2010–2019
Txoj Hau Kev thiab txoj Kev Tshaj Tawm
Kaum Hli Ntuj 2017


Txoj Hau Kev thiab txoj Kev Tshaj Tawm

Txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg yog tus Tswv rov qab qhia txoj moo zoo tej qhov tseeb uas peb yuav tsum muaj kom thiaj pab txhawb nqa peb mus dhau tej kev cov nyom rau tsev neeg uas muaj niaj hnub nim no.

Ib yam li hais tias hauv peb txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg, cov mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg ntawm Hnub Nyoog Kawg tau koob hmoov uas muaj tej lus qhuab qhia thiab tej kev xav txog lub ntiaj teb uas txawv lwm tus neeg. Peb koom ua thiab ncav tau hom phiaj raws li peb lub siab xav ua ntau yam hauv lub ntiaj teb no, tiam sis rau ob peb yam peb xaiv kom tsis txhob koom vim kuv xav ua raws li Yexus Khetos thiab Nws cov Thwj Tim cov lus qhia, txawm yog yav thaud los yog niaj hnub nim no.

I.

Hauv ib zaj dab neeg piv txwv, Yexus piav txog lawv cov neeg uas “hnov txoj lus” tiam sis rais los mus “tsis txi txiv” thaum txoj lus ntawd yog “txoj kev hlub lub ntiaj teb, thiab qhov kev dag ntawm nyiaj txiag” “zawm” (Matthew 13:22). Tom qab no, Yexus ntuas Petus vim nws tsis saib rau nqi “tej yam uas yog Vajtswv li, tiam sis xum saib tej yam ntiaj teb rau nqi,” thiab Nws hais tias, “Yog leej twg tau ib puas tsav yam hauv ntiaj teb no los ua nws tug, tiam sis nws txoj sia tu lawm, tej ntawd yuav muaj nqis dab tsi rau nws?” (Mathais 16:23, 26). Hauv Yexus cov lus qhia thaum kawg, Nws qhia Nws cov Thwj Tim hais tias, “Yog nej nyiam ua raws li neeg ntiaj teb ua, ces neeg ntiaj teb yuav hlub nej. Tiamsis nej tsis nyiam ua raws li neeg ntiaj teb ua, … neeg ntiaj teb thiaj li ntxub nej” (Yauhas 15:19; kuj saib Yauhas 17:14, 16).

Ib yam li ntawd, Yexus cov Thwj Tim cov ntawv sau feem ntau siv lub tswv yim hais txog “lub ntiaj teb” kom piv tau rau txoj kev tawm tsam txoj moo zoo tej lus qhia. “Tsis txhob yoog lub ntiaj teb no” (Romans 12:2), tus Thwj Tim Povlauj tau qhia. “Vim lub ntiaj teb tej tswv yim yog tej kev ruam nrog rau Vajtswv” (1 Kauleethaus 3:19). Thiab, “Nej yuav tsum ceev faj,” nws ceeb toom, “Nej tsis txhob mus mloog tej zaj uas tsis muaj hauv paus hauv ntsis … Tej zaj ntawd yeej yog tej uas neeg ib txwm qhia ib tiam dhau ib tiam los. Thiab tej ntawd yog dab li tsis yog Yexus Khetos li” (Kaulauxais 2:8). Tus Thwj Tim Yakaunpaus tau qhia hais tias “nej tsis paub hais tias cov uas ua li neeg ntiaj teb ua, yog lawv ua yeeb ncuab rau Vajtswv. Yog li ntawd, tus uas ua li neeg ntiaj teb ua, yog nws txhob txwm ua yeeb ncuab rau Vajtswv” (Yakaunpaus 4:4).

