2010–2019
Yeej Tsis Ntxov Dhau thiab Yeej Tsis Lig Dhau
October 2015


Yeej Tsis Ntxov Dhau thiab Yeej Tsis Lig Dhau

Yeej tsis ntxov dhau thiab yeej tsis lig dhau kom coj, qhia, thiab mus kev nrog peb cov me nyuam vim tsev neeg yuav nyob mus ib txhis li.

Cov kwv tij thiab cov muam, peb tab tom ua tsov ua rog nrog neeg ntiaj teb. Thaum yav tas los, neeg ntiaj teb xav tau peb cov me nyuam lub dag zog thiab lub sij hawm. Niaj hnub no, neeg ntiaj teb xav tau lawv lub siab lub ntsws tag nrho. Ntau lub suab uas nrov thiab muaj nto moo xav hloov peb cov me nyuam thiab hloov lawv txoj kev ntseeg. Peb yuav tsum tsis txhob cia lawv hloov peb tsev neeg kom muaj zoo li neeg ntiaj teb nyiam. Peb yuav tsum yeej npluav rog no. Txhua yam nyob ntawm seb peb puas yeej.

Cov me nyuam ntawm lub Koom Txoos hu ib zaj nkauj uas qhia lawv tias lawv yog leej twg tiag tiag: “Kuv yog Vajtswv me nyuam. … Nws pub kom kuv muaj vaj muaj tsev, kom kuv muaj niam muaj txiv.” Ces tus me nyuam thov kom peb “Qhia kuv, pab kuv, coj kuv mus kev. … Pab kuv to taub txog nws txoj lus ua ntej twb yuav lig dhau.”1

Nyob hauv lub tuam rooj sab laj tas los Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhia peb tias txij no mus, peb yuav tsum “ua niam tsev txiv tsev raws li kev ncaj ncees.”2 Lub caij nyoog no muaj kev kub ntxhov ntau. Tiam sis Vajtswv yeej paub yuav zoo li no, thiab Nws tau muab cov lus qhuab qhia peb nyob hauv vaj lug kub kom pab peb paub pab peb cov me nyuam thiab cov xeeb leej xeeb ntxwv.

Daim Duab
Tus Cawm Seej nrog cov me nyuam hauv Phau Ntawv Maumoos

Nyob hauv Phau Ntawv Maumoos, tus Cawm Seej tau tshwm sim rau cov Neeg Nifais. Nws hais kom lawv cov me nyuam los cuag Nws. Nws tau foom koob hmoov rau lawv, thov Vajtswv pab lawv, thiab quaj txog lawv.3 Ces Nws hais rau lawv niam lawv txiv hais tias “Saib seb nej tej me nyuam yaus.”4

Lo lus saib seb txhais hais tias ntsia thiab pom. Yexus xav kom lawv niam lawv txiv pom dab tsi thaum lawv saib lawv cov me nyuam yaus? Nws puas xav kom lawv pom hais tias lawv cov me nyuam muaj tus cwj pwm uas los saum ntuj los?

Thaum peb ntsia peb cov me nyuam thiab cov xeeb leej xeeb ntxwv niaj hnub no, tus Cawm Seej xav kom peb pom dab tsi? Peb puas paub hais tias peb cov me nyuam yog pawg neeg uas kawm txog txoj moo zoo loj tshaj plaws nyob hauv lub Koom Txoos? Peb yuav tsum ua dab tsi kom lawv hloov siab los ntseeg?

Nyob hauv phau Mathais, tus Cawm Seej qhia peb txog kev hloov siab los ntseeg uas kav ntev. Ib pawg neeg loj tau sib sau ua ke nyob ze Dej Hiav Txwv Kalilais kom mloog Nws qhia.

