2010–2019
Vajtswv lub Hwj Chim
2016 April General Conference


Vajtswv lub Hwj Chim

Txhua lub tuam tsev yog Vajtswv lub tsev dawb huv thiab nyob haud peb txhua tus yuav kawm thiab paub txog Vajtswv lub hwj chim.

Ob peb hlis ua ntej tus Yaj Saub Yauxej Xamiv tas sim neej, nws ntsib Pawg Kaum Ob tus Thwj Tim kom qhia lawv txog tej yam uas lub Koom Txoos xav tau heev thaum lub sij hawm nyuaj ntawd. Nws qhia lawv hais tias, “Peb yuav tsum tau lub tuam tsev ntau tshaj lwm yam huv tib si.”1 Thaum lub sij hawm nyuaj no, peb txhua tus thiab peb tsev neeg xav tau lub tuam tsev ntau tshaj lwm yam huv tib si.

Tsis ntev tas los thaum muab lub tuam tsev fij tseg, ua rau kuv zoo siab kawg. Kuv nyiam saib hauv lub tuam tsev, ntsib cov neeg uas tuaj saib; cov tub hluas ntxhais hluas txoj kev zoo siab thaum lawv ua kev ua koob tsheej txog kab lig kev cai; tom qab ntawd muab lub tuam tsev fij tseg uas zoo heev. Tus Ntsuj Plig muaj zog heev. Ntau tus neeg tau koob hmoov. Thiab thaum tag kis sawv ntxov, kuv tus poj niam thiab kuv tau mus hauv lub dab ua kev cai raus dej kom sawv peb cov poj koob yawm txwv cev ua ke cai raus dej. Thiab thaum kuv tsa tes pib ua txoj kab ke ntawd, tus Ntsuj Plig lub hwj chim muaj zog heev. Ua rau kuv paub tias lub hwj chim tiag tiag ntawm lub tuam tsev yog los ntawm cov kab ke.

Ib yam li tus Tswv tau qhia hais tias, txhij txhua ntawm lub Pov Thawj Hwj Mekixedes los muaj nyob hauv lub tuam tsev thiab cov kab ke “vim yuav tsa tej yuam sij ntawm lub pov thawj hwj dawb huv nyob rau hauv, kom nej yuav tau txais sam xeeb thiab yeeb koob.”2 Yog li ntawd, nyob rau hauv cov kab ke ntawd, thiaj pom lub hwj chim ntawm Vajtswv tshwm sim.3 Cov lus cog tseg no yog rau nej thiab nej tsev neeg.

Peb txoj kev lav ris yog kev “txais” tej uas peb Leej Txiv muab rau peb.4 Vim rau tus uas txais yuav tej no ces yuav muab rau nws ntau tshaj ntxiv, twb yuav muab hwj chim:5 lub hwj chim txais txhua yam uas Nws muab tau thiab yuav muab rau peb—tam sim no thiab mus ib txhis li;6 lub hwj chim kom rais los ua Vajtswv cov tub thiab ntxhais,7 paub lub hwj chim saum ntuj ceeb tsheej,8 hwj chim sawv Nws cev hais lus,9 thiab txais lub hwj chim ntawm Nws tus Ntsuj Plig.10 Peb txhua tus yuav txais tej lub hwj chim no dhau los ntawm cov kab ke thiab tej kev khi lus hauv lub tuam tsev.