Feem ntau Phau Ntawv Maumoos siv lub tswv yim hais txog qhov uas “lub ntiaj teb” tawm tsam Vajtswv haiv neeg. Nifais ua yog toog pom tias lawv “cov uas tau txhim tsa kom lawv rais los mus ua ib cov neeg muaj suab muaj npe rau tej qhov muag hauv lub ntiaj teb no, thiab cov neeg uas nrhiav tej … khoom ntawm kev ntiaj teb” yuav raug puas tsuaj mus (1 Nifais 22:23; kuj saib 2 Nifais 9:30). Amas rau txim rau lawv cov uas “muaj plhus heev … nrog rau tej khoom tsis muaj qab hau ntawm lub ntiaj teb” (Amas 31:27). Lihais zaj npau suav qhia tias lawv cov uas muaj lub siab xav raws nraim tus nqaj hlau, Vajtswv txoj lus, yeej yuav ntsib lub ntiaj teb qhov kev tawm tsam. Cov neeg uas nyob hauv “lub tsev loj thiab dav” uas Lihais pom yog “luag thuam thiab taw tes ntshis” (1 Nifais 8:26–27, 33). Hauv nws zaj ua yog toog pom, Nifais kawm hais tias tej kev luag thuam thiab kev tawm tsam no los ntawm “neeg ntiaj teb coob leej, … neeg ntiaj teb thiab lawv tej tswv yim ntawd; … neeg ntiaj teb txoj kev muab hlob” (1 Nifais 11:34–36).

Daim Duab
Daim duab txog Thawj Tswj Hwm ThomasS. Monson

Tej lus ceeb toom thiab tej lus txib hauv vaj lug kub no uas hais tias kom tsis txhob koom “lub ntiaj teb” los yog txoj lus txib niaj hnub nim no kom “tso tej yam ntawm lub ntiaj teb tseg”? (Q&K 53:2). Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson hais txog tej lus qhia no hais tias: “Peb yuav tsum rau siab xyuam xim hauv lub ntiaj teb no uas twb txav deb lawm ntawm tej yam uas hais txog sab ntsuj plig. Peb yuav tsum muab txhua yam uas tsis haum peb tej kev cai tso pov tseg kiag, yuav tsum tsis txhob tso yam uas peb ntshaw tshaj plaws tseg: uas yog txoj sia nyob mus ib txhis hauv Vajtswv lub nceeg vaj.”1

Vajtswv tsim lub ntiaj teb no raws li Nws txoj hau kev kom npaj ib qho chaw zoo rau Nws cov me nyuam ntsuj plig ua neej nyob ua ib ruam rau lawv txais tau tej yeeb koob uas Vajtswv xav kom tag nrho Nws cov me nyuam ncav kom tau. Txawm hais tias muaj ntau lub nceeg vaj thiab ntau qhov yeeb koob los, peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej lub hom phiaj loj tshaj plaws yog qhov uas Thawj Tswj Hwm Monson hu ua “lub neej nyob mus ib txhis hauv Vajtswv lub nceeg vaj,” uas yog txoj kev tsa nto ua ib tse neeg. Qhov no zoo tshaj qhov uas raug cawm dim xwb. Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tau pab peb nco qab hais tias, “Rau Vajtswv txoj hau kev nyob mus ib txhis li, kev cawm seej yog rau yus tus kheej; [tiam sis] kev tsa nto yog ib yam uas tsev neeg ncav kom tau ua ke.”2

Yexus Khetos txoj moo zoo uas txum tim rov qab los lawm thiab txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg, uas kuv yuav hais txog tom qab no, yog tej lus qhia tseem ceeb heev kom coj peb los mus npaj tau kom txais txoj kev tsa nto. Txawm hais tias peb yuav tsum ua neej nyob hauv ib lub ntiaj teb uas tsim tej kev cai lij choj txog kev ua txij ua nkawm thiab lwm yam kab li kev cai uas txawv peb los, peb cov uas sim ncav kom tau txoj kev tsa nto yuav tsum xaiv ua tej yam hauv peb tsev neeg raws li tus Tswv txoj hau kev, thaum twg ua li ntawd txawv lub ntiaj teb txoj hau kev.

