2010–2019
“Nrog Lawv Nyob thiab Ntxiv Dag Zog rau Lawv”
Plaub Hlis Ntuj Xyoo 2018


“Nrog Lawv Nyob thiab Ntxiv Dag Zog rau Lawv”

Tom qab lub tuam rooj sab laj no peb xav kom txhua tus txiv neej thiab poj niam ib leeg mob siab saib xyuas ib leeg.

Zoo li Ralph Waldo Emerson hais, tej yam yus nco ntsoov hauv lub neej no yog thaum peb txais kev tshoov siab los ntawm kev tshwm sim.1 Thawj Tswj Hwm Nelson, ntshe peb txais tsis tau “kev tshoov siab” ntxiv hauv lub rooj sab laj no. Peb ib txhia muaj lub siab uas tsis muaj zog. Tiam sis, nyaj koj pab tau qhov ntawd thiab. Nws yeej yog ib tug yaj saub zoo!

Raws li Thawj Tswj Hwm Nelson tau tshaj tawm tej yam zoo kawg nkaus thiab tau hais lus tim khawv nag hmo thiab tag kis no, kuv hais lus tim khawv ib yam thiab hais tias tej kev hloov no yog los ntawm kev tshwm sim uas tau coj lub Koom Txoos txij thaum chiv keeb los. Tej no qhia tias tus Tswv khiav Nws txoj hauj lwm nrawm nroos raws li Nws lub sij hawm.2

Rau cov uas xav paub ntxiv txog tej yam no, thov kom nej paub tias tom qab xaus lub rooj sab laj no, peb yuav pib ua raws li ib tug txheej txheem uas txhua tus mej zeej ntawm lub Koom Txoos uas peb muaj nej qhov email nej yuav txais tau ib tsab ntawv los ntawm Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm. Muaj ib co ntawv uas muaj xya phab uas sau tej lus nug thiab tej lus teb uas yuav xa rau tag nrho cov thawj coj pov thawj hwj thiab koom haum pab. Tsis tas li ntawd, yuav muab cov lus no tso rau ministering.lds.org tam sim no. “Nej thov, nej thiaj yuav tau; nej nrhiav, nej thiaj yuav ntsib.”3

Nim no kuv yuav ua qhov uas Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tau txib kuv thiab Muam Jean B. Bingham ua. Cov kwv tij thiab cov muam, vim tej hauj lwm ntawm tej pawg pov thawj hwj thiab koom haum pab hloov ua zoo dua ntxiv, ces peb tus kheej kuj yuav tsum hloov ua zoo dua ntxiv—peb txhua tus yuav tsum ua zoo dua kom txhob lam tau lam ua tej txheej txheem uas tsis yog raws li tus Cawm Seej tej lus qhia kom muaj siab xav ua thwj tim thaum xaus Nws txoj hauj lwm qhuab qhia hauv lub ntiaj teb no. Thaum Nws tau npaj ncaim pawg uas coj raws li Nws uas tseem tsis paub ntau thiab tsis tshua to taub zoo, Nws tsis tau hais ntau yam txheej txheem uas lawv yuav tsum ua los yog muab cov ntaub ntawv rau lawv sau peb zaug. Tsis yog li ntawd, nws hais ntsiab lus txog lawv tej dej num hauv ib lo lus txib tseem ceeb xwb: “Nej ib leeg yuav tsum hlub ib leeg, ib yam kuv hlub nej. … Yog nej ib leeg hlub ib leeg, sawv daws thiaj yuav paub hais tias nej yog kuv cov thwj tim.”4

Xwv kom peb ua tej yam raws li lub hom phiaj ntawm txoj moo zoo ntawd, peb zoo siab uas lub pov thawj hwj thiab Koom Haum Niam Tsev txoj kev txhawb pab uas nyuam qhuav tshaj tawm yuav muaj tej lub ntsiab zoo li no, ib txhia uas Koom Haum Niam Tsev twb ua zoo kawg lawm.5

