2010–2019
Pwoson Sohte kin Pein Miehda ahpw e kin Pilipilda
October 2015


Pwoson Sohte kin Pein Miehda ahpw e kin Pilipilda

Pwoson Sises Krais wia kisakis ehu sang nanleng me kin kohdo ni atail kin pilada kamehlele oh kin rapahki oh koledi teng.

Sounkomouro ketin kilelehdier ia wen kehlail oh luet en pwoson en irailko Reh. Ong emen, E ketin masanih, “Laud amwail pwoson.”1 E masanih ong emen ni pahtou. “Ong kumwail me amwail pwoson tikitik.”2 E kalelapak rehn ekei, “Ia amwail pwoson?”3 Oh Sises ketin wauneki emen, “[Nan Israel pwon] I saik diarada pwoson me laud.”4

I pein idek rehi, “Ia wen pwoson me Sounkomouro pehm me I ahniki?”oh soutik wet I kalelapak rehmwail, “Ia wen pwoson me Sounkomouro pehm me kumwail ahniki?”

Pwoson atail Kaun Sises Krais kaidehn mehkot marahra, eri peipeiseli nan wehwe. Pwoson sohte pein kohdo rehtail, de mihmi rehtail sang ni sohso. Pwuk Sarawi masanih nin due met, “pai kan ..., kasalepen mehkot me kitail sohte kak kilang.”5 Pwoson kakerehdi marain sarawi, oh maraino sansal.6 Pwoson rehn Sises Krais iei kisakis ehu sang nanleng me kohdo ni atail pilada kamehlele7 oh ni atail rapahki oh kesempwalikihda. Amwail pwoson kin wie lalaudla de wie tikitikla. Pwoson wia ehu kilel en manaman, kesempwal kaidehnte ong mour wet, ahpw nan atail kekeirda mwurin mehla.8 Sang ni limpoak en Krais, kitail pahn ehu rahn komourkihla pwoson ni Mware.9 Wen pwoson me kumwail pahn ahniki ehu rahn sohte pahn pein miehda ahpw sang ni amwail pilipil.

En Mwahnakapw en Brazil men ah Pwoson

Sounpwong ehu samwalahro nan Brazil I tuheng Aroldo Cavalcante. E pepdaisla ni ah sounpar 21 [rieisek ehu] tepin tohn Mwomwohdiso sang nan ah peneinei. Ah pwoson udahn laud mehlel, oh e mwadangete tepida onopehng ah misin. An Aroldo nohnohu ahpw soumwahu en kanserda. Mwurin sounpwong siluh, rahn kei mwohn ah pahn mehla, e kosoiahieng Aroldo ah pwunod me keiou laud: Aroldo pahn anahne pwukoahki rie me tikitik kan, pwehki sohte peneinei kak sawas. Ni soupeikasal, e inoukihengehr ah nohnohu.

Kilel
Seri en Cavalcante kan

Ni rahn e kin doadoahk nan bank ehu, oh ni soutik e kin skuhl ni universityo. E kolokolete ah inou sarawihkan, ahpw ah kopworopwor ong wiahla emen misineri sohla. Ah misin pahn uhd apwalih ah peneinei.

Sounpwong kei mwuri ni ah kaukaunop ah padahk nan tuhpenehn kamadipw sarawi, Aroldo ahpw wadek mahsen kan me Samuel ndahieng King Saul: “En kapwaiada,” e wadek, “mwahusang [en] meirongkihla.”10 Aroldo alehdi iren kapehm sarawi en wia mehkot mendahte ah pahn apwal kapwaiada en soukohpo likwer en kohla kalohk. Mendahkihla mehkoaros me keremwpwa, e doula ni pwoson laud mehlel.

Kilel
Elder Aroldo Cavalcante

Aroldo nekidala uwen mwohnihn Brazil koaros me ekak. Ni ah sounpar 23 [rieisek siluh], e alehdi ah pwukoahn kohla kalohk. E kaunopehng rie pwutako mwomwen ah pahn kin ale mwohni nan ehu ehu sounpwong sang nan nah pwuhken bank o. E sainkinte itar nah mwohnihn kohla misin oh mwohni me riehkan pahn momourki, ahpw ni pwoson e pidelong nan wasahn kaiahn en misineri. Wihk ehu mwuri e alehdi tepin ah kapai kan. Bank me Elder Cavalcante doadoahk iehu ni sohkasikpe kalaudehla mwohnio me e pahn ale ni ah pahn nek doadoahk. Ire kapwuriamwei wet, iangahki ekei, apwalialahr anahnepen mwohni ong ah misin oh ah peneinei ni ah sohte mie.

