2010–2019
Muaj Hwj Chim Hauv Phau Ntawv No
Kaum Hli Ntuj Xyoo 2016


Muaj Hwj Chim Hauv Phau Ntawv No

Lub hwj chim loj tshaj plaws ntawm Phau Ntawv Maumoos yog qhov uas phau no ua rau peb los cuag Yexus Khetos.

Thaum Rau Hli Ntuj 14, 1989, tom qab lub teb chaws Ghana lub tseem fwv txais xov xwm uas tsis muaj tseeb txog lub Koom Txoos, lub tseem fwv tsis pub Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg ua ib yam dab tsi nyob hauv lub teb chaws Afikas ntawd. Lub tseem fwv tau txeeb tag nrho lub Koom Txoos cov khoom, thiab muab cov tub txib txoj hauj lwm tsum lawm. Cov mej zeej ntawm lub Koom Txoos, hu lub sij hawm no ua “hauj lwm tsis khiav,” ua zoo npaum li lawv ua tau kom coj raws li txoj moo zoo txawm tsis muaj kev sib ntsib thiab tsis muaj cov tub txib. Muaj ntau zaj hais txog cov mej zeej uas tseem ua raws li txoj moo zoo thaum lawv teev tiam Vajtswv hauv lawv tej tsev thiab ib leeg saib xyuas ib leeg ua cov mus qhia tom tsev thiab cov mus saib xyuas tom tsev.

Thaum kawg lawv kho tau qhov teeb meem, thiab thaum lub Kaum Ib Hlis Ntuj 30, 1990, sij hawm uas “hauj lwm tsis khiav” twb tag lawm thiab lub Koom Txoos rov qab ua tau hauj lwm.1 Txij thaum ntawd lub Koom Txoos thiab lub tseem fwv Ghana twb sib raug zoo.

Cov mej zeej uas ua neej thaum hauj lwm tsis khiav nyiam qhia txog cov koob hmoov uas los ntawm lub sij hawm ntawd. Ntau tus txoj kev ntseeg txais kev dag zog thaum lawv raug qhov teeb meem no. Tiam sis ib txoj koob hmoov yeej txawv heev.

Nicholas Ofosu-Hene yog ib tug tub ceev xwm hluas uas raug txib pov hwm lub Koom Txoos ib lub tsev sib ntsib thaum lub sij hawm uas hauj lwm tsis khiav. Nws lub luag hauj lwm yog kom saib xyuas lub tsev thaum tsaus ntuj. Thawj zaug uas Nicholas tuaj txog lub tsev sib ntsib, nws pom tej yam khoom uas nyob ub nyob no, muaj cov ntawv thiab cov rooj ua pab ua pawg. Thaum nws saib kev ntxhov quav niab no, ua rau nws pom ib Phau Ntawv Maumoos. Nws sim tso phau ntawv no tseg vim leej twg qhia nws tias phau ntawv no yeej phem heev. Tiam sis zoo li nws xav saib phau no. Thaum kawg, Nicholas xav tias nws tso tsis tau phau ntawv no tseg. Nws muab khaws cia. Ua rau nws xav tias nws yuav tsum nyeem. Nws nyeem tas ib hmo, es nws los kua muag thaum nws nyeem.

Thawj zaug uas nws muab khaws cia, nws twb nyeem tag nrho phau 1 Nifais. Zaum ob uas nws muab khaws cia, nws twb nyeem tag nrho phau 2 Nifais. Thaum nws nyeem txog 2 Nifias tshooj 25, nws tau nyeem nqe no hais tias: “Thiab peb hais txog Khetos, peb zoo siab rau Khetos, peb qhia txog Khetos, peb qhia tej uas yuav muaj los yav tom ntej txog Khetos, thiab peb sau raws li peb tej kev tshaj tawm kev tshwm sim, xwv kom peb tej me nyuam yuav paub txog yam uas lawv yuav nrhiav los ntxuav lawv tej kev txhaum mus.”2