Nifais tau pom peb lub caij nyoog thaum nws ua yog toog pom peb hais tias: “Kuv, Nifais, tau pom Vajtswv tus Me Nyuam Yaj lub hwj chim, nws tau nqis los rau saum cov ntseeg ntawm tus Me Nyuam Yaj lub koom txoos, thiab tau nqis los rau saum tus Tswv cov neeg uas tau khi lus tseg, cov uas tau tawg ri niab mus thoob plaws hauv lub qab ntuj no; thiab lawv tau muab txoj kev ncaj ncees los ua ntaj riam thaiv lawv thiab nrog rau Vajtswv lub hwj chim uas muaj yeeb koob heev.”11

Tsis ntev tas los kuv muaj cib fim koom saib hauv tuam tsev nrog Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson thiab nws tsev neeg thaum nws muab lawv sib sau ua ke nyob ib ncig ntawm lub thaj thiab piav rau lawv tias txhua yam peb ua hauv lub Koom Txoos—txhua txoj kev sib ntsib, yam ntxim saib ntxim ua, zaj lus qhia, thiab kev pab—yeej yog npaj peb txhua tus los rau hauv lub tuam tsev thiab txhos caug ntawm lub thaj kom txais tag nrho Leej Txiv cov koob hmoov uas Nws cog lus tias peb yuav txais mus ib txhis.12

Thaum peb tau cov koob hmoov los ntawm lub tuam tsev hauv peb lub neej, peb lub siab tig mus rau peb tsev neeg, tsis hais cov ciaj thiab cov tuag los yog.

Tsis ntev tas los, kuv pom ib tsev neeg uas muaj peb tiam koom ua ke ua kev cai raus dej rau lawv cov poj koob yawm txwv. Tus pog kuj ua thiab—txawm yog nws ntshai me ntsis txog qhov uas yuav muab nws raus rau hauv dej. Thaum nws tawm cov dej los thiab khawm nws tus txiv, nws los kua muag zoo siab. Ces tus yawg thiab leej txiv nkawd ib leeg muab ib leeg ua kev cai raus dej thiab muab cov xeeb ntxwv ua kev cai raus dej. Ib tsev neeg yeej muaj tsis taus kev xyiv fab loj dua li no. Txhua lub tuam tsev muaj ib lub sij hawm rau tsev neeg tuaj kom nej tsev neeg teem tau sij hawm mus ua kev cai raus dej.

Tsis ntev ua ntej nws tso lub ntiaj teb no tseg, Thawj Tswj Hwm Joseph F. Smith tau ua yog toog pom kev txhiv cov neeg tuag dim. Nws qhia hais tias cov nyob hauv lub ntuj ntsuj plig yeej cia siab rau cov kab ke uas peb sawv lawv cev ua. Vaj lug kub hais tias, cov tuag lawm uas hloov siab lees txim yuav raug txhiv dim, dhau ntawm kev ua raws li tej kab ke hauv Vajtswv lub tsev.13 Peb sawv lawv cev txais cov kab ke, tiam sis lawv ua raws li tej kev khi lus uas koom nrog txhua txoj kab ke ntawd. Muaj tseeb tiag, daim ntaub thaiv nyias nyias heev rau peb thiab yeej qhib plho rau lawv nyob hauv lub tuam tsev.

Yog li ntawd peb txoj kev lav ris ua txoj hauj lwm no yog dab tsi, tsis hais cov uas tuaj thiab cov uas ua hauj lwm hauv lub tuam tsev los yog? Tus Yaj Saub Yauxej Xamiv qhia Haiv Neeg Ntseeg thaum xyoo 1840 hais tias “yuav tsum siv zog ua hauj lwm, thiab peb yuav tsum ua---thiab vim hais tias peb yuav tsum ua txoj hauj lwm [ua lub tuam tsev] sai heev, tsim nyog uas Tsoom Haiv Neeg Ntseeg yuav xav hauv lawv tej siab txog qhov uas tej no tseem ceeb npaum li cas, … ces lawv mam li ua txhua yam lawv yuav tsum ua kom thiaj ua tau txoj hauj lwm no; thiab muaj siab loj, cog lus tseg hais tias lawv yuav ua txhua yam lawv muaj cuab kav ua, thiab xav hauv lawv nruab siab hais tias tag nrho txoj hauj lwm yog ib yam uas lawv ris ntawm lawv tus kheej nkaus xwb.”14

Nyob hauv phau Tshwm Sim peb nyeem hais tias:

“Cov neeg uas hnav tsho dawb ntawd yog leej twg?” thiab lawv tuaj qhov twg tuaj?

