2010–2019
Cov Yuam Sij thiab txoj Cai ntawm lub Pov Thawj Hwj Nyob Qhov Twg?
2016 April General Conference


Cov Yuam Sij thiab txoj Cai ntawm lub Pov Thawj Hwj Nyob Qhov Twg?

Txoj cai thiab yuam sij pov thawj hwj qhib lub cav, qhib rooj ntug, muab hwj chim saum ntuj ceeb tsheej rau peb, thiab npaj txoj kev khi lus rau peb kom rov qab mus cuag peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas hlub peb.

Thaum lub caij ntuj no no, lub hnub dai npoo ncuv ci rau cov daus uas npog lub toj tas, cua txias tom peb sab plhu thiab qhov ntswg, ua rau peb xav mus sai li sai tau rau peb lub tsheb nyob hauv chaw ua si caij ski qhov chaw nres tsheb. Nyob ntawd, hauv peb lub tsheb, cov cua sov yuav ua rau peb txhais tes thiab txhais ko taw rov qab sov so. Txhua ruam peb mus nrov nkij nkawj ua rau peb paub tias twb no no kawg nkaus li.

Kuv tsev neeg muaj kev lom zem caij ski tiam sis twb txog sij hawm rov qab mus tsev. Thaum peb mus txog ntua lub tsheb, kuv muab kuv txhais tes tso rau hauv kuv lub hnab tsho nqa cov yuam sij ces kuv tso kuv txhais tes hauv lwm hnab tsho thiab hnab ris, ib hnab dhau ib hnab. “Cov yuam sij dua twg lawm?” Txhua tus tos ntsoov kuv cov yuam sij! Muaj roj teeb, txhua yam—tsis hais cua sov—los twb npaj lawm, tiam sis yog tsis muaj tus yuam sij, ces qhov rooj uas tseem xauv txwv tsis pub peb mus haud; yog tsis muaj tus yuam sij, ces lub cav yuav tsis muab roj rau lub tsheb kom khiav tau.

Thaum ntawd, peb tsom ntsoov rau qhov uas peb yuav ua li cas nkag mus rau hauv lub tsheb thiab ua kom peb sov so, tiam sis ua rau kuv xav tias tej zaum muaj ib zaj lus qhia uas peb kawm tau. Yog tsis muaj yuam sij, lub tsheb uas zoo kawg no yeej tsis muaj nqi dab tsi li tsuas yog cov yas thiab hlau xwb. Txawm lub tsheb ntawd khiav tau zoo heev, yog tsis muaj cov yuam sij ces nws ua tsis tau dab tsi.

Txij thaum ntawd ua rau kuv xav txog qhov no, kuv haj yam xav tias qhov no muaj nqi heev. Kuv xav tsis thoob vim Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej hlub Nws cov me nyuam npaum li cas. Ua rau kuv xav txog tej kev ua yog toog pom lub ntuj nyob mus ib txhis uas Vajtswv tau muab rau Yauxej Xamiv pom. Thiab, qhov tseem ceeb, kuv lub siab puv npo muaj kev ris Vajtswv txiaj rau qhov Nws muab txoj cai pov thawj hwj thiab muab cov yuam sij pov thawj hwj txum tim rov qab los. Yog tsis muab kev txum tim rov qab los no, ntshe yuav txwv tsis pub peb taug txoj kev rov qab mus tsev rau peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas hlub peb. Yuav tsum muaj cov yuam sij pov thawj hwj kom ua tau txhua kab ke cawm seej uas yog peb txoj kev khi lus rov qab mus nrog peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej nyob.

