2010–2019
Taws Nej tus Tsau
Kaum Hli Ntuj 2017


Taws Nej tus Tsau

Cov yaj saub hu peb los, kuv cov viv ncaus. Nej puas kam ua ncaj ncees? Nej puas kam hais meej txog nej txoj kev ntseeg? Nej puas txaus siab taws nej tus tsau?

Tej zaum nej tsis paub qhov no, tiam sis Thawj Tswj Hwm Monson thiab kuv yog ob tug ntxaib. Tib hnub—yog tib lub sij hawm—uas kuv yug los nyob hauv California qaum teb, lawv muab Thomas S. Monson uas muaj 36 xyoo pom zoo ua tus Thwj Tim tshiab. Kuv nyiam qhov tshwj xeeb uas ua rau kuv koom nrog Vajtswv tus yaj saub, Thawj Tswj Hwm Monson.

Cov yaj saub yeej hais lus txog cov poj niam.1 Nej yuav hnov ib txhia ntawm lawv cov lus nyob hauv kev sib ntsib no. Kuv yuav hais lus txog ib yam uas yuav luag 40 xyoo dhau los Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball qhia tej yam zoo uas yuav muaj los yav tom ntej. Lub Cuaj Hlis Ntuj xyoo 1979 yog zaum thib ob xwb uas cov poj niam ntawm lub Koom Txoos nyob thoob plaws lub ntiaj teb sib ntsib ua ke. Thawj Tswj Hwm Kimball twb npaj nws zaj lus, tiam sis thaum txog hnub ua rooj sab laj lawm, nws nyob hauv tsev kho mob. Yog li ntawd, nws thov nws tus poj niam, Camilla Eyring Kimball sawv nws cev nyeem nws zaj lus.2

Daim Duab
Viv Ncaus Camilla Kimball hais lus nyob ntawm lub sam thiaj

Niam Kimball nyeem tus yaj saub lus, uas hais txog qhov uas cov poj niam ntawm lub Koom Txoos yuav ua li cas pab tau cov poj niam ntawm lub ntiaj teb ua ntej tus Cawm Seej txoj Kev Los Zaum Ob. Yuav luag txog thaum kawg, muaj ib lo lus txib zoo kawg rau cov poj niam ntawm lub Koom Txoos uas peb tham txog txij lub sij hawm ntawd los.

Cia kuv hais me ntsis los ntawm tej uas Thawj Tswj Hwm Kimball hais:

“Kuv cov muam es, thov cia kuv hais ib yam rau nej uas tsis tau muaj leej twg hais dua los yog tsis tau hais zoo li no. Lub Koom Txoos yuav loj tuaj hauv hnub nyoog kawg vim ntau cov poj niam zoo nyob hauv lub ntiaj teb … yuav xav koom lub Koom Txoos. Yuav muaj li no yog tias cov poj niam hauv lub Koom Txoos coj ncaj ncees thiab hais lus zoo hauv lawv lub neej thiab yog tib neeg pom tias cov poj niam hauv lub Koom Txoos yog neeg txawv ntawm cov poj niam hauv lub ntiaj teb.

“Cov nam-ej hauv lub ntiaj teb uas yuav los rau hauv lub Koom Txoos yog cov poj niam uas xav ua ncaj ncees ntau tshaj lawv xav txog lawv tus kheej. Cov nam-ej no txo hwj chim tiag tiag, uas ua rau lawv saib kev ncaj ncees rau nqi ntau tshaj lawv xav kom lwm tus saib lawv. …

“… Yeej yog … cov poj niam uas coj yam ntxwv zoo hauv lub Koom Txoos [uas] yuav ua ib pawg tseem ceeb kom lub Koom Txoos loj tuaj hauv hnub nyoog kawg, tsis hais txog zauv los yog sab ntsuj plig los yog.”3

Yeej yog ib zaj lus uas qhia txog tej uas yuav muaj los yav tom ntej. Hais lub ntsiab xwb:

  • Yog cov poj niam txoj kev sib raug zoo uas yuav pab ua rau lub Koom Txoos loj tuaj thaum yav tom ntej.

  • Cov poj niam hauv lub Koom Haum Niam Tsev, cov ntxhais hluas, thiab cov ntxhais hauv lub Koom Haum Me Nyuam Yaus uas ua phooj ywg nrog cov poj niam thiab cov ntxhais hluas ntawm lwm txoj kev teev ntuj yog ib pawg tseem ceeb uas yuav pab lub Koom Txoos loj tuaj hauv hnub nyoog kawg.

