2010–2019
Coj Rov Qab Mus Tsev
October 2014


Coj Rov Qab Mus Tsev

Peb saib ntuj kom paub coj li cas, kom peb npaj tau thiab raws tau ib txoj kev uas zoo thiab tsim nyog.

Cov kwv tij, peb cov uas tuav lub pov thawj hwj sib sau ua ke, nyob hauv lub Tsev Rau Rooj Sab Laj thiab nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Kuv zoo siab thiab txo hwj chim vim kuv muaj kev lav ris hais lus rau nej. Kuv thov kom tus Tswv tus Ntsuj Plig nrog kuv nyob thaum kuv hais lus.

Xya caum tsib xyoo tas los, thaum lub Ob Hlis Ntuj hnub tim 14, 1939, nyob hauv Hamburg, Germany, cov pej xeem ua koob tsheej. Neeg hais lus qhuas, neeg coob qw nrov nrov, thiab lawv hu nkauj txog kev hlub teb chaws, es lub nkoj ua rog Bismarck twb raws tus Dej Elbe mus. Nov yog lub nkoj uas muaj zog tshaj plaws; yog ib lub tshuab muaj hlau ua rog uas tsis tau pom dua los. Yuav tsum muaj 57,000 tawm daim phiaj hauj lwm kom ua tau peb qhov chaw teeb phom loj li 380-millimeter, uas siv radar kav. Lub nkoj muaj txoj hluas hluav taws xob uas ntev li 28,000 mais (45,000 kilaumev). Muaj tej daim hlau uas hnyav li 70,000,000 phaus kom tiv thaiv. Lub nkoj zoo nkauj heev, loj kawg nkaus, tua tau coob tug, es tib neeg xav tias tsis muaj peev xwm ua rau lub nkoj uas muaj zog yuav tog.

Lub sij hawm seb lub nkoj Bismarck yuav zoo li cas twb muaj ob xyoos tom qab ntawd, thaum lub Tsib Hlis Ntuj hnub tim 24, xyoo 1941, ob lub nkoj ua rog muaj zog tshaj hauv Pawg Tub Rog Caij Nkoj Akiv, hu ua Prince of Wales thiab lub nkoj Hood, ua rog nrog lub Bismarck thiab lub nkoj Yelemes hu ua Prinz Eugen. Tom qab plaub feeb xwb, lub nkoj Bismarck twb ua rau lub nkoj Hood tog mus rau hauv hiav txwv Atlantic nrog 1,400 tawm tus neeg tshuav peb leeg uas dim xwb. Lub nkoj Prince of Wales, uas cov Neeg Akiv muaj, twb raug puas ntau heev thiab rov qab mus.

Peb hnub tom qab ntawd, lub nkoj Bismarck ua rog ntau zaus nrog tej nkoj ua rog thiab nyab hoom Akiv. Suav tag nrho cov tub rog Akiv twb siv tsib lub nkoj ua rog, ob lub nkoj tsaws nyab hoom, 11 lub nkoj ceev, thiab 21 lub nkoj tiv thaiv kom nrhiav tau thiab ua rau lub nkoj loj Bismarck tog.

Thaum lawv ua tsov rog, tej foob pob ntau raug lub nkoj Bismarck tiam sis puas sab nraud xwb. Ntshe lub nkoj no tog tsis tau tiag tiag. Ces ib lub foob pob raug lub nkoj nyob tom qab, ua rau lub Bismarck tus duav coj nkoj txav tsis tau. Lawv sib zog kho lub nkoj tiam sis lawv kho tsis tau. Lub nkoj Bismark cov tub rog twb npaj tua phom, tiam sis lawv maj mam ncig ua ib lub voj voog xwb. Cov neeg Yelemes pawg tub rog nruab ntug nyob ze tiam sis tuaj tsis tau. Ntshe lub Bismarck cuag tsis tau kev nyab xeeb ntawm chaw nres nkoj. Tiam sis ob qho ntawd pab tsis tau dab tsi, vim lub nkoj Bismarck twb tsis muaj peev xwm mus ncaj qha lawm. Tsis muaj tus duav coj nkoj, tsis muaj kev pab, tsis muaj chaw nres nkoj. Tsis ntev yuav kawg. Cov Neeg Akiv tua phom es cov tub rog Yelemes cia lawv lub nkoj tog mus, yog lub nkoj uas lawv xav tias ntshe tog tsis tau hlo li. Thaum xub thawj tej nthwv dej ntawm Atlantic maj mam nplawm ob sab ces tom qab ntawd muab lub nkoj uas cov tub rog Yelemes qhuas nqos kiag lawm. Lub Bismarck twb raug puas tsuaj lawm.1

