2010–2019
Saib Ntsoov Phau Ntawv, Saib Ntsoov tus Tswv
Octubre 2016


Saib Ntsoov Phau Ntawv, Saib Ntsoov tus Tswv

Nej puas xav tias Phau Ntawv Maumoos yog nej lub plawv zeb, yog lub plawv ntawm nej sab ntsuj plig thiab lub zog?

Mary Elizabeth Rollins

Kuv nyiam xav tias kuv pom tau nej cov ntawm tiam neeg uas loj hlob tuaj saib los yog mloog lub rooj sab laj no nyob thoob plaws lub ntiaj teb no. Kuv xav hais ib zaj dab neeg tseeb rau nej, ib zaj uas yog lus piv txwv thiab ib zaj lus qhia. Zaj no yuav qhia nej paub nyob ze dua tus Tswv thaib txais lub hwj chim ntau zog kom tiv tau kev ntxias.

Zaj no hais txog ib tug ntxhais hluas, nyob hauv New York, uas ua ntej nws muaj peb xyoos nws txiv xiam thaum nws txiv lub nkoj tog hauv ib lub pas dej loj. Nws, nws niam, nws tus nus, thiab tus muam tsiv tsev mus rau ib lub nroog tshiab nyob hauv lwm lub xeev nyob nrog nws tus niam ntxawm thiab tus dab laug. Tsis ntev tom qab nws tsev neeg tsiv lawm, cov tub txib ntawm cov mej zeej ntawm ib txoj kev teev ntuj tshiab tuaj rau lawv lub zos tshaj xov xwm txog qhov uas tau muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los. Lawv hais ib zaj dab neeg zoo txog ib tug tim tswv uas muab ib phau ceev xwm txheej thaum ub rau ib tug tub hluas hu ua Yauxej Xamiv, ib phau uas nws muab txhais lus los ntawm Vajtswv lub hwj chim. Ob tug uas tuaj xyuas lawv, Oliver Cowdery thiab John Whitmer, twb tau pom cov phiaj kub ntawm phau ceev xwm txheej thaum ub lawv tus kheej, thiab Whitmer twb tau nqa cov phij kub hauv nws txhais tes. Tsis ntev tas los lawm lawv tau muab phau no luam tawm, thiab Tij Laug Whitmer qau nqa ib phau tuaj. Lub npe ntawm phau no yeej yog Phau Ntawv Maumoos.

Thaum tus ntxhais hluas Mary uas muaj 12 xyoos hnov ob tug tub txib hais txog phau no, ua rau nws txais kev tshoov siab. Txawm Phau Ntawv Maumoos tuab heev thiab muaj phab ntawv ntau heev, Mary xav xav nyeem. Thaum John Whitmer mus lawm, nws muab ib phau ntawv rau Isaac Morley, uas yog ib tug phooj ywg ntawm Mary tus dab laug thiab ib tug thawj coj hauv ib lub koom txoos tshiab.

Mary sau ntawv li no hais tias: “Kuv mus rau [Dab Laug Morley] lub tsev … thiab thov saib Phau Ntawv; [nws] muab rau kuv, [thiab] thaum kuv saib phau ntawd, ua rau kuv xav xav nyeem, kuv thiaj li thov nws cia kuv nqa mus tsev thiab nyeem phau ntawv ntawd. … Nws hais tias … nws tseem tsis tau muaj sij hawm nyeem ib tshooj nws tus kheej, tiam sis tsuas muaj ob peb tug ntawm nws cov kwv tij uas pom phau no, tiam sis kuv taij thiab thov tas zog, nws thiaj li hais tias, ‘me ntxhais, yog koj yuav rov qab nqa phau no ua ntej noj tshais tag kis sawv ntxov, ces koj nyeem tau.’”

Jalam-uuch
Mary Elizabeth Rollins nyeem ntawv

Mary khiav mus tsev thiab nyiam phau ntawv heev nws thiaj nyob ib hmo nyeem ntawv. Tag kis thaum nws muab phau ntawv rov qab, Dab Laug Morley hais tias, “Nyaj koj tsis tau nyeem ntau heev” thiab “Kuv xav tias koj tsis nco qab ib lo lus.” Mary sawv ntsug thiab hais raws li nws txoj kev nco qab nqe ib ntawm Phau Ntawv Maumoos. Ces nws qhia Dab Laug Morley txog tus yaj saub Nifais. Mary sau hais tias, “Nws ntsia kuv zoo li nws xav tsis thoob thiab hais tias, ‘me ntxhais, koj cia li rov qab nqa phau ntawv mus tsev thiab nyeem kom tiav, kuv tos tau.’”