Thaum ntawd tus Ntsuj Plig tshoov Nicholas lub siab heev nws thiaj li pib quaj. Nws paub hais tias thaum nws nyeem ntawv nws tau txais kev tshoov siab ob peb zaug hais tias phau ntawv no muaj tseeb, yog phau raug tshaj uas nws tau nyeem. Nws paub hais tias, tsis yog raws li nws tau hnov, es Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg ntseeg Yexus Khetos tiag tiag. Tom qab lub sij hawm hauj lwm tsis khiav tiav lawm thiab cov tub txib rov qab mus rau Ghana, Nicholas, nws tus poj niam, thiab cov me nyuam tau koom lub Koom Txoos. Thaum kuv pom nws xyoo tas los no, nws yog ib tug thawj tub ceev xwm thiab yog tus thawj tswj hwm ntawm lub Koom Txoos Koog Chaw Tamale Ghana. Nws hais tias: “Lub Koom Txoos tau hloov kuv lub neej. … Kuv ua Vajtswv tsaug vim nws coj kuv nrhiav tau txoj moo zoo no.”3

Alibert Davies, ib tug nyob hauv Ghana ntxiv, nrog ib tug phooj ywg mus rau peb lub tsev sib ntsib, nyob ntawd nws tus phooj ywg muaj pawg thawj tswj hwm kev sib ntsib. Thaum nws tos nws tus phooj ywg, Alibert nyeem ib phau ntawv uas nws nrhiav tau nyob ze. Thaum kev sib ntsib tag lawm, Alibert xav nqa phau ntawv ntawd mus tsev. Lawv tso cai rau nws nqa phau ntawd thiab muab ib Phau Ntawv Maumoos rau nws nqa mus thiab. Thaum nws los tsev, nws pib nyeem Phau Ntawv Maumoos. Nws tso tsis tau tseg. Nws siv lub tswm ciab kom nyeem mus txog 3 teev sawv ntxov. Nws nyeem tau ob peb hmo, tej yam uas nws nyeem thiab hnov tshoov nws lub siab heev. Nim no Alibert yog ib tug mej zeej ntawm lub Koom Txoos.

Angelo Scarpulla pib kawm txog kev teev ntuj nyob hauv nws lub teb chaws Italis thaum nws muaj 10 xyoos. Ces nws kawm ua ib tug pov thawj thiab ua hauj lwm nyob hauv nws lub koom txoos. Muaj ib lub sij hawm thaum nws pib ua xyem xyav txog nws txoj kev ntseeg, nws thiaj li nrhiav cib fim kom kawm ntawv ntxiv. Tiam sis nws yim kawm ntxiv nws yim txhawj ntxiv. Tej yam uas nws nyeem thiab xav ua rau nws ntseeg tias tau muaj ib qho tso kev ntseeg tseg kom tsis ntseeg tej lus qhuab qhia tseeb uas Yexus thiab cov Thwj Tim thaum ub tau qhia. Angelo tau nrhiav Vajtswv txoj kev teev ntuj tseeb, tiam sis tau ntau xyoo nws tsis txaus siab.

Muaj ib hnub nws ntsib ob tug mej zeej ntawm lub Koom Txoos uas pab cov tub txib nrhiav tib neeg qhia. Nws xav ntsib nkawd heev thiab muaj kev xyiv fab mloog nkawd zaj xov. Angelo txaus siab txais ib Phau Ntawv Maumoos.

Hmo ntawd nws pib nyeem phau no. Nws xyiv fab heev. Dhau los ntawm tus Ntsuj Plig, Vajtswv qhia Angelo tias nyob hauv Phau Ntawv Maumoos nws yuav nrhiav tau qhov tseeb uas nws twb nrhiav ntev heev. Nws tau txais tej kev tshoov siab ntau heev. Tej yam uas nws nyeem thiab tej yam uas cov tub txib qhia nws ua rau nws paub tias twb tau muaj ib txoj kev tso qhov tseeb tseg zoo li nws xav, tiam sis nws kuj kawm hais tias tau muab Vajtswv lub Koom Txoos txum tim rov qab los rau lub ntiaj teb. Tsis ntev tom qab ntawd, Angelo tau ua kev cai raus dej nyob hauv lub Koom Txoos.4 Thaum kuv ntsib nws, nws yog tus thawj tswj hwm ntawm peb lub Koom Txoos Ceg Ntseeg Rimini nyob hauv Italy.