Ib yam li lub nkoj Bismarck, peb txhua tus yeej yog ib qho txuj ci tseem ceeb. Tiam sis tus uas tsim peb tsis tau tsim peb raws li tib neeg lub tswv yim. Tib neeg yeej tsim tau tej tshuab uas yeej nyuaj ua tiam sis ua tsis tau kom tej tshuab ntawd muaj txoj sia los yog ua kom tej tshuab ntawd txawj xav. Tej no yog tej txiaj ntsim uas Vajtswv pub rau peb xwb.

Ib yam li tus duav coj nkoj, kuv cov kwv tij, Vajtswv muab ib txoj kev rau peb kom peb xaiv tau peb yuav mus qhov twg. Tus Tswv lub tsev taws teeb qhia kev ci rau peb txhua tus thaum peb ua neej nyob. Peb lub hom phiaj yog mus ncaj qha rau Vajtswv lub nceeg vaj xilethi-aus. Ib tug txiv neej uas tsis muaj lub hom phiaj yeej zoo li ib lub nkoj uas tsis muaj duav coj nkoj, ntshe yeej yuav tsis mus txog chaw nres. Npaj txoj kev nej yuav mus, tsa daim ntaub nquam nkoj, kho tus duav coj nkoj, ces mus tom ntej.

Tib neeg yeej zoo ib yam li lub nkoj Bismarck. Lub zog ntawm lub cav thiab lub khaub lig yeej tsis muaj nqi yog tias tsis muaj kev coj, kev siv lub dag zog los ntawm tus duav coj nkoj, uas neeg tsis pom, uas yog ib qho me me tiam sis tseem ceeb tshaj.

Peb Leej Txiv twb muab lub hnub, lub hli, thiab cov hnub qub rau peb—yog tej teeb uas coj cov neeg caij nkoj hauv dej hiav txwv. Rau peb, thaum peb ua neej nyob, Nws muab ib daim qhia kev thiab taw tes rau qhov chaw uas peb xav mus. Nws ceeb toom hais tias: ceev faj tej kev lug, tej qhov qiag, tej rooj ntxiab. Peb yuav tsum tsis txhob cia cov uas xav coj peb ua yuam kev ntxias peb, cov uas hais kom peb los ua txhaum rau yam ub yam no. Peb tsis mloog tiam sis peb thov Vajtswv; peb mloog lub suab yaus thiab ntsiag to uas hais rau peb sab ntsuj plig caw peb li tus Xib Hwb hais tias, “Los nrog kuv mus.”2

Tiam sis muaj neeg uas tsis mloog, tsis ua raws li nws hais, los yog taug ib txoj kev raws li lawv lub siab nyiam. Feem ntau lawv ua raws li tej kev ntxias uas nyob ib puag ncig peb txhua tus thiab zoo li ntxim nyiam.

Vim peb tuav lub pov thawj hwj, Vajtswv xa peb nyob rau hauv lub ntiaj teb thaum muaj kev kub ntxhov ntau. Peb nyob hauv ib lub ntiaj teb nyuaj heev uas muaj kev tsis sib haum nyob txhua qhov chaw. Tej tom txwv ua rau tej lub teb chaws tsis khov, cov nom nrhiav hwj chim kav, thiab ib txhia hauv peb lub sawm fem yeej txom nyem, tsis muaj cib fim, thiab xav tias lawv twb swb lawm. Tib neeg hais lus nrov txog lawv tej lub tswv yim cuav, thiab kev txhaum nyob ib puag ncig.