Tsis ntev tom qab ntawd, Mary twb nyeem phau ntawv no tiav thiab yog thawj tus neeg nyob hauv nws lub zos uas tau nyeem phau ntawv no tag nrho. Nws paub tias phau no muaj tseeb thiab yog los ntawm Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej. Thaum nws saib ntsoov phau ntawv no, nws saib ntsoov tus Tswv.

Ib hlis tom qab ntawd ib tug neeg tshwj xeeb tuaj xyuas nws tsev neeg. Nov yog qhov uas Mary sau ntawv txog hnub ntawd: “Thaum [Yauxej Xamiv] pom kuv nws ntsia ntsoov kuv. … Ob peb feeb tom qab ntawd nws … muab ib qho koob hmoov loj heev rau kuv, … thiab muab phau ntawv rau kuv, thiab hais tias nws yuav muab Dab Laug Morley ib phau ntxiv. … Peb sawv daws twb xav tias nws yog ib tug neeg uas coj raws li Vajtswv, vim nws muaj hwj chim hais lus thiab zoo li nws muaj txoj cai.”

Tus ntxhais hluas, Mary Elizabeth Rollins, twb pom ntau yam txuj ci tseem ceeb nyob hauv nws lub neej thiab yeej ua raws li nws zaj lus tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos.1 Zaj dab neeg no muaj nqi rau kuv vim hais tias nws yog kuv tus niam tais dhau los. Dhau los ntawm Mary tus yam ntxwv, thiab lwm yam nyob hauv kuv lub neej, kuv tau kawm hais tias yus yeej tsis hluas dhau kom nrhiav thiab txais ib zaj lus tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos.

Lub Plawv Zeb ntawm Nej zaj Lus Tim Khawv

Muaj ib zaj lus rau nej kawm nyob hauv Mary zaj. Nej txhua tus tub hluas, ntxhais hluas, thiab cov me nyuam yeej muaj peev xwm xav zoo ib yam li nws. Thaum nej nyeem Phau Ntawv Maumoos thiab thov Vajtswv nrog ib lub siab xav paub tiag tiag, nej kuj yuav txais kev tshoov siab uas Mary tau txais. Nej kuj yuav kawm tias thaum nej sawv thiab ua tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos, nej yuav hnov tus ntsuj plig pom zoo. Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yuav hais lus rau nej lub siab. Nej kuj yuav txais kev pom zoo thaum nej mloog lwm tus hais lus tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos. Txhua yam uas ua tim khawv rau nej sab ntsuj plig yuav ua rau nej muab Phau Ntawv Maumoos ua lub plawv zeb ntawm nej zaj lus tim khawv.

Cia kuv piav me ntsis. Tus Yaj Saub Yauxej Xamiv, uas muab Phau Ntawv Maumoos txhais lus dhau los ntawm Vajtswv lub txiaj ntsim thiab lub hwj chim, hais tais Phau Ntawv Maumoos yog “phau raug tshaj txhua phau ntawv nyob hauv ntiaj teb no, thiab yog lub plawv zeb ntawm peb lub koom txoos.”2

Txij thaum thawj zaug uas muab Phau Ntawv Maumoos luam tawm thaum xyoo 1830, tau muab 174 plhom phau luam tawm thiab txhais ua 110 yam lus, qhov no qhia tias Phau Ntawv Maumoos tseem yog lub plawv zeb ntawm peb lub koom txoos. Tiam sis qhov no txhais li cas rau nej txhua tus?

Jalam-uuch
Lub plawv zeb yog qhov uas nyob nruab nrab

Hais txog kev ua tsev, ib lub plawv zeb yog lub pob zeb tseem ceeb ntawm chaw nkag lub vaj lub tsev. Yog lub pob zeb nyob nruab nrab thiab lub siab tshaj ntawm chaw nkag lub vaj lub tsev. Yog lub pob zeb tseem ceeb tshaj plaws vim lub plawv zeb ua rau ob sab ntawm lub qhov rooj tsis vau. Thiab yog lub pob zeb uas ua rau yus nkag tau rau haud.