  • Peb yuav tsis siv tej lus xws li kev mus qhia tom tsev thiab kev mus saib xyuas tom tsev. Muaj li no vim hais tias feem ntau nej tej hauj lwm txhawb pab yuav nyob hauv tej qhov chaw uas tsis yog ib lub tsev thiab vim hais tias peb txoj kev tiv tauj neeg tsis yog los ntawm txoj kev npaj ib zaj lus qhia, txawm yog yus qhia tau ib zaj yog tias xav tias yuav tsum ua. Txawm yog li cas los, lub hom phiaj tseem ceeb ntawm txoj kev mus txhawb pab yog qhov uas tau hais txog Amas cov neeg, kom “saib xyuas lawv cov neeg, thiab … qhia lawv ntau yam txog kev ncaj ncees.”6

  • Peb tseem yuav mus xyuav neeg hauv tsev thaum ua tau, tiam sis yog muaj xwm txeej xws li muaj neeg coob, neeg nyob deb heev, ntshai tsis puaj phais, thiab lwm yam teeb meem zoo li no tej zaum yuav ua rau yus mus tsis tau rau ib lub tsev txhua lub hlis. Zoo li Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm ntuas ntau xyoo tas los, ua zoo npaum li nej ua tau.7 Ntxiv rau nej txoj kev teem sij hawm mus xyuas, nej kuj hu tuaj rau lawv, sau ntawv, ntaus ntawv text, xa email, sib tham hauv video, sib tham hauv lub Koom Txoos tej kev sib ntsib, ua tej kev pab lwm tus ua ke, sib tham hauv tej yam ntxim saib ntxim ua, thiab ntau yam ntxiv uas ua tau thaum siv social media uas loj tuaj txhua hnub. Tiam sis, kuv xav qhia ib yam tseem ceeb heev hais tias qhov uas tag nrho tej yam no ua rau peb ua tau ntau yam ntxiv peb tsis xav ua li ib nqe lus uas kuv pom nyob hauv ib daim ntawv lo tsheb Daim ntawv hais tias, “Yog kuv nyem tswb tsheb, kuv twb mus qhia koj tom tsev.” Cov kwv tij, thov nej, (cov muam yeej yuav tsis muaj txim li no—kuv hais rau cov kwv tij ntawm lub Koom Txoos), peb xav kom nej saib xyuas thiab ua xyuam xim ntxiv vim tau kho tej no, tsis yog kom nej ua tsawg dua.

  • Los ntawm lub ntsiab lus ntawm txoj moo zoo txog kev txhawb pab tshiab no, kuv xav tias nej txhawj me ntsis yuav suav tej yam twg hauv daim ntawv teev num. Tsis txhob txhawj, vim hais tias tsis muaj ib daim ntawv teev num—tsis muaj ib daim ntawv teev num uas yus ua tiav sai sai thaum hnub kawg txhua lub hli. Hais txog qhov no peb kuj xav ua zoo dua ntxiv. Tib daim ntawv teev num yog daim uas qhia tias cov thawj coj tau sib tham nrog pes tsawg khub uas mus txhawb pab hauv pawg ntseeg txhua peb hlis. Txawm yog yooj yim hais li ntawd los, tej kev sib tham no yeej tseem ceeb kawg. Yog tsis muaj tej xov xwm ntawd, tus npisov yuav tsis paub leej twg xav tau kev pab ntawm sab ntsuj plig thiab sab cev nqaij daim tawv. Nco ntsoov tias: Cov kwv tij uas txhawb pab sawv pawg npisov cev thiab sawv pawg txwj laug pawg tuam thawj tswj hwm cev; lawv tsis pauv cov neeg ntawd. Cov yuam sij ntawm ib tug Npisov thiab ib Pawg tus Thawj Tswj Hwm yeej tseem ceeb dua lub ntsiab cai txhawb pab no.