Peb txoj kev lav ris yog kev ua neeg tsim nyog kom txais tau tag nrho cov koob hmoov uas peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau tseg cia rau peb. Peb mus qhov twg los, peb lub pov thawj hwj nrog peb mus qhov ntawd. Peb puas sawv hauv tej qhov chaw dawb huv? Ua ntej nej ua rau nej thiab nej lub pov thawj hwj muaj teeb meem thaum nej mus rau tej qhov chaw los yog ua tej yam uas tsis tsim nyog, thov kom nej cia li tos ib pliag xav seb yuav muaj li cas tom ntej.

Peb cov uas tau txais Vajtswv lub pov thawj hwj pab tau. Thaum peb yog neeg huv thiab saib peb lub pov thawj hwj rau nqi, peb yog cov uas coj yam ntxwv ncaj ncees rau lwm tus. Tus Thwj Tim Povlauj ntuas hais tias, “[Nej] yuav tsum ua [nej] lub neej rau cov ntseeg xyaum, tsis hais tej lus uas [nej] hais, tej hauj lwm uas [nej] ua, hlub lwm tus, muab siab rau ntseeg thiab ua neeg zoo.”3 Nws kuj sau hais tias cov uas nrog Yexus Khetos mus yuav tsum ci ntsa iab yam li tej teeb hauv lub ntiaj teb.4 Kev coj yam ntxwv ncaj ncees yuav pab neeg ntiaj teb pom kev, cov uas nyob hauv ib lub ntiaj teb uas tsaus ntuj zuj zus.

Nej feem coob nco txog Thawj Tswj Hwm N. Eldon Tanner, uas yog tus pab cuam rau plaub tug Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos. Nws yog ib tug uas coj yam ntxwv ncaj ncees thaum nws ua lag luam, thaum nws ua hauj lwm rau lub tseem fwv Canada, thiab thaum nws ua ib tug Thwj Tim ntawm Yexus Khetos. Nws tau hais tej lus ntuas zoo no: “Tsis muaj dab tsi uas yuav ua rau nej muaj kev xyiv fab thiab vam meej tshaj qhov uas nej coj raws li tej lus qhia ntawm txoj moo zoo. Cia li coj yam ntxwv zoo; pab lwm tus xav coj zoo.”

Nws hais lus ntxiv hais tias: “Vajtswv twb tau tsa peb ua ntej rau ib txoj hauj lwm ua yog Vajtswv cov tub qhe uas Nws pom zoo muab lub pov thawj hwj thiab lub hwj chim rau kom ua tej yam los ntawm Nws lub npe. Cia li nco ntsoov yeej muaj tib neeg ntsia nej, xav ua zoo li nej ua thiab nej yeej coj lawv kom ua neeg phem los yog ua neeg zoo, thiab qhov no yuav pab los mob cov tiam neeg tom ntej.”5

Qhov uas txhawb nqa peb yog qhov tseeb hais tias lub hwj chim uas muaj zog tshaj hauv lub ntiaj teb yog Vajtswv lub hwj chim uas neeg siv. Yog peb xav caij nkoj ntawm lub neej no mus zoo, ces peb yuav tsum muaj tus uas Tsav Nkoj uas Nyob Mus Ib Txhis txoj kev coj---tus uas yog Yehauvas. Peb thov, peb thov ntuj, kom txais tau Vajtswv txoj kev pab.

Ib tug uas peb paub zoo uas tsis tau thov Vajtswv yog Kayees, Adas thiab Evas tus tub. Nws yeej muaj peev xwm ua tau zoo tiam sis nws tsis tswj hwm nws tus kheej. Kayees cia kev cuaj khaum, kev ntshaw luag tug, kev tsis mloog lus, thiab kev tua neeg kom muab tus duav coj nkoj ntawm nws lub neej daig; yog qhov uas yuav pab coj nws mus txais kev tsa nto thiab kev kaj siab. Nws ntshaw tej yam ntawm lub ntiaj teb tsis saib tej nqi zog ntawm lub ntuj ceeb tsheej; Kayees poob lawm.