Thaum lub sij hawm no, Yexus hais ib zaj dab neeg txog kev cog noob—zaj lus piv txwv txog tus tseb nplej.5 Thaum nws piav txog zaj no rau Nws cov thwj tim, thiab rau peb, Nws hais tias, “Cov neeg uas hnov zaj lus uas hais txog Ntuj Ceeb Tsheej tiam sis tsis to taub, zoo ib yam li lub noob nplej uas poob rau hauv plawv kev. Dab Ntxwg Nyoog txawm los txeeb tej lus ntawd hauv lawv lub siab lawm.”6 Zaj lus uas hais rau cov niam tsev txiv tsev yeej meej heev: Kev hnov yeej txawv kev to taub. Yog tias peb cov me nyuam hnov tiam sis tsis to taub txoj moo zoo, ces qhov rooj twb qhib lawm rau Dab Ntxwg Nyoog los tshem tej qhov tseeb tawm ntawm lawv lub siab.

Tiam sis, yog peb yuav pab lawv hlav cag ntawm kev hloov siab los ntseeg mus tob, ces thaum tshav ntuj kub heev, thaum lub neej nyuaj—thiab nws yeej yuav nyuaj—ces Yexus Khetos txoj moo zoo yuav pub ib yam dab tsi rau lawv uas hloov tsis tau nyob hauv lawv lub siab. Peb yuav ua li cas kom paub tias lawv yuav khaws tej qhov tseeb uas muaj hwj chim no cia? Tej zaum tsis txaus yog peb hnov tej lus ntawd xwb.

Peb sawv daws paub tias tej lus hloov zuj zus. Tej lub sij hawm peb hais peb tej lus, thiab lawv hnov lawv tej lus. Tej zaum nej yuav hais rau nej cov me nyuam hais tias, “Koj hais lus zoo li ib rab ncas.” Nyaj lawv yuav teb hais tias, “Txiv es, ib rab ncas yog dab tsi?”

Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav kom peb vam meej vim lawv puav leej yog Nws cov me nyuam ua ntej lawv yog peb li. Vim nej yog niam tsev txiv tsev nyob hauv Xi-oos, nej tau txais lub txiaj ntsim Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Thaum nej thov Vajtswv coj nej kev, “nws yuav qhia rau nej txhua txhia yam uas nej yuav tsum ua”7 thaum nej qhia nej cov me nyuam. Thaum nej tsim tej txheej txheem kawm, “lub hwj chim ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yuav coj [cov lus ntawd] mus rau noob neej tej siab.”8

Kuv tsis paub txog ib tug yam ntxwv txog ib tug neeg uas pab lwm tus to taub zoo dua li Helen Keller. Nws dig muag thiab lag ntseg thiab ua neej nyob hauv ib lub ntiaj teb uas tsaus ntuj thiab ntsiag to. Ib tug xib hwb hu ua Anne Sullivan tuaj pab nws. Nej yuav qhia ib tug me nyuam li cas yog nws pom tsis taus los sis hnov tsis tau nej?

Daim Duab
Helen Keller thiab Anne Sullivan

Tau ntev lawm, nyuaj rau Anne sib raug zoo nrog Helen. Muaj ib hnub thaum tav su, nws coj Helen mus rau tus twj txhuav dej tawm. Nws muab Helen ib sab tes hauv qab ciav dej thiab pib txhuav dej. Ces Anne sau lo lus W-A-T-E-R rau ntawm Helen sab tes. Tsis muaj dab tsi. Yog li ntawd nws rov qab ua dua. W-A-T-E-R. Helen nyem Anne sab tes vim nws pib to taub. Thaum txog tsaus ntuj, nws twb kawm 30 lo lus. Tom qab ob peb hlis, nws twb kawm 600 lo lus thiab txawj nyeem kev sau ntawv rau cov dig muag. Helen Keller mus kawm ntawv qib siab thiab pab hloov cov neeg uas hnov tsis taus lus los sis pom tsis taus kev lub neej.9 Yog ib qho txuj ci tseem ceeb, thiab nws tus xib hwb yog tus uas ua qhov txuj ci tseem ceeb ntawd, ib yam li nej yuav ua, nej cov niam tsev txiv tsev.