Jalam-uuch
Lub plawv zeb yog ncej pob zeb

Lub plawv zeb no yog ib lub txiaj ntsim thiab qhov koob hmoov los ntawm tus Tswv vim yus yeej tuav tau thiab nyeem tau Phau Ntawv Maumoos. Nej puas xav tias Phau Ntawv Maumoos yog nej lub plawv zeb, yog lub plawv ntawm nej sab ntsuj plig thiab lub zog?

Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson hais ntxiv txog Yauxej Xamiv tej lus qhia no. nws hais tias: “Muaj peb yam uas qhia tias Phau Ntawv Maumoos yog lub plawv zeb ntawm peb lub koom txoos. Nws yog lub plawv zeb ntawm peb txoj kev ua pov thawj txog Khetos. Yog lub plawv zeb ntawm peb cov lus qhuab qhia. Yog lub plawv zeb ntawm peb zaj lus tim khawv.”

Thawj Tswj Hwm Benson qhia ntxiv hais tias: “Phau Ntawv Maumoos qhia peb txog qhov tseeb [thiab] ua tim khawv txog Khetos. … Tiam sis kuj muaj ntxiv thiab. Muaj hwj chim hauv phau ntawv no, uas yuav ntws los rau hauv nej lub neej tib lub sij hawm uas nej rau siab kawm phau ntawv no. Nej yuav haj yam muaj hwj chim tiv tau kev ntxias. … Nej yuav muaj hwj chim taug txoj kev ti thiab nqaim.”3

Kuv Zaj Lus Tim Khawv

Hais txog kuv mas, tau siv ob peb xyoos thiab tej yam uas tshwm sim rau kuv ua rau Phau Ntawv Maumoos rais los ua lub plawv zeb ntawm kuv zaj lus tim khawv. Muaj ib lub sij hawm uas pab txhawb nqa kuv zaj lus tim khawv thaum kuv yog ib tug tub txib uas ua hauj lwm nyob hauv kuv cheeb tsam thib ib: Kumamoto, Japan. Kuv tus khub thiab kuv wb tab tom khob qhov rooj. Kuv ntsib ib tug niam tais uas caw wb los rau nws lub maum kaum uas lus Nyij Pooj hu ua genkan. Nws muab dej txias rau peb haus vim hnub ntawd sov sov. Kuv tsis tau kawm lus Nyij Pooj tau ntev, thiab kuv nyuam qhuav nyeem Phau Ntawv Maumoos tag nrho thiab kuv thov Vajtswv kom paub tias phau ntawd puas muaj tseeb.

Vim kuv tsis nyob hauv lub teb chaws Nyij Pooj ntev, kuv hais lus Nyij Pooj tsis tshua zoo. Muaj tseeb tiag, kuv xav tias tus poj niam tsis to taub ntau yam uas kuv hais. Kuv pib qhia nws txog Phau Ntawv Maumoos, piav hais tias Yauxej Xamiv tau txais ib phau ceev xwm txheej thaum ub uas kos rau cov phiaj kub thiab nws tau muab ceev xwm txheej txhais lus los ntawm Vajtswv lub hwj chim.

Thaum kuv hais kuv zaj lus tim khawv tias Phau Ntawv Maumoos yog Vajtswv txoj lus thiab yog ib zaj lus tim khawv ntxiv txog Yexus Khetos, ua rau kuv txais kev tshoov siab uas muaj zog heev, nrog ib txoj kev nplij siab thiab lub siab sov so, ua nyob hauv vaj lug kub piav tias yog “lub siab kuj lug.”4 Kev tshoov siab no qhia kuv tias Phau Ntawv Maumoos yeej yog Vajtswv txoj lus. Thaum lub sij hawm ntawd ua rau kuv los kua muag thaum kuv hais lus rau tus niam tais Nyij Pooj no. Kuv yeej nco ntsoov tej kev xav uas muaj hnub ntawd.