Hauv lub neej hauv ntiaj teb no, peb tsis nco qab saib tau muaj li cas ua ntej peb yug los, thiab nim no peb ntsib tej kev cov nyom uas tawm tsam peb. Peb loj hlob tuaj ntawm sab ntsuj plig thaum peb xaiv ua raws li Vajtswv cov lus txib thiab xaiv tej yam zoo sib laws mus li. Tej no suav qhov uas nrog Vajtswv sib khi lus thiab ua tej kab ke uas yuav tsum muaj thiab hloov siab lees txim thaum peb xaiv yuam kev ua txhaum. Qhov fab ntxeev, yog tias peb tsis muaj siab ntseeg Vajtswv txoj hau kev thiab tsis mloog lus los yog txhob txwm tsis ua tej yam uas peb yuav tsum ua, peb tsis loj hlob tuaj ntawm sab ntsuj plig. Phau Ntawv Maumoos qhia hais tias, “lub neej no yog lub caij rau tib neeg npaj mus ntsib Vajtswv” (Amas 34:32).

II.

Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas to taub Vajtswv txoj kev cawm seej muaj ib txoj kev saib lub ntiaj teb uas pab lawv pom tias yog vim li cas peb thiaj muaj Vajtswv tej lus txib, vim li cas Nws tej kab ke tsis hloov hlo li, thiab yog vim li cas tus Cawm Seej, Yexus Khetos, lub luag hauj lwm thiaj tseem ceeb heev. Peb tus Cawm Seej txoj Kev Theej Txhoj txhiv peb dim ntawm txoj kev tuag thiab, nyob ntawm saib peb puas hloov siab lees txim, cawm peb dim ntawm peb tej kev txhaum. Saib ntiaj teb li no, Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg coj ua thiab xyaum ua txawv cov thiab lawv tau koob hmoov kom thiaj muaj zog nyiaj tej kev cov nyom thiab tej kev mob kev nkeeg ntawm lub neej hauv ntiaj teb no.

Thaum kawg, feem ntau tej yam uas lawv cov uas sim ua raws li Vajtswv txoj kev cawm seej ua yuav ua tau rau lwm tus neeg hauv lawv tsev neeg los yog phooj ywg uas tsis ntseeg txoj moo zoo tej ntsiab cai tsis to taub zoo los yog npau taws. Yeej muaj tej kev tsis sib haum xeeb no. Txhua tiam neeg uas sim ua raws li Vajtswv txoj hau kev tau muaj kev cov nyom. Yav thaud, tus yaj saub Yaxayas ntxiv dag zog rau cov neeg Ixayees, uas nws hais txog hais tias “nej cov uas paub txoj kev ncaj ncees, … uas tau sau kuv tej kev cai rau hauv nej tej siab lawm.” Rau lawv nws hais tias, “Tsis txhob txhawj txog tej neeg uas saib tsis taus nej, los sis nej tsis txhob ntshai txog lawv tej kev uas lawv thuam nej” (Yaxayas 51:7; also 2 Nifais 8:7). Tiam sis txawm hais tias qhov kev tsis sib haum xeeb nrog rau lawv cov uas tsis to taub los yog ntseeg Vajtswv txoj hau kev kawj li cas los, lawv cov uas to taub zoo yeej los tau lus txib kom xaiv tus Tswv txoj hau kev, tsis txhob xaiv lub ntiaj teb txoj kev.

III.

Txoj moo zoo txoj hau kev uas txhua tsev neeg yuav tsum ua raws li kom thiaj npaj rau lub neej nyob mus ib txhis li thiab txoj kev tsa nto yog sau tseg rau hauv lub Koom Txoos txoj kev tshaj tawm 1995 hu ua, “Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb.”3 Txoj kev tshaj tawm no tej nqes lus yeej txawv tej kev cai lij choj, tej kev coj ua, thiab tej kev txhawb nqa ntawm lub ntiaj teb uas peb nyob. Hauv peb lub caij nyoog, qhov sib txawv ntau tshaj yog nyob ua ke tsis tau sib yuav, txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam, thiab txoj kev yug me nyuam thaum muaj tej khub txiv neej los yog khub poj niam li no. Cov neeg uas tsis ntseeg tias muaj los yog tsis xav ncav kom tau kev tsa nto thiab uas yoog lub ntiaj teb no tej kev xav ntau tshaj, cov neeg no xav hais tias txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg no yog ib txoj kev tshaj tawm txog tej kev cai coj ua uas tsim nyog hloov kom tau. Hais txog qhov fab ntxeev, Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg txhawb nqa txoj kev tshaj tawm hais txog tsev neeg uas qhia hais tias saib hom tsev neeg zoo li cas thiaj yog qhov chaw uas yuav tsim tau qhov tseem ceeb tshaj ntawm peb txoj kev loj hlob tuaj ntawm sab ntsuj plig.