Tej kev tshoov Nicholas, Alibert, thiab Angelo lub siab thaum lawv nyeem Phau Ntawv Maumoos yeej zoo li Parley P. Pratt zaj lus:

“Kuv rawm nthuav [phau ntawv] ntawd. … Kuv twb nyeem tas ib hnub; kev noj mov tab kaum kuv xwb, kuv tsis xav noj mov; kev tsaug zog tab kaum kuv thiab … thaum tsaus ntuj, vim kuv xav nyeem ntawv tsis xav pw.

“Thaum kuv nyeem ntawv, tus Tswv tus ntsuj plig tshoov kuv lub siab, thiab kuv paub thiab to taub tias phau ntawv no muaj tseeb, kuv paub meej npaum li qhov uas ib tug neeg paub hais tias nws muaj txoj sia nyob. Yeej zoo li kuv txoj kev xyiv fab puv npo lawm, thiab kuv zoo siab kawg ua rau kuv tej kev nyuaj siab, kev txom nyem thiab kev ua hauj lwm hnyav heev ploj mus.”5

Ib txhia txais kev tshoov siab heev thawj zaug uas lawv nyeem Phau Ntawv Maumoos, tiam sis rau lwm tus mas lawv txais ib zaj lus tim khawv txog qhov tseeb zuj zus thaum lawv nyeem thiab thov Vajtswv txog phau ntawv no. Kuv yog ib tug zoo li no. Thawj zaug kuv nyeem Phau Ntawv Maumoos yog thaum kuv kawm vaj lug kub seminary. Nov yog Phau Ntawv Maumoos uas kuv tau nyeem. Kuv tsis paub qhia nej tias yog thaum twg los yog kuv nyob qhov twg, tiam sis tau muaj ib lub sij hawm thaum kuv nyeem ntawv, kuv pib txais kev tshoov siab. Kuv lub siab sov so txhua zaus kuv muab phau ntawv no nthuav. Kev tshoov siab ntawd loj zuj zus thaum kuv nyeem ntawv. Txij thaum ntawd los kuv tseem txais kev tshoov siab ib yam. Txhua zaus kuv muab Phau Ntawv Maumoos nthuav, zoo li kuv taws teeb—es tus Ntsuj Plig nkag los rau hauv kuv lub siab lub ntsws.

Ib txhia yuav tsum kawm ntawv thiab thov Vajtswv ntau ua ntej lawv yuav paub Phau Ntawv Maumoos muaj tseeb. Kuv muaj ib tug phooj ywg uas tau nyeem Phau Ntawv Maumoos vim nws xav paub puas muaj tseeb. Nws tau ua raws li Maulaunais caw kom thov Vajtswv nrog ib lub siab xav paub tiag tiag thiab muaj kev ntseeg Khetos, kom paub tias Phau Ntawv Maumoos puas muaj tseeb.6 Tiam sis Vajtswv tsis tau teb nws tam sim ntawd. Tiam sis, muaj ib hnub nws xav tob tob, thaum nws tsav tsheb, thiab tus Ntsuj Plig ua tim khawv rau nws txog qhov uas Phau Ntawv Maumoos muaj tseeb. Nws zoo siab kawg nkaus nws thiaj li qhib qhov rais hauv lub tsheb thiab qw rau txhua tus nyob ntawd hais tias, “Phau no muaj tseeb tiag!”

Txawm peb muaj ib zaj lus tim khawv txog Phau Ntawv Maumoos thawj zaug uas peb muab nthuav los yog yuav siv sij hawm me ntsis thiaj li muaj, phau ntawv no yuav pab peb lub neej yog peb yeej meem nyeem thiab ua raws li phau no qhia peb. Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson qhia hais tias: “Muaj hwj chim hauv phau ntawv no, uas yuav ntws los rau hauv nej lub neej tib lub sij hawm uas nej rau siab kawm phau ntawv no. Nej yuav haj yam muaj hwj chim tiv tau kev ntxias. Nej yuav muaj hwj chim tiv thaiv kom txhob raug lus dag. Nej yuav muaj hwj chim taug txoj kev ti thiab nqaim.”7