Nej zaj Lus Tim Khawv

Nej txhua tus kuj muaj peev xwm txais ib zaj lus tim khawv txog phau ntawv no! Nej puas paub hais tias tau sau Phau Ntawv Maumoos rau nej—thiab rau nej lub caij nyoog? Phau ntawv no yog ib qho koob hmoov uas muaj thaum peb ua neej nyob hauv lub caij nyoog uas muaj txhij txhua. Txawm cov neeg uas nyob puag thaum ub tau sau Phau Ntawv Maumoos—ntau tus uas sau yog cov yaj saub—lawv thiab lawv cov neeg tsis tau muaj phau ntawv no tag nrho. Tam sim no nej muaj phau ceev xwm txheej dawb ceev ntawd, phau uas cov yaj saub, cov pov thawj, thiab cov vaj ntxwv saib rau nqi thiab muab ceev cia! Nej muaj lub txiaj ntsim tuav Phau Ntawv Maumoos tag nrho nyob hauv nej txhais tes. Ib tug yaj saub hauv Phau Ntawv Maumoos, Maulaunais, twb pom peb lub caij nyoog. Nws kuj ua yog toog pom nej ntau pua xyoo tas los! Maulaunais sau hais tias:

“Saib seb, tus Tswv tau ua rau kuv paub tej kev loj thiab tej yam tseem ceeb xav tsis thoob txog … hnub ntawd thaum tej yam no,” uas yog Phau Ntawv Maumoos, “yuav muaj los nyob hauv nej.”

“Saib seb, kuv hais rau nej ib yam li nej nyob ntawm no, thiab tiam sis nej tsis nyob. Tiam sis saib seb, Yexus Khetos tau ua nej rau kuv paub, thiab kuv paub tej uas nej ua.”5

Yog nej xav muab Phau Ntawv Maumoos los ua lub plawv zeb ntawm nej zaj lus tim khawv, kuv xav hais kom nej ua ib yam tseem ceeb. Kuv twb kawm hais tias nyob hauv ntau lub teb chaws, cov tub hluas ntxhais hluas siv yuav luag 10 teev ib hnub saib TV, computer, thiab lawv cov xov ttoj ntawm tes.6 Yog li ntawd, nej puas kam hloov me ntsis? Nej puas kam siv sij hawm me ntsis uas nej ua li ntawd—qhov tseem ceeb yog lub sij hawm uas nej saib social media, Internet, ua si, los yog saib TV—thiab siv sij hawm me ntsis nyeem Phau Ntawv Maumoos? Yog tias tej kev tshawb fawb kuv nyeem hais qhov yog, ntshe yuav yooj yim rau nej nrhiav sij hawm nyeem Phau Ntawv Maumoos tau 10 feeb txhua hnub. Thiab nej siv tau ib tug txheej txheem kawm uas yuav pab nej nyiam thiab to taub—txawm yog nyob hauv nej xov tooj ntawm tes los yog hauv ib phau ntawv. Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson ceeb toom hais tias, “Peb yuav tsum tsis txhob xav tias kev nyeem Phau Ntawv Maumoos yog ib lub luag hauj lwm uas tsis lom zem, zoo li peb yuav tsum haus cov tshuaj uas tsis qab zib tsuag tsuag ces peb hais tias peb twb ua tiav lawm.”7

Jalam-uuch
Ib tug tub hluas thiab ntxhais hluas nyeem Phau Ntawv Maumoos
Jalam-uuch
Tus me nyuam nyeem Phau Ntawv Maumoos

Rau nej cov uas tseem tsis yog tub hluas ntxhais hluas, tej zaum nej nyeem nrog nej niam nej txiv, pog yawt, los yog ib tug uas nej hlub. Yog tias ib tshooj, ib nqe, los yog ib feem nyuaj ua rau nej poob siab tsis xav nyeem, cia li nyeem feem tom qab. Kuv pom nej ua raws li Mary tus yam ntxwv. Kuv pom nej rau siab nrhiav sij hawm thiab ib qho chaw ntsiag to nyeem Phau Ntawv Maumoos. Kuv pom nej nrhiav lus teb, txais tau kev tshoov siab, thiab txais tau nej zaj lus tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos thiab Yexus Khetos. Thaum nej saib ntsoov phau ntawv ntawd, nej yuav saib ntsoov tus Tswv.