Thaum lub Tsib Hlis Ntuj xyoo 1829, Yauhas tus Muab Neeg Ua Kev Cai Raus Dej tshwm sim rau Yauxej Xamiv thiab Oliver Cowdery pom, nws muab lub Pov Thawj Hwj Aloos rau nkawd thiab muab cov yuam sij pov thawj hwj ntawd rau nkawd. Tsis ntev tom qab ntawd, Petus, Yakanpaus, thiab Yauhas tau muab cov yuam sij ntawm lub Pov Thawj Hwj Mekixedes rau nkawd.1

Yuav luag xya xyoo tom qab ntawd thaum Hnub Caiv nyob hauv lub Tuam Tsev Kirtland, ib lub lim tiam tom qab tau muab fij tseg, tus Tswv Yehauvas tshwm sim yam li muaj yeeb koob rau Yauxej thiab Oliver, es tom qab ntawd Mauxes, Eli-as, thiab Eliyas tau tshwm sim thiab muab lawv cov yuam sij thiab tej caij nyoog.2 Txoj cai pov thawj hwj thiab cov yuam sij no twb tau poob ntev lawm Ib yam li kuv tsev neeg nkag tsis tau hauv peb lub tsheb, vim kuv poob cov yuam sij, ib yam li ntawd tag nrho Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov me nyuam txais tsis tau cov kab ke cawm seej ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo—mus txog thaum cov tim tswv no tau muab tej ntawd txum tim rov qab los. Peb yeej tsis tas nug ntxiv hais tias, “Cov yuam sij nyob qhov twg?”

Daim Duab
Qhov chaw muab pov thawj hwj txum tim rov qab los
Daim Duab
Tus Dej Susquehanna

Xyoo tas los thaum lub caij nplooj ntoo zeeg, kuv tau mus xyuas hav zoov kaj siab lug nyob hauv Pennsylvania qaum teb sab hnub tuaj hu ua Harmony, uas yoq qhov chaw Yauhas tus Muab Neeg Ua Kev Cai Raus Dej tshwm sim rau Yauxej Xamiv thiab Oliver Cowdery thiab muab lub Pov Thawj Hwj Aloos txum tim rov qab los. Kuv kuj sawv ntawm ntug Dej Susquehanna, uas nkawd ua kev cai raus dej, vim nkawd twb tau txais txoj cai thiab yuam sij lawm. Nyob ze tus dej no, Petus, Yakaunpaus, thiab Yauhas tshwm sim thiab muab lub Pov Thawj Hwj Mekixedes thiab cov yuam sij txum tim rov qab los.3

Daim Duab
Yauxej Xamiv thiab Emma lub tsev
Daim Duab
Qhov chaw muab pov thawj hwj txum tim rov qab los sab hauv
Daim Duab
Qhov chaw muab pov thawj hwj txum tim rov qab los sab nraud

Ob qhov chaw no, thiab Yauxej thiab Emma lub tsev uas rov qab kho kom zoo li qub, uas Yauxej txhais Phau Ntawv Maumoos feem ntau; thiab lub tsev ntawm Emma niam thiab txiv; thiab ib qhov chaw rau neeg tuaj xyuas, uas muaj chav sib ntsib tshiab, yog Qhov Chaw Muab lub Pov Thawj Hwj Txum Tim Rov Qab Los, tag nrho tej no yog Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson muab fij tseg thaum lub Cuaj Hlis Ntuj xyoo tas los. Nyob ntawd kuv paub txog lub hwj chim thiab qhov tseeb ntawm tej yam uas tshwm sim nyob rau hauv tej thaj av dawb ceev ntawd. Qhov no ua rau kuv xav, kawm thiab thov Vajtswv txog txoj cai pov thawj hwj thiab cov yuam sij pov thawj hwj, uas ua rau kuv txais kev tshoov siab xav qhia cov tub hluas ntxhais hluas ntawm lub Koom Txoos txog txoj cai pov thawj hwj thiab vim li cas cov yuam sij uas tau muab txum tim rov qab los yuav foom koob hmoov rau lawv.

Tej zaum yuav pab yog peb to taub tej lus no. Lub pov thawj hwj los sis txoj cai pov thawj hwj txhais hais tias, Vajtswv lub hwj chim thiab txoj cai4 thiab lub hwj chim loj tshaj plaws hauv lub ntiaj teb no.5 Tus Tswv kuj tau qhia tias cov yuam sij pov thawj hwj txhais li cas thiab: Cov yuam sij pov thawj hwj yog txoj cai uas Vajtswv tau muab rau cov uas tuav lub pov thawj hwj kom coj, tswj hwm thiab kav txoj kev siv Nws lub pov thawj hwj nyob hauv lub ntiaj teb.6 Cov yuam sij pov thawj hwj tswj hwm txoj kev siv txoj cai pov thawj hwj. Yog peb ua ntaub ntawv rau cov kab ke nyob hauv lub Koom Txoos ces yuav tsum muaj cov yuam sij thiab txwv tis pub ua yog tsis muaj txoj cai. Txwj Laug Dallin H. Oaks qhia hais tias, “tus Tswv Yexus Khetos tuav txhua tus yuam sij pov thawj hwj, vim yog nws lub pov thawj hwj. Nws yog tus uas txiav txim seb yuav muab cov yuam sij rau tib neeg thiab yuav siv cov yuam sij ntawd li cas.”7