Kilel
Peneinei en Cavalcante rahnwet

Sounpar rieisek mwuri, Brother Cavalcante me wia presiden nan Recife Brazil Boa Viagem Stake. Ni ahi tamataman dahme wiawiher e ndahki ansouo nan ah mour, “Ni ahi songen momour ni pwoson, I pehm sapwellimen Sounkomouro ah limpoak oh kaweid. Met sewese ahi pwoson keirda, kahrehda ahi kak powehdi kasongosong kan.11 An Aroldo pwoson sohte pein miehda, ahpw sang ni pilipil.

Tohto Souleng ohl oh lih me ahniki pwoson laud rehn Kaun Sises Krais, oh kitail pohnese oh wauneki irail.

Solahr Uh nan Wasa Mengei

Ahpw riei ohloko, kitail alehdier mehkoat laud. Kitail alehdier priesthood en Koht, manaman en Koht kapwurpwurdohr sampah sang tohnleng sarawihkan. Met kahredah kumwail weksang ekei aramas oh solahr uh wasa mengei. Kumwail me pahn pilada amwail pwoson en keirda.

Mwomwen atail momourki atail mour pahn kakehlailada de kaluetehla atail pwoson. Peik, mehlel, ahniki madamadaw oh wiewia mwahu, aktikitik, oh kadek kalaudehla pwoson. Ma sohte ire kesempwal pwukat atail pwoson pahn sohrala. Dahme Sounkomouro masanihkieng Piter, “I kapakapkin kumwail, me amwail pwoson en sohte pwupwila.”?12 Pwehki mie imwintihti me perenki kawehla atail pwoson! Kitail anahne wia wen atail kak koaros en apwalih mwahu.

Peidek Mehlel kan

Sapengala peidek mehlel kan wia pali kesempwal en kakairada pwoson, oh kitail kin doadoahngki atail madamadaw oh atail pepehm kan. Kauno masanih, “ I pahn ndahieng kumwail nan amwail madamadau oh nan amwail mohngiong.”13 Kaidehn pasapeng koaros pahn kohdo ni ansouohte, ahpw pali laud en peidek kan pahn epwella ni onop mehlel oh rapahki pasapeng sang rehn Koht. Doadoahki atail madamadau likin atail mohngiong sohte pahn kihdo pasapeng kan me sarawi. Pwuhk sarawi padahki, “Soahng kan en Koht sohte me ese, ahpw [nan] Ngehn Sarawi en Koht.”14 Oh en sewese kitail, Sises inoukiheng kitail “emen Soun Kamwahu, ... oh pil Ngehn Sarawi en me mehlel.”15

Pwoson sohte idihd en sapeng peidek koaros. Ahpw, pwoson rapahki inou oh eimah en wenla mwowe, mendahte ekei pak atail kin wehkada, “I sehse soahng koaros, ahpw me I ese itar en doudoulahte nan ahl en mour en tohnpadahk.”16

Peikasal me kin laudla sang ni pasapeng sang me sohte pwoson oh me sohte mehlel, pahn kaluetehla atail pwoson Sises Krais oh Kapwurpwurdohu.17 “Aramas pweipwei sohte kin ale soahng kan en Ngehn Sarawi en Koht: pwe re wia ire pweipwei kei reh.”18

Ni karasaras, kalelapak kan me pid Soukohp Joseph Smith sohte kapw. Re wiawihong soukohpo sang irail me uhwong ni ansou me doadoahk wet tepida. Ong kumwail tohn lamalam teikan me kin tipweikilahski dipwiwou en mwehiet oh kin kasohwe doadoahk oh mahsen kan en Soukohp Joseph Smith sang kerenieng sounpar 200 [riepwiki] samwalahro, I men sawaski mahs peneu wet: dehr nohn uheng Brother Joseph! Ehu rahn kumwail pahn kak diar mehkoars me pid Soukohp Joseph Smith sang Samatail Nanleng19 me pahn laudsang dahme kumwail kak diar rahn wet. Medewe ah mour pwon—ipwidi nan apwal oh sohte ale skuhl mwahu, ahpw kawehwehdier Pwuken Mormon ni pahnangin rahn 90 [dueisek].20 Oh kahredahr ohl oh lih lopw kei me kamehlelehier duwen Kapwurpwurdowet. Mwohn ah sounpar 38 katengehdi ah doadoahk wet ki pein nta. I kadehde me Joseph Smith iei soukohp en Koht. Kamehlele met, oh doula.