  • Thawj Tswj Hwm Kimball hu cov poj niam no ua “nam-ej” uas xav txog kev ncaj ncees dua li lawv xav txog lawv tus kheej, thiab qhia peb tias kev ncaj ncees yeej muaj nqis dua li qhov uas lwm tus saib peb.

Kuv tau ntsib ntau tus poj niam zoo li no thaum kuv ua hauj lwm thoob plaws lub ntiaj teb. Lawv txoj kev ua phooj ywg yeej muaj nqis rau kuv. Nej kuj paub lawv; lawv yog nej cov phooj ywg thiab cov neeg zej zog. Tej zaum lawv tsis yog mej zeej ntawm lub Koom Txoos tam sim no, tiam sis peb txoj kev ua phooj ywg nrog lawv yeej tseem ceeb heev. Peb yuav ua li cas ua peb txoj hauj lwm? Peb yuav tsum ua li cas? Thawj Tswj Hwm Kimball hais txog tsib qho:

Qhov thib ib yog ua ncaj ncees. Ua ncaj ncees tsis txhais hais tias yus yog neeg zoo tag nrho los sis yus tsis ua yuam kev hlo li. Ua ncaj ncees txhais hais tias yus sib raug zoo nrog Vajtswv, hloov siab lees txim rau yus tej kev txhaum, thiab ua siab dawb pab lwm tus.

Cov poj niam uas tau hloov siab lees txim yeej hloov peb zaj keeb kwm. Kuv muaj ib tug phooj ywg uas raug tsheb sib tsoo thaum nws tseem hluas, thiab los ntawm qhov xwm txheej ntawd, ua rau nws quav yeeb quav tshuaj. Tom qab ntawd, nws niam nws txiv sib nrauj. Nws muaj me nyuam thaum nws muaj ib tug hluas nraug, thiab nws tseem muaj yees. Tiam sis muaj ib hmo, nws saib nws lub neej ntxhov hnyo thiab xav tias, “Txaus lawm.” Nws thov tus Cawm Seej Yexus Khetos pab nws. Nws hais tias nws twb kawm tias Yexus Khetos muaj zog dua nws tej xwm txheej thiab nws tso siab tau rau Yexus Khetos lub zog thaum nws taug kev hloov siab lees txim.

Vim nws rov qab los rau tus Tswv thiab tus Tswv tej kev, nws twb hloov nws zaj keeb kwm, thiab nws tus me nyuam tub thiab nws tus txiv tshiab zaj keeb kwm. Nws yog ib tug ncaj ncees; nws qhib nws lub siab rau lwm tus uas tau yuam kev thiab xav hloov siab. Thiab ib yam li peb txhua tus, nws yeej tsis zoo tag nrho, tiam sis nws paub hloov siab lees txim thiab siv zog ntxiv.

Qhov thib ob yog kev txawj hais meej. Kev txawj hais meej yog qhov uas yus txawj piav koj xav li cas thiab vim li cas yus xav li ntawd. Xyoo no, muaj ib zaj nyob hauv kuv cov xov xwm Facebook uas hais phem txog Kev Ntseeg Khetos. Kuv twb nyeem zaj ntawd ua rau kuv npau taws me ntsis, tiam sis kuv tsis tshua quav ntsej. Tiam sis ib tug uas kuv paub uas tsis yog ib tug mej zeej sau ib zaj lus teb zaj ntawd. Nws sau hais tias: “[Qhov koj sau] yeej tsis yog tej uas Yexus qhia—nws yog … tus uas dhau cai [nyob hauv] nws lub caij nyoog vim nws … ua kom neeg ntiaj teb sib npaug zos. … Nws [hais lus] rau [cov] poj niam ntiav, [nws noj] nrog … [cov] sau se … , ua phooj ywg nrog cov poj niam thiab me nyuam uas tsis muaj hwj chim … , [thiab] qhia zaj dab neeg txog tus Neeg Xamalis Zoo rau peb. … Yog li ntawd … cov Neeg Ntseeg Khetos tiag tiag yuav siv zog xav ua cov neeg uas hlub TSHAJ nyob thoob plaws lub ntiaj teb no.” Thaum kuv nyeem zaj ntawd, ua rau kuv xav hais tias, “Vim li cas kuv tsis tau sau zaj no?”