Kuv twb pom tias muaj li cas vim muaj ib tug xib hwb zoo ntxiv thaum kuv yog tus thawj tswj hwm ntawm ib ceg txheem ntseeg rau cov tub hluas ntxhais hluas nyob hauv BYU–Idaho. Nws twb hloov kuv lub neej lawm. Thaum ib hmo Tuesday, kuv xam phaj ib tug tub hluas hu ua Pablo, los ntawm Mexico City, uas xav mus ua tub txib. Kuv nug nws txog nws zaj lus tim khawv thiab nws txoj kev xav pab lwm tus. Nws teb kuv tej lus zoo tag nrho. Ces kuv nug nws seb nws puas tsim nyog mus. Nws teb ncaj ncees. Nws tej lus teb yeej zoo kawg ua rau kuv xav tias, “Tej zaum nws tsis to taub kuv nug dab tsi.” Yog li ntawd kuv hloov kuv tej lus teb me ntsis thiab txiav txim siab hais tias nws paub kuv hais dab tsi thiab nws ncaj ncees tag nrho.

Tus tub hluas no tshoov kuv lub siab heev kuv thiaj li nug nws hais tias, “Pablo, leej twg tau pab koj ua neej zoo li no uas koj sawv ncaj ncees rau ntawm tus Tswv lub xub ntiag?”

Nws hais tias, “Kuv txiv.”

Kuv hais tias, “Pablo, qhia kuv mas.”

Pablo hais tias: “Thaum kuv muaj cuaj xyoo, kuv txiv hais rau kuv hais tias, ‘Pablo, dhau los kuv twb muaj cuaj xyoo thiab. Kuv yuav qhia koj txog tej yam uas tej zaum koj yuav raug. Koj yuav pom tib neeg uas khib lav thaum lawv kawm ntawv. Tej zaum koj yuav nyob ze cov neeg uas hais lus phem. Tej zaum yuav muaj tej hnub thaum koj tsis xav mus koom lub koom txoos. Thaum koj raug tej yam xwm txheej no—los sis lwm yam uas ua rau koj ntxhov siab—kuv xav kom koj los nrog kuv tham, thiab kuv yuav pab koj nyiaj kom dhau. Ces kuv yuav qhia koj tias muaj dab tsi yav tom ntej.’”

“Ces, Pablo, nws qhia dab tsi rau koj thaum koj muaj 10 xyoo?”

“Es, nws ceeb toom kuv txog cov duab liab qab thiab kev tso dag tso luag uas phem.”

“Thaum koj muaj 11 xyoos nev?” kuv nug.

“Nws ceeb toom kuv txog tej yam uas muaj yees thiab qhia kuv txog kuv txoj kev ywj siab xaiv.”

Nov yog ib leej txiv, ib xyoo dhau ib xyoo, “ib kab tag mam li ib kab; me ntsis qhov no thiab me ntsis qhov tod,”10 nws pab nws tus tub hnov thiab to taub. Pablo txiv paub peb cov me nyuam kawm thaum lawv npaj siab kawm, thiab tsis yog thaum peb npaj siab qhia lawv. Kuv zoo siab rau Pablo thaum peb muab nws daim ntawv thov ua tub txib xa mus, tiam sis kuv haj yam zoo siab rau Pablo txiv.

Thaum kuv tsav tsheb rov qab mus tsev, kuv nug kuv tus kheej hais tias, “Pablo yuav ua txiv zoo li cas?” Thiab kuv paub meej hais tias yuav teb li cas: nws yuav zoo ib yam li nws txiv. Yexus hais tias, “Leej Tub yeej tsis ua ib yam dab tsi raws li nws lub siab, nws tsuas ua tej yam uas nws pom nws Txiv ua xwb.”11 Nov yog tus txheej txheem uas Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej siv kom foom koob hmoov rau Nws cov me nyuam ib tiam dhau ib tiam.

Thaum kuv xav txog Pablo, kuv tu siab me ntsis vim kuv plaub tug ntxhais twb loj hlob lawm thiab cuaj tus xeeb ntxwv kuv muaj thaum ntawd tsis nyob ze. Ces kuv xav hais tias, “Kuv yuav ua li cas pab lawv zoo ib yam li Pablo txiv pab nws? Ntshe sij hawm ntau dhau mus lawm puas yog?” Thaum kuv thov Vajtswv nyob hauv kuv lub siab, tus Ntsuj Plig qhia qhov tseeb zoo heev no hais tias: “Yeej tsis ntxov dhau thiab yeej tsis lig dhau kom pib ua raws li tus txheej txheem tseem ceeb no.” Kuv paub kiag hais tias qhov ntawd txhais li cas. Kuv tos tsis tau rov qab los txog tsev. Kuv thov kom kuv tus poj niam, Sharol, hu tag nrho peb cov me nyuam thiab qhia lawv tias peb yuav nrog lawv tham; muaj dab tsi tseem ceeb uas kuv yuav tsum qhia lawv. Qhov uas kuv xav hais rau lawv tam sim ntawd ua rau lawv ntshai me ntsis.