Nim no rau nej cov tub hluas ntxhais hluas, kuv tau xav txog peb txoj kev uas nej siv tau kom “nrhiav cov yuam sij” los sis siv cov yuam sij thiab txoj cai pov thawj hwj kom foom koob hmoov rau nej thiab lwm tus lub neej.

Txoj Kev thib Ib Yog Kev Npaj Ua Tub Txib

Kuv cov kwv thiab cov muam, tej zaum nej tsis paub, tiam sis cov yuam sij rau txoj kev muab Ixayees sib sau ua ke uas Mauxes, muab txum tim rov qab los tau qhib kev rau peb ua tub txib tej hauj lwm hauv peb lub caij nyoog. Cia li xav txog cov tub txib coob npaum li 75,000 tau ua hauj lwm raws li kev tswj hwm ntawm cov yuam sij no. Yog li ntawd, cia li nco ntsoov tias yeej tsis ntxov dhau kom npaj ua tub txib. Phau Kom Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas hais tias, “Cov tub hluas ntawm lub Pov Thawj Hwj Aloos, … rau siab ua hauj lwm npaj nej tus kheej kom sawv tus Tswv cev ua ib tug tub txib.”8 Cov ntxhais hluas kuj npaj tau thiab, tiam sis “tsis tau txib lawv ua hauj lwm li cov tub hluas.”9 Tiam sis, txawm nej ua tub txib los tsis ua, txhua yam uas nej npaj ua yeej yuav ua rau nej tau zoo thaum nej yog mej zeej uas ua tej tub txib tej hauj lwm.

Txoj Kev thib Ob “Nrhiav Yuam Sij” Yog Kev Mus rau lub Tuam Tsev

Cov yuam sij ua kev sib khi uas tus yaj saub ntawm Phau Qub Eliyas muab tso cai ua kab ke uas peb ua hauv cov tuam tsev dawb huv. Cov kab ke uas ua hauv cov tuam tsev no cia cov neeg thiab tsev neeg rov qab mus rau hauv lawv niam lawv txiv saum ntuj ceeb tsheej lub xub ntiag.

Peb xav yaum kom nej cov tub hluas ntxhais hluas tshawb fawb thiab nrhiav tau nej cov poj koob yawm txwv tej npe thiab sawv lawv cev ua kev cai raus dej nyob hauv lub tuam tsev. Peb paub tias muaj neeg coob ua li no nyob thoob plaws lub ntiaj teb! Qhov chaw ua kev cai raus dej nyob hauv ntau lub tuam tsev los puv cov tub hluas ntxhais hluas thaum sawv ntxov thiab thaum tsaus ntuj. Muaj cov yuam sij uas cia tej tsev neeg sib khi ua ke thaum ua cov kab ke dawb huv nyob hauv cov tuam tsev.