Peb txhua tus yuav tsum ua zoo dua kom txawj hais meej vim li cas peb ntseeg. Nej xav li cas txog Yexus Khetos? Vim li cas nej tseem koom lub Koom Txoos? Vim li cas nej ntseeg hais tias Phau Ntawv Maumoos yog vaj lug kub? Nej txoj kev kaj siab lug los qhov twg los? Qhov uas tus yaj saub hais lus hauv xyoo 2017 muaj nqis dab tsi? Nej ua li cas ho paub nws yog ib tug yaj saub tiag tiag? Siv nej lub suab thiab nej lub hwj chim kom hais meej txog tej uas nej xav thiab paub—nyob hauv social media, thaum sib tham nrog nej cov phooj ywg, thaum sib tham nrog nej cov xeeb leej xeeb ntxwv. Qhia lawv vim li cas nej ntseeg, muaj dab tsi hauv nej lub siab, nej puas tau ua xyem xyav, nej ua li cas kom dhau, thiab Yexus Khetos muaj nqis dab tsi rau nej. Ib yam li tus Thwj Tim Petus hais tias, “Tsis txhob ntshai … ; [tiam sis] … cia … tus Tswv kav nej lub siab. Nej yuav tsum npaj tos txhua lub sij hawm, yog thaum twg muaj neeg nug nej hais tias vim li cas nej muaj chaw cia siab, thaum ntawd nej thiaj paub teb lawv.”4

Qhov thib peb yog ua neeg txawv. Cia kuv qhia nej txog ib yam uas tshwm sim thaum lub Xya Hli Ntuj no nyob hauv Florida ntug dej hiav txwv Panama City Beach.5 Thaum tav su, Roberta Ursrey pom nws ob tug me nyuam tub qw nrov kom pab nyob 100 yoj (90 m) hauv dej hiav txwv. Dej tsaws ntxhee tab tom tshoob nkawd mus deb rau hauv dej hiav txwv. Ib nkawm niam txiv sim cawm ob tug tub, tiam sis nkawd kuj raug cov dej tsaws ntxhee tshoob nkawd mus. Cov nyob hauv tsev neeg Ursrey mus cawm cov uas ua luam dej, thiab tsis ntev muaj cuaj tus neeg uas raug cov dej tsaws ntxhee.

Tsis muaj hluas rub. Tsis muaj neeg saib xyuas cov neeg da dej. Cov tub ceev xwm twb hu rau ib lub nkoj cawm lawv, tiam sis cov neeg hauv dej hiav txwv twb siv zog tau 20 feeb lawm thiab lawv qaug zog thiab tab tom poob deg. Ib tug uas nyob ntawm ntug dej hiav txwv yog Jessica Mae Simmons. Nws tus txiv muaj ib lub tswv yim kom cov neeg sib txuas li txoj saw hlau. Lawv qw rau cov neeg nyob ntawm ntug dej hiav txwv kom pab nkawd, thiab muaj neeg coob sib khuam caj npab thiab nkag mus rau hauv dej hiav txwv. Jessica sau hais tias, “Qhov uas pom tib neeg ntawm txhua haiv neeg, poj niam thiab txiv neej, los ua ke kom pab cov neeg uas lawv tsis paub hlo li, yeej yog ib qho zoo kawg nkaus!!”6 Muaj 80 tus neeg uas ncav tawm mus txog cov uas ua luam dej. Cia li saib daim duab txog lub sij hawm zoo kawg no.

Daim Duab
Cov neeg sib khuam caj npab hauv dej hiav txwv

Txhua tus nyob ntawm ntug dej hiav txwv xav txog tej kev kho teeb meem li lwm tus xwb, thiab lawv ua tsis tau dab tsi. Tiam sis ib nkawm niam txiv, thaum ib me pliag xwb, xav txog ib yam dab tsi txawv. Kev tsim thiab kev tawm tswv yim tshiab yeej yog txiaj ntsim ntawm sab ntsuj plig. Thaum peb ua raws li peb tej kev khi lus, tej zaum yuav ua rau peb txawv ntawm lwm tus nyob hauv peb lub sawm fem thiab kab lig kev cai, tiam sis yuav ua rau peb txais tau kev tshoov siab peb thiaj yuav tawm tswv yim tshiab txog tej kev kho teeb meem thiab tej kev ua hauj lwm. Peb yeej yuav tsis sib haum nrog neeg ntiaj teb txhua lub sij hawm, tiam sis qhov uas peb txawv lwm tus yuav pab cov uas muaj teeb meem.