  • Vim hais tias daim ntawv qhia no yeej txawv ntawm lwm yam uas nej twb tau ua thaum yav tas los, peb nyob hauv lub Koom Txoos lub hauv paus tsis tas paub ua li cas los sis qhov twg los sis thaum twg nej hais lus nrog nej cov neeg, tiam sis peb tsuas xav paub tias nej twb ua li ntawd thiab nej ua txhua yam nej ua tau kom foom koob hmoov rau nej cov neeg.

Cov kwv tij thiab cov muam, Vajtswv muab cib fim rau peb ua raws li txoj kev cai uas Vajtswv tus uas yog peb Leej Txiv suav hais tias yog txoj uas zoo thiab tseeb8—kom “peb ib leeg ris ib leeg lub nra” thiab “nplij cov uas xav tau kev nplij siab,”9 kom txhawb pab cov poj ntsuam thiab me nyuam ntsuag, cov uas sib yuav thiab cov uas tsis tau, cov uas muaj zog thiab cov uas ntxhov siab, cov uas txom nyem thiab cov uas muaj, cov uas zoo siab thiab cov uas tu siab—los yog hais tias, peb txhua leej txhua tus, vim peb txhua tus xav muaj phooj ywg zoo thiab xav hnov lwm tus txoj kev rau siab ntseeg. Tiam sis, kuv ceeb toom nej, qhov uas peb siv ib lub npe tshiab, ua tau tej yam tshiab ntxiv, thiab qhov uas muaj daim ntawv teev num tsawg dua yeej yuav tsis pab peb ua txawv tsuas yog peb saib tej no yog kev caw peb siv ib txoj kev tshiab thiab dawb huv kom ib leeg saib xyuas ib leeg, zoo li Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais. Thaum peb tsa muag ntawm sab ntsuj plig kom ua raws li kev cai hlub txhua leej txhua tus, peb xav qhuas cov neeg uas twb tau pab lwm tus zoo ib yam li no tau ntau xyoo. Cia kuv hais ib zaj uas tau muaj los tsis ntev tas los vim kuv cia siab tias neeg coob yuav to taub tus Tswv lo lus txib kom “nrog lawv nyob thiab ntxiv dag zog rau lawv”10 uas yog peb cov kwv tij thiab cov muam.

Lub Ib Hlis Ntuj hnub tim 14, yog ib hnub Sunday, nyuam qhuav dhau 5:00 tsaus ntuj, kuv ob tug phooj ywg Brett thiab Kristin Hamblin sib tham hauv nkawd lub tsev nyob hauv Tempe, Arizona, tom qab Brett ua nws tej hauj lwm hauv pawg npisov thiab Kristin tu nkawd tsib tug me nyuam.

Ua ciav Kristin, ib tug uas twb tau kov yeej lub mis mob cancer thaum xyoo tas los, nws tsaus muag vau kiag. Nws hu 911 es ib pawg pab xwm txheej ceev sib zog ua rau nws tsim los. Thaum Brett thov Vajtswv kawg siab, nws twb hu ob tug ntxiv: ib tug yog nws niam uas nws thov kom pab cov me nyuam, ib tug ntxiv uas nws hu yog Edwin Potter, nws tus mus qhia tom tsev. Tus uas nws hu ntawd nkawd txoj kev sib tham tau mus zoo li no:

Edwin, uas pom lub cim qhia tias yog leej twg hu tuaj, hais tias, “Brett, muaj ab tsi no?”

Brett qw teb hais tias: “Xav kom tau koj nyob ntawm no—tam sim no!”

Ob peb feeb xwb tsawg dua li Brett suav tau, nws tus phooj ywg uas tuav lub pov thawj hwj nyob ntawm nws ib sab, pab cov me nyuam thiab thauj Tij Laug Hamblin mus rau lub tsev kho mob tom qab lub tsheb thauj neeg mob uas nws tus poj niam nyob haud. Nyob hauv lub tsev kho mob, tsis tau txog 40 feeb tom qab nws tau qi muag, cov kwv kho mob hais tias Kristin tau tso lub ntiaj teb no tseg.