Peb tau ua tim khawv pom qhov uas tib neeg ntiaj teb tab tom pom zoo rau qhov uas nyob ua ke tsis tau sib yuav thiab qhov uas txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam. Tej kev tshaj tawm, tej kev qhia ntawv, thiab tej yam uas tej qhov chaw ua hauj lwm yuav tsum ua uas txhawb nqa tej kev coj ua no yeej yog ib co cov nyom loj tsawv rau Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Peb yuav tsum sim ua raws li txoj moo zoo tej kev cai thaum tib lub sij hawm uas peb sim hlub lwm tus neeg txhua tus.4 Ua li ntawd, qee zaum peb yuav ntsib tiam sis tsis tas ntshai qhov uas Yaxayas hu ua “tib neeg kev luag thuam.”

Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas twb hloov los ntseeg tiag tiag ntseeg tias tej lus qhuab qhia hauv txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg, uas tshaj tawm yuav luag nees-nkaum-tsib xyoos dhau los, yog tus Tswv rov qab qhia txoj moo zoo tej qhov tseeb uas peb yuav tsum muaj kom thiaj pab txhawb nqa peb mus dhau tej kev cov nyom rau tsev neeg uas muaj niaj hnub nim no. Ob qho piv txwv yog qhov uas txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam thiab qhov uas ib khub niam txiv yuav nyob ua ke tsis tau sib yuav. Tsuas yog 20 xyoo tom qab txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg, Teb Chaws Amelikas lub Tsev Hais Plaub Siab Tshaj tau pom zoo rau qhov uas txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam, es ua li ntawd muab ntau txhiab xyoos uas yog txiv neej thiab poj niam thiaj ua tau txij nkawm xwb tso pov tseg. Tsis tas li ntawd xwb qhov uas cov me nyuam Amelikas yug los rau ib tug poj niam uas tsis muaj txiv loj hlob zuj zus tiam sis qhov feem pua niaj hnub nim ua rau yus xav tsis thoob: 5 feem pua thaum xyoo 1960,5 32 feem pua thaum xyoo 1995,6 thiab nim no ntau tshaj 40 feem pua.7

IV.

Txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg pib hais tias “txoj kev sib yuav ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam yog raug tsa los ntawm Vajtswv thiab tias tsev neeg yog lub ntsiab ntawm tus Tsim lub tswv yim rau Nws cov me nyuam txoj hmoov nyob mus ib txhis li.” Txoj kev tshaj tawm no kuj hais tias “qhov uas yus yog ib tug poj niam los yog ib tug txiv neej yog ib yam tseem ceeb ntawm ib tug neeg tus xeeb ceem thiab lub ntsiab, txawm hais tias nyob lub qub neej los yog, lub neej no los yog, lub neej nyob mus ib txhis li log yog” thiab. Tsis tas li ntawd xwb, nws tshaj tawm txuas ntxiv hais tias “Vajtswv tau txib kom tej hwj chim tseem ceeb dawb ceev ntawm txoj kev muaj tub muaj ki yuav tsum siv tsuas yog ntawm ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam xwb, uas tau sib yuav raws li kev cai lij choj ua niam ua txiv.”

Txoj kev tshaj tawm no pom zoo rau qhov uas ib khub niam txiv muaj lub luag hauj lwm kom muaj tub muaj ki thiab kom hlub thiab saib xyuas lawv cov me nyuam: “Tej me nyuam tsim nyog yug los raws li txoj kev sib khi ntawm txoj kev sib yuav, thiab tsim nyog muaj niam muaj txiv, uas ua ib siab hawm tej lus cog tseg ntawm txoj kev sib yuav, cob lawv loj hlob.” Nws ceeb toom txog qhov uas muab poj niam me nyuam ntaus, thiab nws pom zoo rau qhov uas hais tias “ib tse neeg twg haj yam yuav ncav tau kev zoo siab hauv lawv lub neej no thaum tus Tswv Yexus Khetos cov lus qhuab qhia ua lawv lub hauv paus.” Thaum kawg, txoj kev tshaj tawm no nqua hu rau tseem fwv teb chaws txhawb nqa “tej kev lis kev cai uas raug tsim kom yug thiab ntxiv dag zog rau tsev neeg kom thiaj ua tau lub xam khoo pawg neeg tseem ceeb tshaj plaws.”

