2010–2019
Txoj Kev Txim Lij thiab txoj Kev Hlub Koom Ua Ke
April 2015


Txoj Kev Txim Lij thiab txoj Kev Hlub Koom Ua Ke

Yexus Khetos raug txom nyem, tuag, thiab sawv rov los xwv kom Nws yuav muaj peev xwm rub peb los txais txoj sia nyob mus ib txhis.

Muaj ob tug kwv tij—Jimmy, uas muaj 14 xyoos, thiab John, uas muaj 19 xyoos (tsis yog lub npe tiag)—uas sim nce pob zeb ntxhab nyob hauv Snow Canyon State Park nyob hauv lub xeev Utah sab qab teb, es nkawd tsis siv txoj hluas los yog tej khoom pab nce pov roob hlo li. Thaum nkawd nce yuav luag nto, nkawd pom hais tias muaj ib lub me nyuam pov roob uas ua rau nkawd nce mus tsis dhau. Ua rau nkawd nce tsis dhau, tiam sis nkawd nqi tsis tau rov qab thiab. Cia li ua rau nkawd nyob qhov ntawd xwb. Tom qab nkawd ua tib zoo kho nkawd tes nkawd taw, John nrhiav tau ib txoj kev pab nws tus kwv nce dhau lub me nyuam pov roob. Tiam sis tsis muaj txoj kev pab tau nws tus kheej. Nws yim nrhiav qhov chaw rau nws tuav haj yam ua rau nws cov leeg tsis muaj zog. Ua rau nws pib ntshai heev, thiab nws xav tias nws yuav tas sim neej.

Nws tsis muaj zog tuav ntev mus ntxiv, ces John txiav txim siab tias nws yuav tsum dhia kom tuav tau lub pob zeb nyob saum lub pov roob. Yog nws dhia tau, tej zaum nws yuav muaj zog pab nws tus kheej.

Nws hais tias:

“Ua ntej kuv dhia kuv hais kom Jimmy mus nrhiav ib ceg ntoo uas khov txaus rau kuv nce los, txawm kuv paub tias tsis muaj dab tsi nyob saum lub pob zeb no. Kuv ntxias nws xwb. Yog tias kuv dhia tsis taus, ces kuv paub tias kuv tus kwv yuav tsis pom kuv poob tas kuv sim neej.

“Thaum kuv pom tsis taus nws, kuv thov Vajtswv zaum kawg—hais tias kuv xav kom kuv tsev neeg paub tias kuv hlub lawv thiab pab kom Jimmy yuav tsis raug xwm txheej thaum nws rov qab mus tsev—ces kuv cia li dhia. Kuv muaj zog dhia siab me ntsis thiab ncav tau kom kuv luj tshib yuav luag dhau lub pob zeb ntawd. Tiam sis thaum kuv sim tuav lub pob zeb, kuv tsuas tuav cov hmoov zeb nyob saum lub pob zeb tiaj tiaj. Kuv tseem nco qab lub sij hawm thaum tsis muaj dab tsi kuv tuav tau—tsis muaj lub pob zeb, tsis muaj nqaj roob, tsis muaj dab tsi. Kuv cov ntiv tes pib maj mam thim rov qab ntawm lub npoo roob. Kuv paub tias kuv yuav tas sim neej.

“Ces ib yam li xob tua thaum muaj cua daj cua dub hauv lub caij sov, muaj ob sab tes tuav dheev kuv dab teg rub kuv zoo li muaj zog ntau dua li kuv xav. Kuv tus kwv tsis tau mus nrhiav ib ceg ntoo uas nws paub tias tsis muaj. Nws paub tias kuv yuav ua dab tsi, es nws thiaj tsis txav hlo li. Nws cia li tos ntsoov—nws nyob twj ywm, tsis ua pa hlo li—vim nws paub tias kuv yeej yuav dhia li ib tug neeg ruam. Thaum kuv dhia, nws tuav rawv kuv, thiab tsis pub kuv poob. Kuv tus kwv txhais tes uas muaj zog twb cawm kuv txoj sia thaum kuv dai thiab xav tias yuav tas sim neej.”1

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, hnub no yog Hnub Caiv Easter. Txawm peb yeej yuav tsum nco ntsoov (peb cog lus tias peb yuav nco qab nyob hauv zaj foom koob hmoov rau lub cim nco txog txhua lub lim tiam), hnub no yog hnub dawb ceev tshaj rau peb nco txog ib tug tij laug txhais tes uas ncav los tuav peb, rub peb tawm ntawm qhov tuag thiab cawm peb kom peb tsis txhob poob thiab muab peb dim ntawm peb tej kev ua yuam kev, peb tej kev nyuaj siab thiab peb tej kev txhaum. Thaum peb xav txog zaj dab neeg uas John thiab Jimmy tsev neeg qhia, kuv ua Vajtswv tsaug rau tus Tswv Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj thiab txoj Kev Sawv Rov Los thiab xav hais txog tej yam nyob hauv Vajtswv txoj hau kev uas muaj ua ntej thiab qhia peb txog Yexus txoj kev hlub rau peb.2