Nej puas pom qhov sib txuas ntawm cov yuam sij pov thawj hwj thiab cov koob hmoov? Thaum nej ua txoj hauj lwm no, kuv xav tias nej yuav kawm tias tus Tswv yeej khiav txoj hauj lwm no. Muaj ib zaj uas qhia txog qhov no. Tsis ntev tas los kuv kawm txog ib tug niam tsev uas pheej nrog nws cov me nyuam mus rau lub tuam tsev kom sawv cev rau cov neeg tuag ua kev cai raus dej. Hnub ntawd, thaum tsev neeg twb ua kev cai raus dej tag thiab tab tom tawm lub tuam tsev mus, ib tug txiv neej tuaj rau hauv qhov chaw ua kev cai raus dej es muaj ib pob ntawv ntawm nws tsev neeg tej npe. Ib tug ua hauj lwm hauv lub tuam tsev pom tias tsis muaj leej twg uas pab tau ua tej npe no, nws thiaj li thov tsev neeg uas tab tom mus no seb lawv puas kam rov qab hloov khaub ncaws thiab pab ua kev cai raus dej rau cov neeg no. Lawv kam ua thiab rov qab mus hauv. Thaum cov me nyuam tab tom ua kev cai raus dej, lawv niam, uas ua tib zoo mloog, pib paub tej npe uas lawv hais thiab tsis ntev, ua rau txhua tus xav tsis thoob, nws kawm tias tej npe uas tus txiv neej nqa tuaj yog cov poj koob yawm ntxwv ntawm nws tsev neeg ib yam thiab. Yeej yog Vajtswv txoj kev muaj sib hlub tshua.

Ob lim tiam tas los tau muab lub Tuam Tsev Provo City Center fij tseg ua lub tuam tsev 150 ntawm lub Koom Txoos nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Peb paub tias thaum Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson txais kev txhawb nqa ua ib tug Thwj Tim thaum xyoo 1963, tsuas muaj 12 lub tuam tsev nyob hauv lub Koom Txoos xwb. Cov tuam tsev yeej zuj zus los nyob ze nej. Tiam sis, rau nej cov uas nyob deb los sis muaj xwm txheej uas ua rau nej mus tsis taus ntau rau hauv lub tuam tsev, nej yuav tsum coj kom tsim nyog mus. Nej ua tau tej hauj lwm tseem ceeb nyob nraum cov tuam tsev thaum nej nrhiav thiab xa nej poj koob yawm txwv tej npe.

Txoj Kev thib Peb: Mus Lawm Tom Hauv Ntej Nrog txoj Kev Ntseeg

Tus yaj saub hauv Phau Qub Anplaham tau txais ib txoj koob hmoov zoo kawg los ntawm tus Tswv nyob hauv nws lub caij nyoog, tej lub sij hawm peb hais tias nov yog Aplaham txoj kev khi lus. Ntau txhiab xyoo tom qab ntawd, tau muab cov koob hmoov ntawm lub caij nyoog ntawm txoj moo zoo uas muab rau Anplaham txum tim rov qab los. Muaj li no thaum tus yaj saub Eli-as tshwm sim rau Yauxej Xamiv thiab Oliver Cowdery pom nyob hauv lub Tuam Tsev Kirtland.

Los ntawm kev muab txum tim rov qab los no, nej txhua tus txais tau cov koob hmoov uas tau cog lus rau Aplaham. Nej yuav tau cov koob hmoov no yog nej rau siab ntseeg thiab ua neej tsim nyog. Nyob hauv phau ntawv Kom Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas, nej kawm tau tej lus qhia zoo hais tias yuav ua li cas kom “mus tom hauv ntej nrog kev ntseeg.” Kuv hais ntsiab lus ntawm cov lus ntuas no: “Kom thiaj li pab tau [nej] los ua tau txhua yam uas tus Tswv xav kom [nej] ua, txhos caug txhua hnub txhua hmo [thov nej Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej]. … Nyeem vaj lug kub txhua hnub thiab [siv tej ntawd nyob hauv nej lub neej]. … Siv zog txhua hnub kom mloog lus. … Txhua lub sij hawm, ua raws li cov yaj saub tej lus qhia. … Txo hwj chim thiab kam los mloog tus [Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv].”

Tom qab tej lus ntuas no los muaj ib cov lus cog tseg uas los ntawm Aplaham cov koob hmoov hais tias: “Thaum [nej] ua tej yam no, tus Tswv yuav pab [nej] ua tau ntau yam tshaj hauv [nej] lub neej li uas [nej] ua tau [nej] tus kheej. Nws yuav ua kom [nej] muaj cib fim ntau dua, kom [nej] pom kev dav dua, thiab ua kom [nej] muaj zog tuaj. Nws yuav pab [nej] kom [nej] thiaj li tiv taus [nej] tej kev nyuaj siab thiab kev cov nyom. [Nej] yuav muaj kev xyiv fab tiag tiag thaum [nej] los paub [nej] Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Nws Leej Tub Yexus Khetos, thiab [nej] yuav paub tias nkawd hlub [nej].”10

Hais ntsiab lus xwb: cia li npaj ua tub txib, mus rau lub tuam tsev, thiab mus tom hauv ntej nrog kev ntseeg.