Thaum xyoo 1995, ib tug Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos thiab 14 tug Thwj Tim ntawm tus Tswv ntxiv tau tshaj tawm qhia tej lus qhuab qhia no. Ua ib tug ntawm pawg Thwj Tim ntawd uas tseem muaj txoj sia nyob, tshuav xya tug xwb, kuv xav tias tsim nyog qhia saib tau muaj li cas thiaj xav tshaj tawm li no.

Kev tshoov siab uas txheeb xyuas qhov uas yuav tsum muaj ib txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg los rau cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos ntau tshaj 23 xyoos dhau los. Yog ib qho xav tsis thoob rau ib txhia uas xav hais tias tej lus qhuab qhia tseeb txog kev sib yuav thiab tsev neeg yeej meej kawg es tsis tas rov qab qhia.8 Txawm yog li ntawd, peb pom tias peb tau txais kev tshoov siab ntawd thiab peb txawm pib ua hauj lwm. Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim tau nrhiav kom tau thiab sib tham txog tej ntsiab lus uas xav xyuas yuav luag ib xyoos tag nrho. Peb tau xyuas thiab rov qab xyuas thiab kho cov lus uas yuav siv. Peb ib sij thov Vajtswv pab tshoov peb tej siab tej ntsws saib peb yuav tsum hais li cas thiab saib yuav ua li cas hais. Peb tau kawm “ib kab tag mam li ib kab, ib zaj tag mam li ib zaj,” ib yam li tus Tswv tau cog lus (D&C 98:12).

Daim Duab
Daim duab txog Thawj Tswj Hwm GordonB. Hinckley

Thaum lub sij hawm txais kev tshwm sim no, peb tau muab ib zaj lus cev rau Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm xyuas, vim lawv saib xyuas thiab tshaj tawm lub Koom Txoos tej lus qhuab qhia. Tom qab uas Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm tau kho me ntsis ntxiv, Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos, Gordon B. Hinckley, tau tshaj tawm txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg no. Hauv cov poj niam txoj kev sib ntsib thaum lub Cuaj Hlis Ntuj hnub tim 23, 1995, nws hais txog txoj kev tshaj tawm no hais tias: “Vim muaj ntau txoj kev dag uas tib neeg muab ua qhov tseeb, vim muaj tej kev dag ntsuav hais txog tej kev cai zoo thiab tej yam saib muaj nqi zoo, vim muaj tej kev haub kev ntxias ntau kom txais lub ntiaj teb no txoj kev tsuas xim, peb tau xav tias tsim nyog yuav ceeb toom sawv daws.”9

Kuv ua tim khawv hais tias txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg yog ib txoj lus tseeb nyob mus ib txhis li, thiab yog tus Tswv lub siab xav rau Nws cov me nyuam uas nrhiav kom tau lub neej nyob mus ib txhis. Twb yog lub hauv paus rau lub Koom Txoos cov lus qhia thiab tej kev coj ua tau 22 xyoos dhau los thiab yeej yuav zoo li ntawd txuas ntxiv mus rau yav tom ntej. Yog tias nej xav tias yog li ntawd, qhia txog nws, thiab ua neej raws li nws cov lus qhia, nej yuav tau koob hmoov thaum nej tsoo mus tom hauv ntej rau lub neej nyob mus ib txhis.

Plaub caug xyoo dhau los, Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson tau qhia hais tias “txhua tiam neeg muaj nws tej kev sim siab thiab nws lub cib fim qhia tias nws yuav xaiv qhov yog.”10 Kuv ntseeg hais tias qhov uas peb xav li cas thiab siv li cas txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg yog ib qho kev sim siab rau tiam neeg no. Kuv thov kom tag nrho Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg sawv ruaj ruaj thiab xaiv qhov yog.

