2010–2019
Peb Puas Tso Siab rau Nws? Qhov Nyuaj Yog Qhov Zoo
Kaum Hli Ntuj 2017


Peb Puas Tso Siab rau Nws? Qhov Nyuaj Yog Qhov Zoo

Txawm yog muaj teeb meem dab tsi, qhov nyuaj yeej yog qhov zoo rau cov uas yuav muaj kev ntseeg thiab tso siab rau tus Tswv thiab Nws txoj hau kev.

Ua ntej kuv pib, vim kuv sawv cev rau tag nrho peb cov uas raug xwm txheej los ntawm cua daj cua dub loj thiab av qeeg, kuv xav hais ua tsaug rau tag nrho cov Helping Hands thiab cov uas txhawb nqa lawv, cov uas ua rau peb muaj kev cia siab thiab pub pab rau peb.

Thaum lub Yim Hli Ntuj xyoo 2006, kuv tau hais kuv thawj zaj lus hauv lub tuam rooj sab laj. Kuv xav tias ib zaj lus tseem ceeb rau cov Ntseeg nyob thoob plaws lub ntiaj teb no yuav qhia tias: “Tus Tswv tso siab rau peb!”

Nws tso siab rau peb Nws thiaj li muab ntau yam rau peb. Nws tau muab Yexus Khetos txoj moo zoo rau peb, thiab nyob hauv lub caij nyoog tso cai no, tau muab tag nrho. Nws tso siab rau peb muab Nws txoj cai pov thawj hwj, nrog rau cov yuam sij kom siv raws li qhov yog. Nrog lub hwj chim ntawd peb thiaj foom koob hmoov, pab ua hauj lwm, txais cov kab ke, thiab ua kev khi lus. Nws tso siab rau peb muab Nws lub Koom Txoos, tsis hais lub tuam tsev dawb huv. Nws tso siab rau Nws cov tub qhe muab lub hwj chim sib khi rau lawv—kom khi tej yam hauv lub ntiaj teb thiab muab khi nyob saum ntuj ceeb tsheej! Nws kuj tso siab rau peb cia peb ua niam thiab txiv, cov xib hwb, thiab cov saib xyuas Nws cov me nyuam.

Tom qab tej xyoo no uas kuv ua hauj lwm ua ib tug Tuam Thawj Coj nyob hauv lub ntiaj teb no, kuv tshaj tawm kuv paub tseeb hais tias: Nws tso siab rau peb.

Nim no lo lus nug rau lub rooj sab laj no yog “Peb puas tso siab rau Nws?”

Peb Puas Tso Siab rau Nws?

Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson pheej hais kom peb “cia siab rau tus Tswv kom kawg koj lub siab lub ntsws. Tsis txhob cia siab rau koj tej kev txawj ntse.

“Txhua yam uas koj ua koj yuav tsum nco ntsoov tus Tswv, nws thiaj yuav coj koj taug txoj kev uas yog txoj tseeb.

“Tsis txhob xav hais tias koj yog tus ntse tshaj” (Paj Lug 3:5–7).

Peb puas tso siab hais tias Nws cov lus txib yuav pab peb? Puas tso siab Nws cov thawj coj, txawm yog lawv tsis zoo tag nrho, yuav coj peb mus zoo? Yuav muaj raws li Nws tej lus cog tseg? Peb puas tso siab hais tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab Yexus Khetos paub peb thiab xav pab peb? Txawm yog peb raug kev sim siab, tej teeb meem, thiab tej yam nyuaj, peb puas tseem tso siab rau Nws?

Thaum kuv xav txog yav tas los, kuv tau kawm tej yam zoo tshaj thaum tej lub sij hawm nyuaj tshaj—tsis hais thaum kuv yog ib tug tub hluas, thaum kuv ua tub txib, pib ib txoj hauj lwm tshiab, siv zog rau siab ua kuv txoj hauj lwm hauv lub Koom txoos, tu ib tsev neeg loj, los sis sim vam khom kuv tus kheej. Yog ib yam meej heev hais tias qhov nyuaj yog qhov zoo!