“… Cov neeg ntawd yog cov uas twb tiv dhau tej kev tsim txom uas loj heev los lawm. Lawv twb muab tus me nyuam Yaj cov ntshav ntxhua lawv tej ris tsho thiab ntxuav lawv dawb huv lawm.

“Yog li ntawd, lawv thiaj tau los sawv tab meeg ntawm Vajtswv lub zwm txwv pe hawm Vajtswv tas hnub tas hmo hauv lub tuam tsev. Tus uas zaum saum lub zwm txwv yuav nrog lawv nyob thiab tsom kwm lawv.”15

Nej puas xav hauv nej lub siab pom cov uas ua hauj lwm hauv lub tuam tsev niaj hnub no?

Muaj 120,000 tawm tus neeg ua hauj lwm coj kab ke nyob hauv 150 lub tuam tsev nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Tiam sis kuj muaj cib fim kom lwm tus ua hauj lwm zoo no. Thaum Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley tshaj tawm txog qhov uas yuav ua tej lub tuam tsev me dua nyob thoob plaws lub ntiaj teb, nws qhia tias “txhua tus neeg ua hauj lwm coj kab ke yuav yog cov neeg hauv zej zog uas yuav ua lawv tej hauj lwm hauv lawv pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg thiab.”16 Feem ntau, lawv hu cov neeg ua hauj lwm ob mus txog peb xyoos, es yuav muaj cib fim ua ntev ntxiv tom qab lub sij hawm ntawd. Tiam sis tsis tas nyob ntev npaum li nej ua tau tom qab lawv hu nej. Ntau tus neeg uas ua hauj lwm hauv lub tuam tsev yeej nyiam lub tuam tsev tau ntev tom qab tso lawv mus thiab cia lwm tus neeg tshiab los ua hauj lwm.

Yuav luag 100 xyoos tas los, tus Thwj Tim John A. Widtsoe qhia hais tias: “Peb xav tau neeg ua hauj lwm ntxiv kom ua txoj hauj lwm zoo kawg nkaus [no]. … Peb xav tau neeg hloov siab los ntseeg kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev ntxiv, txawm muaj hnub hnyoog li cas los. … Twb txog lub sij hawm, … thaum peb pib siv zog ua hauj lwm hauv lub tuam tsev, kom coj txhua tus neeg, txawm muaj hnub nyoog li cas los ua hauj lwm. … Kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev … kuj yog nqi zog rau cov tub hluas ntxhais hluas thiab cov uas muaj sia muaj zog, ib yam li rau cov uas laus lawm, cov uas yav tas los tau ris tej lub nra ntawm lub neej no ntau lawm. Tus tub hluas yeej yuav tsum muaj nws qhov chaw nyob hauv lub tuam tsev ntau tshaj nws txiv thiab nws yawg, uas twb khov kho vim lawv ua neej tau ntev lawm; thiab tus ntxhais hluas uas nyuam qhuav pib nws lub neej, nws xav tau tus ntsuj plig, lub hwj huam thiab kev coj uas los ntawm kev koom tes ua cov kab ke hauv lub tuam tsev.”17

Nyob hauv ntau lub tuam tsev, cov thawj tswj hwm tos txais cov tub hluas ntxhais hluas uas nyuam qhuav tau hu mus ua tub txib thiab nyuam qhuav txais lawv vaj txiaj ntsim, kom ua hauj lwm coj kab ke me ntsis ua ntej lawv mus rau lub MTC. Cov tub hluas ntxhais hluas no yeej tau koob hmoov vim lawv ua hauj lwm tau, thiab “lawv ua rau txhua tus uas ua hauj lwm hauv lub tuam tsev zoo siab kawg.”18