Qhov thib plaub yog kev muaj txuj ci. Kev muaj txuj ci txhais hais tias tib neeg pom tias yus yog neeg dab tsi. Cia kuv rov qab hais txog Jessica Mae Simmons nyob ntawm ntug dej hiav txwv. Thaum uas tib neeg ncav tawm mus rau cov neeg uas ua luam dej, nws paub tias nws pab tau. Jessica Mae hais tias, “Yooj yim rau kuv txhob ua pa … thiab ua luam dej nyob hauv ib lub dab loj! [Kuv paub tawm cov dej tsaws ntxhee.] Kuv paub tias kuv txawj pab [txhua tus hauv cov dej] kom txog cov neeg uas sib khuam caj npab.”7 Nws thiab nws tus txiv nrog ib tug ntxiv nqa ob daim txiag ntoo ua si thiab ua luam dej txog ntawm cov neeg uas raug teeb meem, ces mus los mus los coj lawv ib tug dhau ib tug kom rov los rau cov neeg uas sib khuam caj npab. Jessica muaj txuj ci uas lwm tus tsis muaj: nws paub ua luam dej tawm cov dej tsaws ntxhee.

Peb yeej paub zoo tias txoj moo zoo uas tau muab txum tim rov qab los yog dab tsi. Tiam sis peb yuav tsum muaj txuj ci coj raws li txoj moo zoo. Ib yam li Jessica, peb yuav tsum xyaum coj raws li txoj moo zoo ua ntej raug xwm txheej ceev peb thiaj li yuav tsis ntshai thiab muaj zog txaus pab thaum dej tsaws ntxhee tshoob lwm tus mus.

Thiab qhov kawg, qhov thib tsib yog ua qhov thib ib txog thib plaub yam li zoo siab. Kev ua yam li zoo siab tsis txhais hais tias yus ua txuj luag nyav txawm yog nej raug dab tsi los xij. Tiam sis qhov no txhais hais tias yus ua raws li Vajtswv txoj kev cai thiab txhawb nqa lwm tus.8 Thaum peb txhawb nqa, thaum peb ris lwm tus lub nra, ces peb lub neej tau koob hmoov uas peb tej kev sim siab tshem tsis taus. Kuv muaj ib zaj lus los ntawm Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley uas kuv saib txhua hnub. Nws hais tias: “Tsis txhob ua tej yam yog tias yus xav phem los yog xav tias ua tsis taus. Yus cia li muaj kev cia siab, muaj kev ntseeg ua hauj lwm, ces tej yam zoo tshwm sim.”9

Ib qho piv txwv txog kev zoo siab thiab kev cia siab no, kuv paub ib tug ntxhais uas muaj 13 xyoos hu ua Elsa uas nws tsev neeg yuav tsiv tsev mus rau Baton Rouge, Louisiana, nyob deb li 1,800 mais (2,900 km) ntawm nws cov phooj ywg. Yeej tsis yooj yim thaum yus muaj 13 xyoo thiab yuav tsiv tsev rau ib qho chaw tshiab. Elsa tsis paub zoo tias yuav zoo li cas, yog li ntawd nws txiv foom koob hmoov rau nws. Thaum tib lub sij hawm uas foom koob hmoov, nws niam lub xov tooj nrov vim nws txais kev ntaus ntawv. Cov ntxhais hluas hauv pawg ntseeg nyob hauv Louisiana twb xa daim duab no nrog cov lus hais tias “Thov tsiv tsev rau peb pawg ntseeg!”10

Daim Duab
Cov ntxhais hluas uas tuav ib daim paib

Cov ntxhais hluas no cia siab hais tias lawv yuav nyiam Elsa txawm yog lawv tsis tau ntsib nws. Lawv txoj kev zoo siab ua rau Elsa cia siab txog kev tsiv tsev thiab teb nws tej lus thov qhia nws tias txhua yam yuav zoo.

Yeej muaj dag zog los ntawm kev zoo siab thiab kev cia siab uas tsis foom koob hmoov rau peb xwb—kev dag zog no txhawb nqa txhua tus nyob ib puag ncig peb. Txhua yam me me uas nej ua kom lwm tus zoo siab tiag tiag qhia tias nej yeej nqa tus tsau uas Thawj Tswj Hwm Kimball taws lawm.