Qhov Nyuaj Yog Qhov Zoo

Qhov nyuaj ua rau peb muaj zog, txo hwj chim, thiab muab cib fim rau peb sim peb tus kheej. Cov pioneer uas cab laub twb los paub Vajtswv thaum lawv raug txom nyem tshaj plaws. Vim li cas twb siv ob tshooj rau Nifais thiab nws cov tij laug kom tau cov phiaj toog thiab peb nqe vaj lug kub rau lawv thov Ixama-ees tsev neeg koom nrog lawv nyob hauv roob moj sab qhua? (saib 1 Nifais 34; 7:3–5). Zoo li tus Tswv xav txhawb Nifais dag zog dhau los ntawm kev nyiaj ntxeem thaum xav tau cov phiaj.

Qhov uas peb muaj tej yam nyuaj hauv peb lub neej yeej tsis ua rau leej twg xav tsis thoob. Peb khi lus rau tus Tswv hais tias peb yuav ua raws li kev cai ua kev txi. Kev txi txhais hais tias yus tso ib yam uas yus xav tau tseg. Sij hawm dhau mus ces peb kawm hais tias yog ib yam nqi them me me xwb thaum muab piv rau cov koob hmoov uas los rau peb. Raws li Yauxej Xamiv tau qhia, muaj lwm tus uas hais tias, “ib txoj kev teev ntuj uas tsis kom tib neeg muab txhua yam txi yeej tsis muaj hwj chim txaus kom lawv muaj kev ntseeg txaus tau txoj sia thiab kev cawm seej.”1

Cov hauv Pawg Vajtswv yeej paub tej yam uas nyuaj ua. Vajtswv Leej Txiv muab Nws Tib Leeg Tub txi rau kev raug txom nyem thaum Nws ua txoj Kev Theej Txhoj, tsis hais thaum Nws raug tuag saum tus ntsoo khaub lig. Cov vaj lug kub qhia tias Yexus Khetos kawm “mloog lus los ntawm txoj kev uas tiv kev txom nyem” (Henplais 5:8). Nws txaus siab raug kev txom nyem los ntawm txoj Kev Theej Txhoj. Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yuav tsum ua siab ntev kom tshoov peb lub siab, ceeb toom, thiab coj peb, txawm yog tej lub sij hawm tib neeg tsis quav ntsej, txhais yuam kev, los sis hnov qab.

Ib Feem ntawm Txoj Hau Kev

Qhov nyuaj yog ib feem ntawm txoj moo zoo. Ib lub hom phiaj ntawm lub neej no yog kev sim peb lub siab (saib Anplaham 3:25). Tsis muaj coob tug uas tau raug txom nyem ntau tshaj Amas cov neeg. Lawv twb khiav ntawm tus Vaj Ntxwv Nau-as mus, tiam sis lawv raug ua cov Neeg Lamas cov qhev! Los ntawm tej kev sim siab no tus Tswv tau qhia lawv tias Nws qhuab ntuas Nws cov neeg thiab sim lawv lub siab ntev thiab lawv txoj kev ntseeg (Mauxiyas 23:21).

Thaum nws nyob hauv lub Tsev Kaw Liberty, tus Tswv qhia Yauxej Xamiv kom “ua tib zoo nyiaj mus” (Q&K 121:8) thiab cog lus tias yog nws ua li ntawd, “tag nrho tej yam no yuav muab kev kawm rau koj, thiab yuav zoo rau koj” (Q&K 122:7).

Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson tau qhov hais tias, “Thov kom peb yuav xaiv ua qhov zoo uas nyuaj dua tsis txhob xaiv qhov yooj yim uas yog qhov phem.”2 Hais txog peb cov tuam tsev, nws hais tias “ib txoj kev txi twg yeej tsis loj txaus, tsis muaj ib tug nqi uas kim dhau, tsis muaj hauj lwm uas nyuaj dhau uas yuav pauv tau tej koob hmoov ntawd chaw.”3

Qhov nyuaj yeej yog ib feem ntawm cov tsiaj lub neej. Yeej yog ib qho nyuaj rau ib tug me nyuam qaib tawm ntawm nws lub qe. Tiam sis thaum twg ib tug sim ua kom yooj yim dua, tus me nyuam qaib tsis muaj zog txaus ua neej nyob. Zoo ib yam li ntawd, qhov uas nyuaj rau tus npauj npaim tawm hauv plhaub kab ua rau nws muaj zog txaus ua neej nyob.

Dhau los ntawm tej yam piv txwv no, peb pom hais tias qhov nyuaj yog qhov uas muaj txhua lub sij hawm! Peb txhua tus muaj teeb meem. Qhov uas txawv yog qhov uas peb ua li cas thaum peb raug tej yam nyuaj.

Muaj ib zaug uas tib neeg nyob hauv Phau Ntawv Maumoos raug “kev tsim txom hnyav” thiab “txom nyem ntau” (Hilamas 3:34). Lawv tau ua li cas? “Lawv [tau] yoo mov thiab thov Vajtswv tsis tu tsis tseg, thiab lawv txoj kev txo hwj chim loj hlob muaj zog zuj zus tuaj, thiab lawv txoj kev ntseeg Khetos ruaj khov zuj zus tuaj, txog rau thaum lawv muaj kev xyiv fab thiab kev nplij siab puv nkaus” (Hilamas 3:35). Muaj ib yam piv txwv ntxiv tom qab lawv ua tsov ua rog ntau xyoo: “Vim yog npluav rog ntawm cov Neeg Nifais thiab cov Neeg Lamas tau ncua ntev heev, muaj coob leej tau hloov los ua siab tawv, … thiab coob leej tau ua siab muag vim yog lawv tej kev txom nyem, ua rau lawv txo lawv lub hwj chim rau Vajtswv” (Amas 62:41).

Peb xaiv tau peb yuav ua li cas thaum peb raug tej yam nyuaj.

Ceev Faj txog Qhov Yooj Yim

Ua ntej Vajtswv hu kuv ua li no kuv yog ib tug kws pab tswv yim txog nyiaj txiag nyob hauv Houston, Texas. Kuv txoj hauj lwm feem ntau yog kev pab cov neeg nplua nuj heev uas ua lag luam lawv tus kheej. Yuav luag tag nrho lawv txhua tus twb tau tsim lawv txoj kev ua lag luam los ntawm kev khwv ua hauj lwm. Qhov tu siab tshaj yog qhov uas kuv hnov ib txhia hais tias lawv xav kom ua yooj yim dua rau lawv cov me nyuam. Lawv tsis tau xav kom lawv cov me nyuam khwv npaum li lawv. Los yog hais tias, lawv tsis xav muab qhov uas ua rau lawv vam meej rau lawv cov me nyuam.

Tiam sis, peb paub ib tsev neeg uas tsis tau ua li ntawd. Tus niam tsev txiv tsev no txais kev tshoov siab los ntawm J. C. Penney uas nws txiv qhia nws tias thaum nws muaj yim xyoos ces nws yuav tsum khwv ua hauj lwm tau nyiaj txiag rau nws tus kheej. Nkawd twb ua ib yam zoo li ntawd: thaum nkawd cov me nyuam tau kawm high school tiav, nkawd cia cov me nyuam khwv ua hauj lwm tau nyiaj txiag rau lawv tus kheej—yog xav kawm ntawv ntxiv (qib siab, kawm ntxiv tom qab kawm ntawv tiav) thiab kom muaj nyiaj txiag txaus nyob (yog kev vam khom lawv tus kheej tiag tiag) (saib Q&K 83:4). Zoo siab uas cov me nyuam muaj tswv yim ua qhov yog. Txhua tus twb kawm ntawv qib siab, thiab ib txhia twb kawm ntawv qib graduate thiab—lawv tau ua lawv tus kheej. Yeej tsis yooj yim, tiam sis lawv tau ua li ntawd. Lawv twb khwv ua hauj lwm thiab muaj kev ntseeg.