Nyob hauv peb lub sawm fem uas tsis ntseeg, tib neeg tsis nyiam qhov uas yus hais txog Adas thiab Evas los yog lub Vaj Edees los yog nkawd txoj kev poob nyob rau hauv lub ntiaj teb txawj tuag no. Txawm li ntawd los yog ib qho tseeb uas peb yeej tsis muaj peev xwm to taub Yexus Khetos txoj kev Theej Txhoj thiab Yexus Khetos txoj Kev Sawv Rov Los thiab peb yeej yuav tsis to taub vim li cas Nws yug thiab Nws tuag—yeej tsis muaj ib txoj kev ua koob tsheej txog Christmas los sis Easter—yog peb tsis to taub tias twb muaj Adas thiab Evas tiag tiag thiab nkawd poob ntawm Edees thiab raug txhua yam uas los ntawm txoj kev poob ntawd.

Kuv tsis paub txhua yam txog tej yam uas muaj nyob hauv lub ntiaj teb ua ntej, tiam sis kuv paub tias Vajtswv twb tsim ob tug no, nkawd twb ua neej nyob nkawd ob leeg xwb nyob hauv qhov chaw uas zoo li yeeb tsheej uas tsis muaj kev tuag thiab tsis muaj tsev neeg, thiab dhau los ntawm nkawd tej kev xaiv nkawd txhaum Vajtswv tej lus txib nkawd thiaj yuav tsum ncaim nkawd lub vaj tiam sis Vajtswv pub nkawd muaj me nyuam ua ntej nkawd yuav tuag ntawm sab nqaij daim tawv.3 Ntxiv rau tej xwm txheej ntawd, muaj kev nyuaj thiab kev tu siab ntxiv vim nkawd tej kev txhaum ua rau nkawd raug xwm txheej ntawm sab ntsuj plig thiab, ua rau nkawd nyob nrug Vajtswv mus ib txhis. Vim peb twb yug los rau hauv lub ntiaj teb uas poob lawm no thiab vim peb kuj yuav ua txhaum Vajtswv tej kev cai, peb yuav raug tej lub txim ib yam li Adas thiab Evas.

Yog ib qho teeb meem loj! Tag nrho cov tib neeg yuav poob—txhua tus txiv neej, poj niam thiab me nyuam poob rau kev tuag ntawm sab cev nqaij daim tawv uas kav ib txhis, poob rau kev ntxhov siab ntawm sab ntsuj plig tas mus li. Lub ntsiab ntawm peb lub neej zoo li no los? Li no puas yog qhov kawg ntawm txhua tus neeg? Peb puas dai ncuv nyob hauv ib lub kwj ha hauv ib lub ntuj uas tsis quav ntsej txog peb, peb txhua tus nrhiav qhov chaw kom tso peb ko taw, peb txhua tus nrhiav ib qho uas peb tuav tau—tsis muaj dab tsi tsuas yog hmoov zeb xwb, tsis muaj dab tsi cawm peb, tsis muaj dab tsi peb tuav tau, thiab tsis muaj dab tsi uas tuav rawv peb. Tib lub hom phiaj ntawm lub neej no puas zoo li no—kom cia li dhia siab npaum li peb dhia tau, cia li tuav rawv mus txog thaum puv ib puas nees nkaum xyoo xwb, ces cia li poob, thiab poob mus ib txhis?

Lus teb rau tej lus nug no yeej hais tias tsis yog li ntawd tiag! Nrog cov yaj saub thaum ub thiab niaj hnub nim no, kuv ua tim khawv hais tias “txhua txhia yam tsav tau ua tiav mus raws li nws tus uas paub ib puas yam tsawv lub tswv yim.”4 Yog li ntawd, txij thaum peb thawj niam thiab txiv mus ib ruam tawm ntawm lub Vaj Edees, Vajtswv thiab Leej Txiv ntawm peb txhua tus, vim Nws paub Adas thiab Evas yuav txiav txim siab li cas, Nws txib cov tim tswv los saum ntuj ceeb tsheej los tshaj tawm rau nkawd—thiab hauv txhua lub caij nyoog rau peb—hais tias tag nrho tej yam no los muaj kom peb yuav zoo siab mus ib txhis li. Yog ib feem ntawm Nws txoj hau kev uas muab ib tug Cawm Seej, Vajtswv Leej Tub Nws tus Kheej, ib tug “Adas” ntxiv uas tus Thwj Tim Povlauj hu Nws,5 es Nws yuav los hauv lub caij nyoog nruab nrab kom txheej txhoj rau thawj tus Adas txoj kev txhaum. Txoj Kev Theej Txhoj ntawd yuav kov yeej kev tuag ntawm sab cev nqaij daim tawv tag nrho, pub txhua tus neeg uas tau nyob los yog yuav nyob hauv lub ntiaj teb no puav leej yuav sawv rov los. Txoj Kev Theej Txhoj kuj yuav qhib kev zam txim rau tag nrho tib neeg tej kev txhaum, txij ntawm Adas mus rau neeg ntiaj teb uas nyob thaum lub ntiaj teb kawg, nyob ntawm seb lawv puas hloov siab lees txim thiab ua raws li Vajtswv tej lus txib.

