm ib qho chaw ua lag luam. Leej twg suav tau hais tias ib tug niam tsev txoj kev saib xyuas nws tsev neeg muaj feem npaum li cas rau nws cov me nyuam, ib tug niam tais los sis pog muaj feem npaum li cas rau nws cov me nyuam xeeb ntxwv, thiab txuas ntxiv mus?

“Peb suav tsis tau los sis ntsuas tsis tau qhov zoo uas los ntawm cov poj niam uas rau rau siab txhim tsa lawv tsev neeg kom pab coj koob hmoov rau ntau tiam neeg tom ntej. Tej yam uas tshwm los los ntawm tej poj niam niaj hnub nim no tej kev txiav txim siab yuav yog tej yam nyob mus ib txhis li. Kuv xav hais rau cov niam tsev niaj hnub nim no hais tias tsis muaj dua ib lub cib fim zoo tshaj thiab tsis muaj dua ib qho kev cov nyom npaum li tej hauj lwm lawv ua tau kom ntxiv dag zog rau [tsev neeg]” (Standing for Something: 10 Neglected Virtues That Will Heal Our Hearts and Homes [2000], 152).

Nim no cia peb saib ib tug txiv tsev lub luag hauj lwm yog li cas:

Leej txiv foom koob hmoov rau lawv cov me nyuam thiab coj ua tej kab ke dawb huv rau lawv. Tej yam no yuav yog tej yam zoo ntawm sab ntsuj plig hauv lawv lub neej.

Leej txiv yog cov uas yuav tsum coj tsev neeg tej kev thov Vajtswv thiab nyeem vaj lug kub txhua hnub, thiab tsev neeg hmo ua ke txhua lub lim tiam.

Leej txiv txhim tsa tej kab lis kev cai hauv tsev neeg thaum lawv pab npaj tej kev ua si thiab mus xyuas teb chaws uas suav tag nrho lawv tsev neeg. Lawv cov me nyuam yuav nco qab ntsoov tej lub sij hawm zoo kawg no.

Leej txiv nrog lawv cov me nyuam sib tham ntshawv ntshis thiab qhia tej ntsiab cai ntawm txoj moo zoo rau lawv.

Leej txiv qhia lawv cov tub thiab cov ntxhais kom saib txoj kev ua hauj lwm rau nqi thiab kom cuab tau hom phiaj uas tsim nyog ncav kom tau hauv lawv lub neej.

Leej txiv yog ib tug yam ntxwv zoo rau txoj kev ua hauj lwm pab lwm tus neeg.

Nco qab ntsoov, kuv cov kwv tij, nej txoj hauj lwm dawb huv yog raug hu los mus ua ib leej txiv hauv Ixayees—nej txoj hauj lwm tseem ceeb tshaj plaws hauv lub neej no thiab lub neej nyob mus ib txhis li—ib txoj hauj lwm uas nej yeej yuav tsis raug tso tawm ntawm.

Ntau xyoo dhau los nyob ntawm ib ceg txheem ntseeg txoj kev sib ntsib, peb yuav tso ib feem ntawm ib zaj nam rau sawv daws saib kom lawv thiaj to taub peb txoj xov zoo dua. Peb ua li no ntau zaus hauv ib xyoos, thaum peb taug kev mus xyuas ntau qhov chaw hauv lub Koom Txoos, ces peb txawm cim tau ntau yam txog zaj nam ntawd. Peb txawj hais tau yuav luag tag nrho tej yam lawv hais nyob haud. Kuv tau cim ntsoov lub ntsiab lus ntawm zaj nam ntawd txij thaum ntawd los. Tus neeg uas hais lus hauv zaj nam no yog Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee thiab nws tau qhia txog ib yam uas tau muaj los hauv nws tus ntxhais lub tsev. Cov lus mus zoo li no hais tias:

Muaj ib hmo ib tug niam tsev tab tom sim ua hauj lwm ntim txiv hmab txiv ntoo hauv ib co hwj kom tag. Thaum kawg cov me nyuam pw txaj thiab txhua yam ntsiag to, ces tus niam tsev txiav txim siab tias nws khee tau nws tej hauj lwm ntawd. Thaum nws pib tev thiab npaj cov txiv, ob tug me nyuam tub txawm los thiab hais tias nkawd npaj thov Vajtswv ua ntej nkawd mus pw.

Tus niam tsev tsis tshua xav tso nws tej hauj lwm tseg, ces nws hais zoj hais tias, “Neb cia li thov Vajtswv neb hmo no es kuv mam li khee kuv tej hauj lwm no, puas tau?”

Tus hlob ntawm ob tug me nyuam tub sawv ncab duav thiab nug hais tias, “Qhov twg thiaj tseem ceeb tshaj, kev thov Vajtswv los sis txiv hmab txiv ntoo?” (Saib Teachings of Presidents of the Church: Harold B. Lee [2000], 143–44.)

Qee zaum peb muaj lub cib fim qhia ib yam rau me nyuam yaus uas yuav pab lawv lub neej kom mus zoo. Ham tsis, kev thov Vajtswv tseem ceeb tshaj txiv hmab txiv ntoo. Ib tug niam txiv zoo yuav tsum tsis txhob muaj hauj lwm ntau dhau npaum li tias nws nres tsis tau es qhia ib yam tseem ceeb rau nws ib tug me nyuam.

Kuv paub tseeb hais tias tsis muaj dua ib lub sij hawm tau ntau xyoo los lawm thaum peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov me nyuam xav tau niam txiv uas coj ncaj ncees qhuab qhia thiab coj lawv. Peb muaj liv xwm hais txog niam txiv uas tau tso txhua yam tseg kom thiaj nrhiav tau ib qho chaw uas lawv cob qhia tau lawv tsev neeg kom muaj siab ntseeg thiab ua tau siab loj kom tej tiam neeg tom qab ntawd yuav muaj cib fim ntau dua lawv muaj. Peb yuav tsum txiav txim siab kom coj zoo li ntawd thiab kov yeej tej kev cov nyom uas peb muaj niaj hnub nim no. Peb yuav tsum qhia peb cov me nyuam thiab me nyuam xeeb ntxwv kom coj ua raws li tus Tswv tej lus qhia mus li.

“Thiab nim no, kuv cov me tub es, nco ntsoov, nco ntsoov tias twb yog nyob rau saum lub pob zeb peb tus Txhiv Dim, tus uas yog Khetos, Vajtswv Leej Tub, uas neb yuav tsum cog neb qhov chaw cuab zog; xwv kom thaum tus dab yuav xa nws tej cua muaj zog, muaj tseeb tiag, nws tej xub nyob hauv tej cua moj lwg kaw, muaj tseeb tiag, thaum tag nrho nws tej lawg thiab nws tej cua daj cua dub uas muaj zog yuav los raug neb, tej ntawd yuav tsis muaj hwj chim kov yeej neb kom luag tau neb nqis mus rau tus kwj tob tob ntawm txoj kev nyuaj siab thiab txom nyem uas tsis muaj qhov kawg, vim yog lub pob zeb uas neb tau cog rau saud, uas yog qhov chaw cuab zog ruaj, ib qhov chaw cuab zog uas yog neeg cog rau saud lawm yuav vau tsis tau” (Helaman 5:12).

Twb yog Yexus Khetos txoj moo zoo uas ua tau lub hauv paus los yog qhov chaw cuab zog no kom peb thiaj muaj kev kaj siab lug thiab txhim tsa tsev neeg nyob mus ib txhis li. Kuv ua tim khawv txog tej no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.