Kisakis Kan Me Kin Kalaudehla Atail Pwoson

Pwuk Sarawi oh Pwuken Mormon kin kamehleleiong kitail me Sises iei Krais, Ieros en Koht. I kolokol nan pehie ehu pwuhk me wia kisehn tepin Pwuken Mormon ni lokaiahn France, kawehwehdier oh wiawidahr sang John Taylor, ni ah tapiada doadoahk France nan pahr 1852. Ekei de koaros Pwuken Mormon met kawehwediongehr lokaia 110 nan sampah pwon. E wia kadehde ni ngehn oh mehlel me pid Kapwurpwurdo wet. Iahd me ke wadekala Pwuken Mormon pwon sang tapi lel imwi? E wia kisakis ehu sang rehn Koht pwehn kalaudehla amw pwoson.21

Pilehu kisakis sang Koht me kakehlailih atail pwoson iei kaweid en Presidensi Keiou oh Pwihn en Wahnparon Ehk Riemeno. Rahnwet kitail utungehr towe me kapw silimen ong Ehk Riemeno, oh I kasamwoh Elder Rasband, Elder Stevenson, oh Elder Renlund ong nan pwonopwon sarawi en Pwihn Ehk-riemeno. Paul kosoia:

“E [malipehier] wahnparon kan; oh ... soukohp kan; ; …

“Pwehn kaunsekala souleng kan … :

“ Lao kitail koaros kohkipene … ni ehu … pwoson, oh … wehwehki Iehros en Koht … :

“… Solahr ... pwumwpwupuw seli oh ieiang seli kisinieng en padahk likamw kan sang irail mwalaun kan [me kin] awiawih pwehn piti kitail.”22

Kaweid sang Presidensi Keieu oh Wahnparon Ehkriemeno kin sewese pere atail pwoson.

Kilel
Edied en pwoson

Detehn ahmw pwoson duehte kisiniei ehu me apwtehn okada, ahmw pilipil mwahu oh koapwoaroapwoariki Koht pahn kalaudehla ahmw pwoson. Kahpwal en mour wet, oh ngehn en tepel kan pahn kin soang en kaluwetehla ahmw pwoson. Ahpw ni ahm pahn doula oh wiahda pilipil mwahu kan, koapwoaroapwoariki Koht oh idawehn Sapwellime Ieroso, Kauno pahn kin kamarainih iuk oh ahmw pwoson pahn keirda oh kehlaila. Presiden Thomas{nb S. Monson patohwen: “Dehr masak. ...Ansou kohdohu pahn marain duehte amw pwoson.”23

Porter, Zane, oh Max Openshaw

Pwoson en pwutak pwulepwul kan nan Mwomwohdiso wet udahn kaselel!

Kilel
Peneinei en Openshaw

Ni Suhn 12 [eisek riau] en pahret, I alehdi pakair ehu me ndahng ie me Bishop sang ehu ward nan Utah, ah pwoud, oh neira seri riemen melahr nan pwupwidi en sompihr pwoat. Bishop Mark Openshaw me katanga pipihr en sompihro ni a pihrsang kisin mohs ehu, ansou e wiahkitehiou sohla doadoahk oh pwopwidi. Bishop Openshaw, ah pwoud, Amy, oh neira serihko Tanner oh Ellie koaros mehla nan kahpwalo. Ni kapwuriamwei neira pwutak sounpar limauo, Max, koskosang nan sompihro nan ah sehr en sompihro, ahpw momour oh tih kei me tipw.

I diarada me neira pwutak Elder Porter Openshaw wiewia ah doadoahk en misin nan Marshall Islands Majuro Misin oh neira pwutak sounpar 17 [eisek isuh], Zane, mihmi nan skuhl en kawelialihn tiahk nan Sehmen.

I eker Elder Openshaw pohn Christmas Island. Mendahte ah inenen pahtoukihla mehla kapwuriamwei en ah nohnohu, pahpahu, rie pwutak, oh serepeino, Elder Openshaw mwadangete pwunokihda rie pwutak tikitik riemeno.

Ni imwio Elder Openshaw oh rie pwutak Zane me pilada me ekei kak sawas ni imwarail oh me Porter pahn mihmihte nan ah misin. Ira ese me ihme ara pahpa nohno pahn mwahuki.

Kilel
Elder Porter Openshaw ni ehu pepdais

Ansou me I kosoieng Elder Openshaw, I kehn ah nsensued oh pil kehlail en ah pwoson. “I ahniki kopworopwor,” e ndahng ie, “oh I ese ni sohpeikasal me I pahn pilehu kilang ahi peneinei. ... Se kin kalap diar kehlail nan aht kahpwal akan rehn ... atail Kaun, Sises Krais. ... sapwellimen Koht manaman en lime koaros udahn sansal douluhl ni ah sewesewese [ie]oh riei pwutak kan nan kahpwal apwal [wet].”24