Kuv yaum txhua tus uas mloog zaj no, tsis hais cov uas tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos hauv kev sib ntsib hmo no, kom nrhiav tau lub hwj chim ntawm Phau Ntawv Maumoos. Raws Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson qhia hais tias: “Cia li nyeem Phau Ntawv Maumoos. Xav txog phau ntawv no tej lus qhia. Nug Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej phau ntawv no puas muaj tseeb.”8 Thaum ntawd nej yuav hnov Vajtswv tus Ntsuj Plig nyob hauv nej lub neej. Tus Ntsuj Plig ntawd yog ib feem ntawm nej zaj lus tim khawv paub tias Phau Ntawv Maumoos muaj tseeb, Yauxej Xamiv yog Vajtswv ib tug yaj saub, thiab Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yog Vajtswv lub Koom Txoos tseeb nyob hauv lub ntiaj teb no. Zaj lus tim khawv ntawd yuav pab nej tsis raug kev ntxias.9 Thiab yuav npaj nej rau “txoj kev hu tseem ceeb … ua hauj lwm nyob hauv tus Tswv lub vaj txiv hmab.”10 Zaj lus tim khawv no yuav pab nej nyob ruaj nrees thaum nej hnov tej lus liam los yog lus xaiv uas saib tsis taus nej txoj kev ntseeg thiab yog lub hauv paus ruaj khov thaum muaj tej lus nug uas nej teb tsis taus tam sim no. Nej yuav paub qhov tseeb txawv qhov cuav, thiab yuav rov qab hnov tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv ua tim khawv rau nej thaum nej nyeem Phau Ntawv Maumoos tas nej lub neej.

Kuv kuj yaum txhua tus niam tsev txiv tsev uas hnov los yog nyeem zaj lus no kom saib Phau Ntawv Maumoos tseem ceeb rau nej tsev neeg. Thaum wb cov me nyuam loj hlob tuaj, wb tau nyeem los ntawm Phau Ntawv Maumoos thaum peb noj tshais. Nov yog daim kem phau ntawv uas peb siv. Nyob sab no yog ib nqe los ntawm Thawj Tswj Hwm Benson uas cog lus tias Vajtswv yuav nchuav koob hmoov los rau peb thaum peb nyeem Phau Ntawv Maumoos.11 Nyob sab nram qab, Thawj Tswj Hwm Marion G. Romney, ib tug pab cuam hauv Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, cog lus hais tias: “Kuv paub tseeb hais tias yog cov niam tsev txiv tsev yuav nyeem Phau Ntawv Maumoos thiab thov Vajtswv, nyias nyeem nyias thiab nyeem nrog lawv cov me nyuam, ces tus ntsuj plig los ntawm phau ntawv ntawd yuav los nyob hauv peb tsev thiab nrog txhua tus uas nyob haud. … Yuav tsis muaj kev sib cav sib ceg. Cov niam tsev txiv tsev yuav muaj kev hlub thiab muaj tswv yim ntuas lawv cov me nyuam. Cov me nyuam yuav mloog lawv niam lawv txiv lus. Yuav muaj kev ncaj ncees ntxiv. Yuav muaj kev ntseeg, kev cia siab thiab siab hlub—uas yog Khetos txoj kev hlub dawb huv—nyob rau hauv peb tsev thiab hauv peb lub neej, ua rau peb muaj kev thaj yeeb, kev xyiv fab thiab kev zoo siab.”12

Nim no, ntau xyoo tom qab kuv cov me nyuam tau tawm hauv tsev mus thiab nyias muaj nyias tsev neeg, kuv yeej pom meej txog qhov uas muaj raws li Thawj Tswj Hwm Romney cov lus cog tseg. Peb tsev neeg yeej tsis zoo tag nrho, tiam sis peb yeej muaj peev xwm ua tim khawv txog lub hwj chim ntawm Phau Ntawv Maumoos thiab cov koob hmoov uas muaj dhau los thiab muaj tam sim no rau peb tsev neeg lub neej.