Jalam-uuch
Saib phau ntawv

Nej yuav nyeem txhua nqe ntawm phau ntawv zoo no thiab kawm txog nej tus Cawm Seej, tus Tswv, Yexus Khetos, hauv yuav luag txhua phab ntawv. Twb ntsuas hais tias kwv yees li txhua 1.7 nqe hauv Phau Ntawv Maumoos hais nws lub npe.8 Thiab Yexus Khetos ua tim khawv txog qhov tseeb ntawm phau no nyob hauv lub caij nyoog kawg no, hais tias, ib yam li nej tus Tswv thiab nej tus Vajtswv muaj sia zees nyob, phau ntawv ntawd yeej tseeb tiag.9

Kuv yeej zoo siab rau cov lus cog tseg uas tus Tswv muab rau nej dhau los ntawm tus yaj saub Maulaunais rau nej—thiab txhua leej txhua tus uas nyeem Phau Ntawv Maumoos. Kuv xaus lus tam sim no thaum kuv nyeem cov lus cog tseg no thiab ua tim khawv txog qhov no hais tias: “Thiab thaum nej yuav tau txais tej yam no [Phau Ntawv Maumoos], kuv yuav ntuas nej kom nej yuav thov Vajtswv, Leej Txiv tus uas nyob mus ib txhis, los ntawm Khetos lub npe, saib tej yam no puas muaj tseeb; thiab yog nej yuav thov nrog lub siab dawb paug, nrog txoj kev thov tiag tiag, muaj txoj kev ntseeg Khetos, nws yuav ua kom nej paub qhov tseeb ntawm tej ntawd, los ntawm lub hwj chim ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv.”10

Kuv ua tim khawv txog qhov uas tau muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los nyob hauv lub caij nyoog kawg no thiab txog Phau Ntawv Maumoos uas yog ib qho puav pheej txog Kev Txum Tim Rov Qab Los ntawd. Ib yam li phau ntawv no ua rau ib tug ntxhais hluas uas muaj 12 xyoos xav koom Yexus Khetos lub Koom Txoos yuav luag 200 xyoo tas los, tej yam tseeb uas nej nrhiav tau nyob hauv phau no yuav tshoov nej lub siab thiab. Tej ntawd yuav txhawb nqa nej txoj kev ntseeg, ua rau nej muaj qhov kaj puv npo, thiab npaj nej txais tau cov koob hmoov uas nej tsis txawj to taub thaum yav tom ntej.

Thiab nyob hauv phau ntawv no, nej yuav kawm txog Vajtswv txoj kev hlub uas nyob mus ib txhis thiab Nws txoj kev tshav ntuj. Thaum nej rau siab ua raws li tej lus qhia uas muaj nyob haud, nej txoj kev xyiv fab, thiab nej txoj kev to taub yuav loj tuaj, thiab nej yuav nrhiav tau tej yam uas ua pab nej kov yeej tej teeb meem hauv lub ntiaj teb no. Thaum nej saib ntsoov phau ntawv ntawd, nej yuav saib ntsoov tus Tswv. Phau Ntawv Maumoos yog Vajtswv txoj lus. Kuv ua tim khawv txog qhov no kawg kuv lub siab lub ntsws, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. See “Mary Elizabeth Rollins Lightner,” Utah Genealogical and Historical Magazine, July 1926, 193–95.

  2. Lus Piav txog Phau Ntawv Maumoos

  3. Exalas Taft Benson, “The Book of Mormon—Keystone of Our Religion,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1986, 5, 7.

  4. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 9:8.

  5. Maumoos 8:34–35.

  6. Saib American Academy of Pediatrics, “Media and Children,” aap.org.

  7. Russell M. Nelson, “Strengthen the Shepherds” (zaj lus hais nyob hauv kev sib ntsib rau cov thawj coj hauv lub tuam rooj sab laj, Cuaj Hlis Ntuj 28, 2016).

  8. Saib Susan Easton Black, Finding Christ through the Book of Mormon (1987), 16–18.

  9. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 17:6.

  10. Maulaunais 10:4; kuj saib nqes 3, 5.