Kuv xaus lus siv Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley cov lus qhia uas nws hais ob xyoos tom qab tau tshaj tawm txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg. Nws hais tias: “Kuv pom tias yav tom ntej yuav zoo heev rau peb txawm hais tias tsis paub meej txog lub ntiaj teb. Yog tias peb tuav raws tej yam uas peb saib rau nqi, yog tias peb txhim tsa rau saum peb lub hauv paus qub txeeg qub teg, yog tias peb yuav mloog lus thiab nrog tus Tswv taug kev mus, yog tias peb yuav ua neej raws li txoj moo zoo, ces peb yuav tau koob hmoov zoo kawg li thiab yam xav tsis thoob li. Lwm tus neeg yuav saib peb ua ib haiv neeg uas nrhiav tau tus yawm sij rau ib txoj kev zoo siab txawv cov.”11

Kuv ua tim khawv txog qhov tseeb thiab qhov tseem ceeb nyob mus ib txhis li rau txoj kev tshaj tawm txoj moo zoo, uas yog tus Tswv Yexus Khetos tshwm sim rau Nws cov Thwj Tim rau Nws cov me nyuam txoj kev tsa nto (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 131:1–4), es kuv hais li no tuav Yexus Khetos lub npe zoo, amees.

Lus Cim

  1. Thomas S. Monson, “Stand in Holy Places,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2011, 83.

  2. Russell M. Nelson, “Salvation and Exaltation,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2008, 10.

  3. Saib “Tsev Neeg: Ib Zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2010, 129.

  4. Saib Dallin H. Oaks, “Love and Law,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2009, 26–29.

  5. Saib “‘Disastrous’ Illegitimacy Trends,” Washington Times, Kaum Ob Hlis Ntuj 1, 2006, washingtontimes.com.

  6. Saib Stephanie J. Ventura and others, “Report of Final Natality Statistics, 1996,” Monthly Vital Statistics Report, Rau Hli Ntuj 30, 1998, 9.

  7. Saib Brady E. Hamilton and others, “Births: Provisional Data for 2016,” Vital Statistics Rapid Release, Rau Hli Ntuj 2017, 10.

  8. Peb lub Koom Haum Ntxhais Hluas tus Tuam Thawj Tswj Hwm hais zoo zoo 20 xyoo tom qab no hais tias: “Thaum ntawd peb tsis tau paub hais tias peb yuav xav tau tej lus tshaj tawm no npaum li cas niaj hnub nim no kom peb thiaj yuav paub txiav txim siab txog txhua lub tswv yim uas los ntawm tej xov xwm, Internet, cov neeg txawj ntse, TV thiab duab yeeb yaj siab, thiab cov neeg tsim cai. Txoj kev tshaj tawm txog tsev neeg tau rais los mus ua peb txoj kev saib tib neeg ntiaj teb tej tswv yim puas zoo, thiab kuv ua tim khawv hais tias tej ntsiab cai uas sau tseg hauv txoj kev tshaj tawm no muaj tseeb niaj hnub nim no ib yam li tej no muaj tseeb thaum Vajtswv ib tug yaj saub tau tshaj tawm 20 xyoo dhau los” (Bonnie L. Oscarson, “Cov uas Tiv Thaiv Kev Tshaj Tawm txog Tsev Neeg,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2015, 14–15).

  9. Gordon B. Hinckley, “Stand Strong against the Wiles of the World,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1995, 98, 100.

  10. Exalas Taft Benson, “Our Obligation and Challenge” (zaj lus uas hais nyob hauv lub rooj qhia cov sawv cev rau thaj tsam, Cuaj Hlis Ntuj 30, 1977), 2; nyob hauv David A. Bednar, “On the Lord’s Side: Lessons from Zion’s Camp,” Liahona, Xya Hli Ntuj 2017, 19.

  11. Teachings of Presidents of the Church: Gordon B. Hinckley (2016), 186; kuj saib “Look to the Future,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1997, 69.