Lus Xaus

Nim no cia peb rov qab xav txog qhov pib, thaum peb nyob hauv qhov chaw nres tsheb txias heev, nug hais tias, “Cov yuam sij dua twg lawm?”. Kuv twb nrhiav tau kuv cov yuam sij thaum hmo ntuj, uas tau muab poob tawm ntawm kuv lub hnab tsho nyob pem roob. Tus Tswv tau qhia rau peb tias Nws yeej yuav tsis cia peb nyob tiv kev txias thaum tsis muaj yuam sij los sis txoj cai coj peb rov qab mus tsev rau Nws.

Yog nej zoo li kuv, tej zaum nej yuav hais li no ntau zaus hais tias, “Cov yuam sij nyob qhov twg?” hais txog lub tsheb, lub hoob kas, los sis lub tsev. Thaum muaj li no ua rau kuv luag nyav, vim thaum kuv nrhiav cov yuam sij, kuv txawm xav txog cov yuam sij pov thawj hwj uas tau muab txum tim rov qab los thiab txog Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson, tus uas peb txhawb nqa ua “tus yaj saub, tus pom tau, thiab tus txais kev tshwm sim” thiab tib tug neeg nyob hauv lub ntiaj teb no uas tuav thiab muaj cai siv tag nrho tej yuam sij ntawm lub pov thawj hwj.11 Muaj tseeb tias, cov yaj saub, cov pom tau, thiab cov txais kev tshwm sim muaj cov yuam sij no. Lawv muab rau cov neeg sawv cev thiab txib rau lwm tus raws li tus Tswv lub siab nyiam, raws li tus Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos qhia.

Kuv ua tim khawv tias txoj cai thiab yuam sij pov thawj hwj qhib lub cav, qhib rooj ntug, muab hwj chim saum ntuj ceeb tsheej rau peb, thiab npaj txoj kev khi lus rau peb kom rov qab mus cuag peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej.

Kuv thov Vajtswv hais tias, nej cov tub hluas ntxhais hluas uas tseem loj hlob tuaj, yuav “thawb mus lawm tom hauv ntej nrog txoj kev ntseeg Khetos uas khov kho,”12 nej yuav to taub hais tias yog nej lub luag hauj lwm kom ua raws li cov uas tuav cov yuam sij pov thawj hwj uas yuav ua rau nej tau Vajtswv cov koob hmoov, txiaj ntsim thiab lub hwj chim.

Kuv ua tim khawv txog Vajtswv Leej Txiv; txog peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim, Yexus Khetos; txog tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv; thiab txog qhov uas tau muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los nyob hauv hnub nyoog kawg no, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Saib Yauxej Xamiv—Keeb Kwm 1:68–72.

  2. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 110 zaj qhia txog tshooj.

  3. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 128:20.

  4. Handbook 2: Administering the Church (2010), phab 8.

  5. Boyd K. Packer, “Priesthood Power in the Home” (txoj kev cob qhia cov thawj coj thoob plaws lub ntiaj teb, Ob Hlis Ntuj 2012), lds.org/broadcasts; kuj saib James E. Faust, “Power of the Priesthood,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1997, 41–43.

  6. Handbook 2, 2.1.1.

  7. Dallin H. Oaks, “Cov Yuam Sij thiab txoj Cai ntawm lub Pov Thawj Hwj,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2014, 50.

  8. Kom Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas (phau ntawv, 2011), 43.

  9. Thomas S. Monson, “Welcome to Conference,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2012, 5.

  10. Ntxiv Dag Zog rau cov Tub Hluas Ntxhais Hluas 42–43.

  11. Saib cov ntawv Txhawb Nqa cov Nom Tswv uas nyeem hauv pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg lub rooj sab laj.

  12. 2 Nifais 31:20.