Kuv tau thov kom ob peb tug tub hluas ntxhais hluas uas ua hauj lwm coj kab ke hauv lub tuam tsev ua ntej thiab tom qab lawv ua tub txib qhia txog lawv tej kev xav. Lawv tau hais tej yam zoo li no kom piav txog lawv tej hauj lwm hauv lub tuam tsev:

Thaum kuv ua hauj lwm hauv lub tuam tsev …

  • Kuv xav tias “kuv nyob ze dua kuv Leej Txiv thiab tus Cawm Seej”;

  • Kuv “nyob kaj siab lug thiab muaj kev zoo siab tag nrho”;

  • Kuv xav tias kuv twb “rov qab los tsev”;

  • Kuv tau txais “kev dawb huv, lub hwj chim, thiab lub dag zog”;

  • Kuv paub kuv tej kev khi lus dawb ceev tseem ceeb npaum li cas”;

  • “Lub tuam tsev twb yog ib feem ntawm kuv”;

  • “Cov uas peb pab yeej nyob ze thaum peb ua kab ke”;

  • “Ua rau kuv muaj zog kov yeej tej kev ntxias”; thiab

  • “Lub tuam tsev tau hloov kuv lub neej mus ib txhis.”19

Kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev yeej yog ib qho uas muaj hwj chim heev rau cov neeg uas muaj hnub nyoog li cas. Ib txhia uas nyuam qhuav sib yuav ua hauj lwm ua ke nyob hauv lub tuam tsev. Thawj Tswj Hwm Nelson tau qhia hais tias, “Kev pab ua hauj lwm hauv lub tuam tsev … yeej yog ib yam ntxim ua rau ib tsev neeg.”20 Thaum nej ua hauj lwm ua kab ke, nej yeej txais tau cov kab ke rau cov poj koob yawm txwv, thiab nej kuj coj tau cov kab ke rau lawv.

Raws li Thawj Tswj Hwm Wilford Woodruff hais tias:

“Ib tug txiv neej [los sis poj niam] nyob thoob plaws lub ntiaj teb yuav tau ib txoj hauj lwm zoo tshaj qhov uas nws txhais tes tuav tau lub hwj chim thiab txoj cai kom mus thiab coj cov kab ke cawm seej? …

… Nej yuav rais los ua ib lub cuab yeej hauv Vajtswv txhais tes kom cawm tus neeg ntawd. Tsis muaj ib yam dab tsi uas tau muab rau noob neej uas zoo npaum li qhov no.”21

Nws kuj hais tias:

“Yuav muab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv cov lus ntxhi rau [nej] thiab tej uas muaj nqi saum Ntuj Ceeb Tsheej, txoj kev koom nrog cov tim tswv, mas tej lub sij hawm yuav muaj thiab.”22

“Qhov no muaj nqi tshaj txhua yam uas nej los yog kuv pub tau [thaum] lub sij hawm uas peb ua neej nyob hauv lub ntiaj teb no.”23

Tsis ntev tas los Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson qhia peb tias “tej koob hmoov hauv lub tuam tsev muaj nuj nqi suav tsis txheeb.”24 “Tsis muaj kev txi uas loj dhau.”25

Los rau hauv lub tuam tsev. Cia li los ntau zaus. Los nrog nej tsev neeg thiab kom pab nej tsev neeg. Los thiab pab lwm tus los thiab.

“Cov neeg uas hnav tsho dawb ntawd yog leej twg?” Kuv cov kwv tij thiab cov muam, nej cov uas tau txais cov kab ke hauv lub tuam tsev, cov uas tau ua raws li nej tej kev khi lus txawm nej ua kev txi los; nej cov uas pab nej tsev neeg nrhiav cov koob hmoov ntawm lub tuam tsev thiab cov uas tau pab lwm tus thaum nej ua li ntawd. Ua nej tsaug rau nej txoj kev pab. Kuv ua tim khawv hais tias txhua lub tuam tsev yog Vajtswv lub tsev dawb huv thiab nyob haud peb txhua tus yuav kawm thiab paub txog Vajtswv lub hwj chim, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.