Kilel
Zane Openshaw kapahrek ni mehlahu

Ehdin ahi tuheng Zane ni mehlahu. Ansou me I kilang kohpwa pahiouo mwoht nan ihmw sarawio, I pwuriamweikihla pwoson en sounpar 17 [eisek isuh] menet ansou e kosoieng aramas me kohpenehko. “Rahnwet,” e nda, “kitail tuhpenehr ni mohngiong karkarahk kan oh me pwangadahr pwe kitail en kataman mour en ahi nohno, pahpa, Tanner, oh Ellie. ... Kitail kosoipenehr, sengisengpenehr, tamanpenehr, oh kehnpenehr limen Koht. …

“Rahn mwurin ahi rongada kahpwalo, I diar sinlikou ehu nan ahi ehdo sang ahi nohnou. Nan kisinlikouo e ntingihdi: “Zane, tamataman ihs kowe oh iawasa ke kohsang ie. Se pahn wie kapakapkinuhk oh poakepoakeiukada. Sohte ehu lokaia me pwung likin dahme ahi nohnohu nda. I ese me ih, iangahki Tanner, Ellie, oh ahi pahpao wie ... kapakapki ngehi [oh riei pwutangko]. I ese me ... irail kapakap pwe ien tamataman ihs ngehi ... pwehki ngehi, duehte kumwail, seri en Koht, oh E kadariehdo me. I kadehde ... sohte lipilipil wen kelehpw me kitail mih loale, Koht sohte pahn keseikitaila.”25

Rieiko, amwail pwoson sohte tepda ni amwail ipwidi, oh e sohte pahn uhdi ni amwail mehla. Pwoson kin pilipilda. Kakehlailda amwail pwoson oh momour pwe kumwail en warohng sapwellimen Sounkomouro mahsen en kapai kan: “Amw pwosonen me laud.” Ni amwail wia met, I inoukihwei me amwail pwoson, sang ni kalahngan en Sises Krais, pahn, ehu rahn, kahrehiong kumwail en kesihnenda rehn irailko me kumwail poakepoake, mwakelekel oh unsek rehn Koht, ni mwaren Sises Krais, amen.

Ireh kan

  1. Madiu 15:28.

  2. Madiu 6:30.

  3. Luk 8:25.

  4. Madiu 8:10.

  5. Ipru 11:1.

  6. Tehk Alma 32:35.

  7. Tehk L. Whitney Clayton, “Choose to Believe,” Liahona, Mei 2015, 36–39.

  8. Tehk Lectures on Faith (1985), 3.

  9. Tehk Episos 2:8.

  10. 1 Samuel 15:22.

  11. Personal discussion with Aroldo Cavalcante, Aug. 29, 2015, Salvador, Brazil, as well as an email dated Aug. 31, 2015. There is much more to the story of Aroldo Cavalcante’s commitment to his mother to care for his sisters and brother. During the years following his mother’s death, he would openly refer to his brother and sisters as his “children.” During his mission, his letters and calls on Christmas and Mother’s Day often addressed the individual challenges of each family member. Through great sacrifice after his mission, Aroldo took financial responsibility for their education and the mission of his brother. Aroldo waited until his sisters and brother were married before marrying at age 32. They remain a very close family.

  12. Luk 22:32.

  13. Doctrine and Covenants 8:2.

  14. 1 Korint 2:11.

  15. Sohn 14:16–17.

  16. Tehk Adam Kotter, “When Doubts and Questions Arise,” Liahona, Mahs. 2015, 39–41.

  17. Elder Neal A. Maxwell once said: “Some insist upon studying the Church only through the eyes of its defectors—like interviewing Judas to understand Jesus. Defectors always tell us more about themselves than about that from which they have departed” (“All Hell Is Moved” [Brigham Young University devotional, Nohpempe 8, 1977], 3, speeches.byu.edu).

  18. 1 Korint 2:14.

  19. “I never told you I was perfect; but there is no error in the revelations which I have taught” (Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith [2007], 522).

  20. Tehk John W. Welch and Tim Rathbone, “The Translation of the Book of Mormon: Basic Historical Information” (Foundation for Ancient Research and Mormon Studies, 1986).

  21. A spiritual witness of the Book of Mormon is central to the conversion of Latter-day Saints. It is a witness that needs to be renewed over and over again. If not, the spiritual feelings fade and one no longer remembers the power he or she once felt. “And the people began to forget those signs and wonders which they had heard, and began to be less and less astonished at a … wonder from heaven, insomuch that they began to be hard in their hearts, and blind in their minds, and began to disbelieve all which they had heard and seen … and [began] to believe that the doctrine of Christ was a foolish and a vain thing” (3 Nephi 2:1–2).

  22. Episos 4:11–14.

  23. Thomas S. Monson, “Be of Good Cheer,” Liahona, Mei 2009, 92.

  24. Personal email received from Elder Porter Openshaw, Aohkus. 23, 2015.

  25. Comments by Zane Openshaw at the funeral for his family members, Suhn 22, 2015.