Nyob hauv lwm lub caij nyoog, ib tug vaj ntxwv phem sim Vajtswv tus tub qhe lub siab. Vajtswv tau pab Daniyees txhais lus rau tus vaj ntxwv hais tias tej lus uas sau rau ntawm phab ntsa txhais li cas. Hais txog tej nqi zog uas tus vaj ntxwv muab—tsis hais lub tsho ntaub tsam xem, txoj saw kub, thiab hwj chim kav teb kav chaw—Daniyees teb hais tias, “Koj cia li muab tej uas koj yuav muab ko khaws tseg los sis muab rau lwm tus.”6 Tus vaj ntxwv muab nyiaj txiag thiab hwj chim loj rau Daniyees, tej nqi zog uas piv rau tej yam ntawm lub ntiaj teb thiab tsis los ntawm Vajtswv los. Daniyees tsis kam txais tej ntawd thiab nws rau siab ntseeg.

Tsis ntev tom qab ntawd, thaum Daniyees teev tiam Vajtswv txawm tus vaj ntxwv tshaj tawm hais tias txwv tsis pub neeg ua li ntawd, lawv muab nws pov rau hauv lub qhov tsov. Zaj nyob hauv phau Npainpaum no qhia hais tias thaum sawv ntxov, “Lawv … sib pab rub Daniyees tes tawm los. Lawv pom hais tias Daniyees yeej tsis raug mob ib qho li, vim nws tso siab rau Vajtswv.”7 Thaum nws xav tau heev, Daniyees txoj kev txiav txim nws yuav coj ncaj ncees tau pab nws txais tau Vajtswv txoj kev tiv thaiv thiab chaw pov hwm. Peb txais tau kev tiv thaiv thiab kev pov hwm li no thiab thaum peb rau siab coj ncaj ncees mus rau peb tsev neeg nyob mus ib txhis.

Sij hawm dhau zuj zus zoo li cov xuab ze rau hauv lub hwj iav. Ib tiam neeg tshiab ua neej hauv lub ntiaj teb. Tej teeb meem ntawm lub caij nyoog no yeej nyob ntawm peb. Txij thaum chiv keeb los, Dab Ntxwg Nyoog mob siab ua hauj lwm kom cov uas coj raws li tus Cawm Seej raug puas tsuaj mus. Yog peb ua raws li nws tej kev ntxias, ntshe peb, ib yam li lub nkoj loj Bismarck—yuav tsis muaj dab tsi coj peb mus rau kev nyab xeeb. Txawm niaj hnub no peb muaj tej yam uas neeg ntiaj teb tsim kom ntxias peb, peb saib ntuj kom paub coj li cas, kom peb npaj tau thiab raws ib txoj kev uas zoo thiab tsim nyog. Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej yeej yuav teb peb tej lus thov. Thaum peb thov Vajtswv pab, qhov uas coj peb lub neej, tsis zoo li tus duav coj nkoj Bismarck, yeej yuav ruaj khov.

Thaum peb nyias mus nyias kev hauv lub neej no, thov kom peb yuav nyob kaj siab lug. Thov kom peb yuav ua siab loj zoo li Daniyees, kom peb yuav nyob ruaj nrees thiab rau siab ntseeg txawm muaj kev ntxias thiab kev txhaum nyob ib puag ncig. Thov kom peb zaj lus tim khawv yuav muaj zog zoo ib yam li Yakhauj, Nifais tus kwv, es thaum ib tug neeg siv zog kom ua rau nws txoj kev ntseeg puas tsuaj, Yakhauj hais tias, “Tsis muaj peev xwm ntxias tau kuv.”8

Yog peb muaj kev ntseeg kom coj peb kev, cov kwv tij, peb kuj yuav nrhiav kev rov qab mus tsev—mus tsev rau Vajtswv, kom nrog Nws nyob mus ib txhis li. Thov kom peb txhua tus yuav muaj li no, kuv thov los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb huv, peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim, amees.