Lub hwj chim loj tshaj plaws ntawm Phau Ntawv Maumoos yog qhov uas phau no ua rau peb los cuag Yexus Khetos. Yog ib zaj lus tim khawv uas muaj zog txog Nws thiab Nws txoj kev txhiv dim.13 Dhau los ntawm Phau Ntawv Maumoos peb yuav to taub txog Nws txoj Kev Theej Txhoj lub hwj chim.14 Phau no qhia meej txog Nws cov lus qhuab qhia.15 Thiab vim peb muaj tej tshooj uas piav txog Yexus Khetos txoj kev tuaj xyuas cov Neeg Nifais tom qab Nws sawv rov los no, peb pom nws hlub, foom koob hmoov thiab qhia cov neeg no thiab to taub tias Nws yuav ua zoo ib yam li ntawd rau peb yog peb los cuag Nws thaum peb ua raws li Nws txoj moo zoo.16

Cov kwv tij, kuv ua tim khawv txog lub hwj chim ntawm Phau Ntawv Maumoos. Txawm nej nyeem lus Akiv, Italis, los yog Fabkis, txawm nej saib ntawv los yog ib lub tshuab siv hluav taws xob, kuv yeej muaj tus ntsuj plig zoo ib yam los ntawm tej tshooj thiab tej nqe vaj lug kub uas los rau kuv lub neej. Kuv ua tim khawv tias phau no yuav ua rau peb nyob ze dua Yexus Khetos. Kuv thov Vajtswv kom peb yuav siv lub hwj chim uas nyob hauv phau vaj lug kub zoo no. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Saib “‘You Can’t Close My Heart’: Ghanaian Saints and the Freeze,” Ib Hlis Ntuj 6, 2016, history.lds.org.

  2. 2 Nifais 25:26.

  3. Email los ntawm Nicholas Ofosu-Hene, Kaum Hli Ntuj 27, 2015.

  4. Saib Angelo Scarpulla, “My Search for the Restoration,” Tambuli, Rau Hli Ntuj 1993, 16–20; email los ntawm Ezio Caramia, Cuaj Hlis Ntuj 16, 2016.

  5. Autobiography of Parley P. Pratt, ed. Parley P. Pratt Jr. (1938), 37.

  6. Saib Maulaunais 10:4–5.

  7. Teachings of Presidents of the Church: Ezra Taft Benson (2014), 141.

  8. Thomas S. Monson, “Dare to Stand Alone,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2011, 62; kuj saib Thomas S. Monson, “Priesthood Power,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2011, 66; A Prophet’s Voice: Messages from Thomas S. Monson (2012), 490–94.

  9. Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson qhia hais tias: “Txhua tus uas tuav lub pov thawj hwj yuav tsum nyeem vaj lug kub txhua hnub. … Kuv cog lus rau nej, txawm nej tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos los yog lub Pov Thawj Hwj Mekixedes los yog, yog nej yuav rau siab kawm cov vaj lug kub, nej yuav muaj hwj chim kom tsis raug kev ntxias thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yuav coj nej txoj hau kev ntxiv” (“Be Your Best Self,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2009, 68).

  10. Amas 28:14.

  11. “Kuv cog lus rau nej tias txij no mus, yog peb yuav nyeem los ntawm [Phau Ntawv Maumoos] thiab ua raws li tej yam uas phau no qhia, Vajtswv yuav foom pub ib txoj koob hmoov uas tsis tau muab dua rau txhua tus me nyuam nyob hauv Xi-oos thiab lub Koom Txoos” (Teachings: Ezra Taft Benson, 127).

  12. Marion G. Romney, “The Book of Mormon,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1980, 67.

  13. Saib, ua piv txwv, phab ntawv qhia npe ntawm Phau Ntawv Maumoos; 1 Nifais 11; 2 Nifais 25; Mauxiyas 16; 18; Amas 5; 12; Hilamas 5; 3 Nifais 9; Maumoos 7.

  14. Saib, ua piv txwv, 2 Nifais 2; 9; Mauxiyas 3; Amas 7; 34.

  15. Saib, ua piv txwv, 2 Nifais 31; 3 Nifais 11; 27.

  16. Saib 3 Nifais 11–28.