Kev Ntseeg Kom Tso Siab rau Nws

Lo lus nug “Peb puas tso siab rau Nws?” los tej zaum zoo duab yog nug tias, “Peb puas muaj kev ntseeg txaus kom tso siab rau Nws?”

Peb puas muaj kev ntseeg kom tso siab rau Nws tej lus cog tseg txog kev them ib feem kaum hais tias yog tseem tshuav 90 feem pua ntawm peb cov nyiaj khwv nrog tus Tswv txoj kev pab ces peb yuav ua zoo dua li peb muaj 100 feem pua ntawb peb cov nyiaj nyob peb tus kheej?

Peb puas muaj kev ntseeg txaus tso siab rau Nws hais tias Nws yuav saib xyuas peb thaum peb raug txom nyem (saib Mauxiyas 24:14), Nws yuav tawm tsam lawv cov uas tawm tsam peb (saib Yaxayas 49:25; 2 Nifais 6:17), thiab yuav fij peb tej kev txom nyem los ua tej yam uas pab tau peb? (saib 2 Nifais 2:2).

Peb puas yuav muab siab rau ntseeg txaus kom ua raws li Nws cov lus txib Nws thiaj yuav foom koob hmoov rau peb tsis hais sab cev nqaij daim tawv thiab sab ntsuj plig. Thiab peb puas yuav rau siab ntseeg mus txog thaum kawg Nws thiaj txais tau peb nyob hauv Nws lub xub ntiag? (saib Mauxiyas 2:41).

Cov kwv tij thiab cov muam, peb muaj tau kev ntseeg kom tso siab rau Nws! Nws xav kom peb tau tej yam zoo tshaj (saib Mauxes 1:39) Nws yuav teb peb tej lus thov (saib Q&K 112:10). Nws yuav ua raws li Nws tau cog lus (saib Q&K 1:38). Nws muaj hwj chim ua raws li tej kev cog lus ntawd (saib Amas 37:16). Nws paub txhua yam! Thiab qhov tseem ceeb, Nws paub tias qhov twg yog qhov zoo (saib Yaxayas 55:8–9).

Ib lub Ntiaj Teb Txaus Ntshai

Peb lub ntiaj teb yeej nyuaj heev. Peb muaj kev phem ntau, kev noj nyiaj txiag nyob hauv txhua lub teb chaws, kev ua lim hiam nyob hauv tej qhov chaw nyab xeeb, kev nyiaj txiag poob, tsis muaj hauj lwm ua, kab mob, kev puas tsuaj, kev tsov kev rog, cov nom siab phem, thiab li ntawd. Peb yuav tsum ua li cas? Peb puas khiav los yog tawm tsam tej ntawd? Yuav ua li cas kom ua qhov yog? Xaiv yam twg los yeej txaus ntshai thiab. Yeej txaus ntshai rau George Washington thiab nws tej pawg tub rog ua tsov ua rog tiam sis kuj yog ib qhov txaus ntshai rau peb cov poj koob yawm txwv pioneer khiav. Yeej txaus ntshai rau Nelson Mandela tawm tsam kom muaj kev ywj pheej. Muaj neeg uas hais tias yog yus xav kom kev phem kov yeej, ces yuav tsum muaj neeg zoo uas tsis ua dab tsi xwb.4

Tsis Txhob Ntshai!

Txawm yog peb ua li cas los, peb yuav tsum tsis txhob txiav txim siab los sis ua tej yam vim peb ntshai. Muaj tseeb tiag, “Vajtswv tsis pub lub siab ntshai rau peb” (2 Timautes 1:7). (Nej puas paub hais tias lo lus “tsis txhob ntshai” muaj nyob thoob plaws cov vaj lug kub?) Tus Tswv tau qhia kuv tias kev poob siab thiab kev ntshai yog tej uas tus yeeb ncuab. Tus Tswv tej lus thaum raug tej yam nyuaj yog kom muaj kev ntseeg mus tom ntej.