Vim kuv yog Nws ib tug tim khawv uas Nws tau tsa, Hnub Caiv Easter sawv ntxov no kuv tshaj tawm tias Yexus ntawm Naxales yog tus Cawm Seej ntawm lub ntiaj teb, tus “Adas uas los thaum kawg,”6 peb lub hauv paus kev ntseeg thiab tus ua kom peb kev ntseeg tag nrho, tus Alafas thiab Aumenkas ntawm txoj sia nyob mus ib txhis. Povlauj hais tias, “Txhua tus puav leej raug kev ploj kev tuag, rau qhov sawv daws yog Adas roj ntsha ib yam nkaus li ntawd, txhua tus yuav sawv rov los, rau qhov sawv daws nrog Yexus Khetos koom ib txoj sia.”7 Thiab tus yaj saub-yawg suab Lihais hais tias: “Adas tau poob xwv kom thiaj yuav muaj taus tib neeg. … Thiab thaum txog lub caij uas tau teem tseg cia lawm tus Mexiyas yuav los, xwv kom nws thiaj yuav txhiv tau noob neej dim ntawm txoj kev poob.”8 Thiab Tus yaj saub nyob hauv Phau Ntawv Maumoos qhia tau ob hnub txog Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj hais tias “txoj kev sawv hauv qhov tuag rov qab los yuav tsum los rau noob neej vim yog txoj kev poob.”9

Yog li ntawd hnub no peb ua koob tsheej txog lub txiaj ntsim uas yog kev kov yeej txhua txoj kev poob uas peb ib txwm raug, txhua txoj kev nyuaj siab txhua txoj kev poob siab, thiab txhua txoj kev ntshai uas peb ib txwm muaj—tsis hais kev sawv hauv qhov tuag rov qab los thiab kev zam txim rau peb tej kev txhaum xwb. Peb txais tau kev kov yeej txoj kev poob no vim tau muaj tej yam tshwm sim hauv ib lub lim tiam zoo li no ob txhiab xyoos tas los nyob hauv Yeluxalees.

Tus neeg dawb huv uas tsis muaj kev txhaum, Nws pib raug kev txom nyem ntawm sab ntsuj plig hauv lub Vaj Khexemanes, raug ntsia saum ntoo khaub lig nyob ntawm Calvary, thiab thaum ib Hnub Caiv sawv ntxov uas zoo nkauj nyob hauv ib lub ntxa uas lwm tus pub rau Nws, Vajtswv Leej Tub Nws tus Kheej, ua ib qho uas lwm tus neeg tuag yeej ib txwm tsis tau ua txij thaum ntuj tim teb raug los. Nws siv Nws lub hwj chim sawv hauv qhov tuag rov los; Nws lub cev yeej yuav tsis ncaim Nws tus ntsuj plig ntxiv lawm. Raws li Nws lub siab xav, Nws hle daim ntaub mag uas neeg muab qhwv Nws lub cev, ua tib zoo muab daim ntaub uas qhwv Nws taub hau “tais tso rau ib cag,”10 zoo li vaj lug kub hais.

Thawj thawj lub caij Easter thaum muaj Kev Theej Txhoj thiab Kev Sawv Rov Los yog tib lub sij hawm tseem ceeb tshaj plaws, tib lub txiaj ntsim zoo kawg nkaus, qhov uas qhia txog Nws tej kev mob, qhov uas qhia tias Vajtswv hlub peb zoo tshaj txhua yam uas Nws muab rau peb nyob hauv lub ntiaj teb no. Yexus Khetos raug txom nyem, tuag, thiab sawv rov los xwv kom Nws yuav muaj peev xwm, ib yam li xob tua thaum muaj cua daj cua dub hauv lub caij sov, ncav Nws ob txhais tes tuav rawv peb, thiab thaum peb tso siab rau Nws, rub peb los txais txoj sia nyob mus ib txhis.

Hnub Easter no kuv ua Nws tsaug thiab ua Leej Txiv uas pub Nws los rau peb tsaug vim Yexus tseem sawv ntsug, tus uas kov yeej kev tuag, txawm nws sawv nrog ob txhais ko taw uas raug mob. Hnub Easter no kuv ua Nws tsaug thiab ua Leej Txiv uas pub Nws los rau peb tsaug vim Yexus tseem ncav tes xav muab kev tshav ntuj uas kav ib txhis rau peb, txawm yog nws xib tes thiab dab teg raug mob los. Hnub Easter no kuv ua Nws tsaug thiab ua Leej Txiv uas pub Nws los rau peb tsaug vim peb muaj cib fim hu nkauj txog ib lub vaj uas muaj ntshav nrog, ib tug ntoo khaub lig uas ntsia nrees, thiab ib lub ntxa uas tsis muaj leej twg nyob haud:

Zoo kawg nkaus thiab tseem ceeb yog nws

Txoj kev txhiv peb dim txim,

Txoj kev txim lij thiab txoj kev hlub

Koom ua ke mus ib txhis!11

Los ntawm tus Tswv Yexus Khetos tus uas tau sawv rov los lub npe dawb huv, amees.