Wb pib hais rau wb tus ntxhais hlob thiab nws tus txiv. Kuv hais tias: “Neb niam thiab kuv wb xav kom neb paub hais tias wb tau muaj hnub nyoog zoo ib yam neb dhau los. Wb tau muaj 31 xyoos, thiab muaj ib tsev neeg me me. Wb paub me ntsis hais tias neb yuav raug dab tsi. Tej zaum nej yuav muaj teeb meem ntawm kev nyiaj txiag los sis kev noj qab nyob zoo. Tej zaum yuav dab tsi sim neb txoj kev ntseeg. Tej zaum neb lub neej yuav muaj kev kub ntxov ntau. Thaum neb raug tej yam no, kuv xav kom neb hais rau wb. Wb yuav pab neb nyiaj kom dhau. Wb tsis xav cuam tshuam neb txhua lub sij hawm, tiam sis wb xav kom neb paub hais tias wb yuav txhawb nqa neb. Thiab tam sim no, kuv xav qhia neb txog kev xam phaj uas kuv muaj nrog ib tug tub hluas hu ua Pablo.”

Tom qab kuv hais zaj dab neeg ntawd, kuv tau hais tias, “Wb tsis xav kom neb ncua sij hawm ntshe neb cov me nyuam thiab wb cov xeeb ntxwv yuav tsis to taub tej qhov tseeb no.”

Cov kwv tij thiab cov muam, tam sim no kuv paub zoo dua hais tais tus Tswv xav kom kuv ua dab tsi thaum kuv yog ib leej txiv thiab ib tug yawg kom tsa ib tug txheej txheem pab kuv tsev neeg hnov thiab to taub.

Thaum kuv laus zuj zus tuaj, kuv pheej xav txog tej lus no hais tias:

Auj, lub sij hawm es, cia li thim rov qab mus.

Thiab cia lawv rov qab ua me nyuam yaus tau ib hmo ntxiv!12

Kuv paub hais tias kuv thim tsis tau lub sij hawm, tiam sis kuv paub li no—hais tias yeej tsis ntxov dhau thiab yeej tsis lig dhau kom coj, qhia, thiab mus kev nrog peb cov me nyuam vim tsev neeg yuav nyob mus ib txhis li.

Kuv ua tim khawv hais tias peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej hlub peb heev Nws thiaj li txib Nws Tib Leeg Tub los ua neej zoo li neeg uas txawj tuag kom Yexus yuav muaj cai hais rau peb hais tias, “Kuv twb raug li nej raug, kuv paub muaj dab tsi thaum yav tom ntej, thiab kuv yuav pab nej nyiaj dhau.” Kuv paub Nws yuav ua li ntawd. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. “Kuv Yog Vajtswv Me Nyuam,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 142.

  2. Saib Russell M. Nelson, “Hnub Caiv Yog Ib Hnub Zoo Siab,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2015, 131.

  3. Saib 3 Nifais 17:21.

  4. 3 Nifais 17:23.

  5. Saib Mathais 13:1–13.

  6. Mathais 13:19; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  7. 2 Nifais 32:5.

  8. 2 Nifais 33:1.

  9. Saib “Anne Sullivan,” biography.com/people/anne-sullivan-9498826; “Helen Keller,” biography.com/people/helen-keller-9361967.

  10. Yaxayas 28:10.

  11. Yauhas 5:19.

  12. Hloov los ntawm Elizabeth Akers Allen zaj paj lug “Rock Me to Sleep,” nyob hauv William Cullen Bryant, tus kho ntawv, The Family Library of Poetry andSong (1870),222–23.