Dab Tsi Yog Qhov Nyuaj?

Peb txhua tus nyias muaj nyias kev xav tias dab tsi yog qhov nyuaj. Ib txhia xav tias yog qhov nyuaj kom them ib feem kaum thaum tsis tshua muaj nyiaj. Tej lub sij hawm nyuaj rau cov thawj coj hais kom cov pluag them ib feem kaum. Tej zaum yog ib qho nyuaj rau peb ib txhia muaj kev ntseeg yuav poj niam los yog muaj me nyuam. Muaj ib txhia uas xav tias yog ib qho nyuaj kom “zoo siab rau tej uas tus Tswv tau pub rau [lawv]” (Amas 29:3). Tej zaum yog ib qho nyuaj kom zoo siab rau peb txoj kev hu tam sim no (saib Amas 29:6). Tej zaum tib neeg xav tias kev qhuab ntuas hauv lub Koom Txoos yog qhov nyuaj, tiam sis ib txhia yuav pib hloov siab lees txim tiag tiag.

Txawm yog muaj teeb meem dab tsi, qhov nyuaj yeej yog qhov zoo rau cov uas yuav muaj kev ntseeg thiab tso siab rau tus Tswv thiab Nws txoj hau kev.

Kuv txoj Kev Ua Tim Khawv

Cov kwv tij thiab cov muam, kuv ua tim khawv tias Vajtswv tau hu cov thawj coj ntawm no. Lawv xav ua hauj lwm zoo rau tus Tswv thiab pab cog txoj moo zoo nyob hauv peb lub siab. Kuv hlub thiab txhawb nqa lawv.

Kuv hlub peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos. Kuv xav tsis thoob vim Nws hlub Nws Leej Txiv thiab peb txaus kom los ua peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim, thiab vim Nws ua li ntawd Nws raug txom nyem kom Nws “tshee hnyo vim yog txoj kev mob, thiab los ntshav ntawm txhua lub qhov hws, thiab raug txom nyem tag nrho sab cev nqaij daim tawv thiab sab ntsuj plig” (Q&K 19:18). Txawm yog Nws yuav raug tej xwm txheej phem no thiab paub tias yuav tsum ua, Nws hais rau Nws Leej Txiv tias, “Tsis ua raws li kuv lub siab nyiam, ua raws li koj lub siab nyiam xwb” (Lukas 22:42). Kuv zoo siab rau tus tim tswv tej lus: “Nws tsis nyob ntawm no, tiam sis twb sawv lawm” (Mathais 28:6).

Nws tus yam ntxwv yeej yog “txoj kev, qhov tseeb, thiab yog txoj sia” (Yauhas 14:6). Tsuas yog thaum peb coj raws li tus yam ntxwv ntawd xwb peb thiaj yuav nrhiav tau “txoj kev kaj siab nyob hauv sim neej no, thiab txoj sia nyob mus ib txhis nyob hauv sim neej uas yuav los” (Q&K 59:23). Thaum kuv ua raws li Nws tus yam ntxwv thiab Nws tej lus qhia, kuv tau kawm kuv tus kheej hais tias txhua lo “lus cog tseg tseem ceeb uas muaj nqis” (2 Petus 1:4) los muaj tseeb.

Kuv xav xav sawv nrog Maumoos ua ib tug thwj tim tseeb ntawm Yexus Khetos (saib 3 Nifais 5:13) thiab ib hnub hnov Nws hais tias, “Zoo heev, koj yog tus tub qhe uas zoo thiab ncaj ncees” (Mathais 25:21). Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Lectures on Faith (1985), 69.

  2. Thomas S. Monson, “Tej Kev Xaiv,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2016, 86.

  3. Thomas S. Monson, “The Holy Temple—a Beacon to the World,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2011, 92.

  4. Saib John Stuart Mill, Inaugural Address: Delivered to the University of St. Andrews, Ob Hlis Ntuj 1, 1867 (1867), 36.