Kuv twb muaj 15 xyoos thaum lub sij hawm uas Thawj Tswj Hwm Kimball hais zaj lus no. Peb cov uas muaj 40 tawm xyoo twb txais lus txib los ntawm Thawj Tswj Hwm Kimball txij thaum ntawd los. Tam sim no, kuv saib nej cov uas muaj 8 xyoo, 15 xyoos, 20 xyoo, thiab 35 xyoos, thiab kuv muab tus tsau no rau nej nqa. Nej yog cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos thaum yav tom ntej, thiab nej yuav tsum nqa tus tsau ci ntsa iab no mus tom ntej thiab ua kom muaj raws li cov lus qhia txog tej uas yuav muaj los yav tom ntej no. Peb cov uas laus dua li 40 xyoo muab peb caj npab sib khuam nrog nej li thiab hnov tau nej lub dag zog. Peb xav tau nej.

Cia li mloog nqe vaj lug kub no nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 49:26–28. Tej zaum tau sau tshooj no thaum muaj xwm txheej txawv ntawm peb, tiam sis hmo no los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, kuv thov kom nej yuav txais nqe vaj lug kub no zoo li yog kev txib nej ua txoj hauj lwm dawb ceev no.

“Saib seb, kuv hais rau nej tias, cia li mus li kuv tau txib nej; hloov siab lees txim rau tag nrho nej tej kev txhaum; thov ces nej yuav tau txais; khob ces yuav qhib rau nej.

“Saib seb, kuv yuav mus ua nej ntej thiab ua tus thaiv tom nej qab; thiab kuv yuav nrog nraim nej, thiab nej yuav tsis yuam kev.

“Saib seb, kuv yog Yexus Khetos, thiab kuv los sai sai no.”11

Kuv thov kom nej txhua tus ua tej yam kom nej hnov tau Vajtswv txoj kev hlub loj kawg nkaus rau nej. Nej ua tsis tau dab tsi kom Nws tsis hlub nej. Thaum nej paub Nws txoj kev hlub, thaum nej hlub Nws, nej yuav hloov siab lees txim thiab ua raws li Nws cov lus txib. Thaum nej ua raws li Nws cov lus txib, Nws yuav siv nej ua Nws txoj hauj lwm. Nws txoj hauj lwm thiab lub yeeb koom yog kev muab cov poj niam thiab txiv neej tsa nto thiab muaj txoj sia nyob mus ib txhis.

Cov yaj saub hu peb los, kuv cov viv ncaus. Nej puas kam ua ncaj ncees? Nej puas kam hais meej txog nej txoj kev ntseeg? Nej puas nyiaj tau qhov uas nej txawv lwm tus? Qhov uas nej zoo siab txawm yog nej raug kev sim siab los puas yuav ua rau cov zoo thiab ncaj uas xav tau nej ua lawv cov phooj ywg muaj siab xav los? Nej puas txaus siab taws nej tus tsau? Kuv ua tim khawv tias tus Tswv Yexus Khetos yuav mus ua peb ntej thiab nyob nrog peb.

Kuv siv peb tus yaj saub Thomas S. Monson tej lus xaus kuv cov lus hais tias: “Kuv cov [viv ncaus] es, nov yog nej hnub, nov yog nej lub sij hawm.”12 Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Thawj Tswj Hwm Brigham Young: “Cia [cov muam] txhim tsa tej Koom Haum Niam Tsev nyob hauv lawv tej pawg ntseeg. Peb muaj ntau tus poj niam uas muaj txuj ci nrog peb nyob, thiab peb xav kom lawv pab peb ua qhov no. Ib txhia xav tias yog ib yam tsis tseem ceeb, tiam sis yeej yog ib yam tseem ceeb heev; thiab nej yuav kawm hais tias cov muam yog cov uas muaj peev xwm ua qhov no tshaj lwm tus” (nyob hauv Daughters in My Kingdom: The History and Work of Relief Society [2011], 41).

    Thawj Tswj Hwm Lorenzo Snow: “Nej yeej nyob ntawm cov uas tuav lub Pov Thawj Hwj ib sab, nej npaj siab … ua nej tej hauj lwm kom pab Vajtswv lub nceeg vaj mus tom ntej; thiab vim nej tau pab ua tej hauj lwm no, nej kuj yuav txais cov koob hmoov ntawm kev tsa nto thiab lub yeeb koob uas tus Tswv yuav muab rau Nws cov me nyuam uas muaj siab ntseeg” (nyob hauv Daughters in My Kingdom, 7).

    Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball: “Muaj ib lub hwj chim nyob hauv [lub Koom Haum Niam Tsev no] uas nej tseem tsis tau siv tag nrho kom txhawb nqa Xi-oos cov tsev neeg thiab txhim tsa Vajtswv lub Nceeg Vaj---thiab yuav tsis siv tag nrho mus txog thaum cov viv ncaus thiab cov [kwv tij] uas tuav lub pov thawj hwj pom lub zeem muag ntawm lub Koom Haum Niam Tsev” (nyob hauv Daughters in My Kingdom, 142).

    Thawj Tswj Hwm Howard W. Hunter: “Peb yuav tsum hais kom cov poj niam hauv lub Koom Txoos sawv nrog thiab pab txhawb nqa cov Kwv Tij kom tawm tsam kev phem uas nyob ib puag ncig thiab kom lawv ua tus Cawm Seej tej hauj lwm. … “Yog li ntawd peb yaum kom nej saib xyuas ua zoo kom txhawb nqa peb tsev neeg, peb lub koom txoos, thiab peb cov neeg zej zog” (nyob hauv Daughters in My Kingdom, 157).

    Thawj Tswj Hwm Gordon B. Hinckley: “Cov poj niam ntawm lub Koom Txoos no muaj zog thiab muaj peev xwm heev. Muaj peev xwm coj thiab ua cov thawj coj, txawj ua yus tus kheej, tiam sis nej txaus siab ua tej hauj lwm no, nyob hauv tus Tswv lub nceeg vaj, thiab ua hauj lwm nrog cov uas tuav lub pov thawj hwj kom mus tom ntej” (nyob hauv Daughters in My Kingdom, 143).

    Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson: uas hais Belle Smith Spafford, tus Tuam Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Haum Niam Tsev tej lus: “‘Cov poj niam ib txwm tsis tau muaj hwj huam npaum li muaj niaj hnub nim no. Yeej ib txwm tsis tau muaj cib fim npaum li muaj rau lawv niaj hnub nim no. Nov yog ib lub caij nyoog zoo kawg thiab nyuaj rau cov poj niam. Yog ib lub caij nyoog uas muaj nqi zog ntau yog tias peb tsis txhob ua heev dhau, kawm txog tej yam uas muaj nqi tiag tiag hauv lub neej no, thiab muaj tswv yim txiav txim siab tej yam twg tseem ceeb tshaj plaws’ [A Woman’s Reach (1974), 21]. Kuv cov muam es, nov yog nej lub caij nyoog, nov yog nej lub sij hawm” (“The Mighty Strength of the Relief Society,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1997, 95).

    Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson: “Kuv thov kuv cov muam ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg kom nej los pab! Cia li ua txoj hauj lwm uas nej muaj txoj cai ua nyob hauv nej lub tsev, nej lub zej zog, thiab nyob hauv Vajtswv lub nceeg vaj—siv zog tshaj qhov ua nej tau ua dhau los. Kuv thov nej kom ua raws li Thawj Tswj Hwm Kimball txoj kev qhia tej uas yuav muaj los yav tom ntej. Thiab kuv cog lus rau nej los ntawm Yexus Khetos lub npe hais tias thaum ua li ntawd, tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yuav ua rau lub hwj huam muaj zog tshaj yav tas los!” (“Kev Thov rau Kuv cov Muam,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2015, 97).

  2. Saib daim video txog Camilla Kimball txoj kev nyeem Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball’s zaj lus nyob ntawm conference.lds.org; kuj saib Spencer W. Kimball, “The Role of Righteous Women,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1979, 102–4.

  3. Spencer W. Kimball, “The Role of Righteous Women,” 103–4; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  4. 1 Petus 3:14–15.

  5. Saib McKinley Corbley, “80 Beachgoers Form Human Chain to Save Family Being Dragged Out to Sea by Riptide,” Xya Hli Ntuj 12, 2017, goodnewsnetwork.org.

  6. Jessica Mae Simmons, nyob hauv Corbley, “80 Beachgoers Form Human Chain.”

  7. Simmons, nyob hauv Corbley, “80 Beachgoers Form Human Chain.”

  8. Saib Amas 41:10; 34:28; Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 38:27; Lukas 16:19–25.

  9. Teachings of Presidents of the Church: Gordon B. Hinckley (2016), 71.

  10. Daim ntawv los ntawm Virginia Pearce tsev neeg.

  11. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 49:26–28.

  12. Thomas S. Monson, “The Mighty Strength of the Relief Society,” 95.