Thaum Brett quaj quaj, Edwin tau khawm nws thiab quaj nrog nws—tau ntev lawm. Ces, Edwin tau cia Brett nyob nrog lwm tus hauv nws tsev neeg uas tau sib sau ua ke, es Edwin tsav tsheb rau tus npisov lub tsev qhia nws tias tau muaj li cas. Tus npisov zoo sawv kev mus rau lub tsev kho mob es Edwin tsav tsheb mus rau tsev neeg Hamblin lub tsev. Nyob ntawd, nws thiab nws tus poj niam, Charlotte, uas twb tuaj lawm, nkawd ua si nrog tsev neeg Hamblin tsib tug me nyuam, uas muaj 3 xyoo mus txog 12 xyoo. Nkawd pub ib pluas hmo rau lawv noj, ntaus nkauj uas tsis tau npaj ua ntej, thiab pab lawv npaj pw tsaug zog.

Brett tau qhia kuv tias, “Qhov xav tsis thoob txog zaj no tsis yog qhov uas Edwin tau los thaum kuv hu tuaj. Thaum muaj xwm txheej, yeej muaj tib neeg uas txaus siab pab. Tsis yog, qhov xav tsis thoob txog zaj no yog qhov uas nws yog tus uas kuv xav txog. Muaj lwm tus neeg nyob ncig kuv. Kristin muaj ib tug nus thiab tus viv ncaus uas nyob ze tsis tshaj peb mais xwb. Peb muaj ib tug npisov zoo heev, yog tus zoo tshaj plaws. Tiam sis Edwin thiab kuv wb sib raug zoo heev ua rau kuv tsuas xav hu tuaj rau nws thaum kuv xav tau kev pab. Lub Koom Txoos muab ib tug txheej txheem rau peb kom ua raws li lo lus txib thib ob zoo dua—hlub, pab, thiab sib raug zoo nrog peb cov kwv tij thiab cov muam uas pab peb los nyob ze Vajtswv dua ntxiv.”11

Edwin hais txog lub sij hawm no hais tias, “Txwj Laug Holland, qhov txawv yog qhov uas Brett yog peb tsev neeg tus mus qhia tom tsev ntev dua li kuv yog lawv tus. Thaum lub sij hawm ntawd, nws twb tau mus xyuas peb ua phooj ywg ntau tshaj nws txais kev txib peb. Nws coj yam ntxwv zoo heev, zoo ib yam li ib tug uas tuav lub pov thawj hwj uas mob siab thiab khwv ua hauj lwm yuav tsum ua. Kuv tus poj niam, wb cov tub—peb tsis saib nws zoo li nws yuav tsum qhia ib zaj rau peb thaum lub hlis kawg xwb; peb saib nws zoo li ib tug phooj ywg uas nyob ze peb, uas yuav ua txhua yam nws ua tau kom foom koob hmoov rau peb. Kuv zoo siab kawg uas kuv them tau me ntsis ntawm tus nqi uas kuv tshuav rau nws.”12

Cov kwv tij thiab cov muam, kuv koom nrog nej qhuas txhua tus uas mus qhia hauv zej zog thiab mus qhia pawg ntseeg thiab mus qhia tom tsev thiab mus saib xyuas tom tsev txhua tus uas twb hlub thiab pab lwm tus thaum ua hauj lwm li no nyob tag nhro hauv peb zaj keeb kwm. Tom qab lub tuam rooj sab laj no peb xav kom txhua tus txiv neej thiab poj niam—thiab cov tub hluas ntxhais hluas uas hlob me ntsis—ib leeg mob siab saib xyuas ib leeg, tsuas xav ua los ntawm Khetos txoj kev hlub dawb huv xwb. Txawm yog peb txhua tus xav tias peb ua tsis tau, thov kom peb yuav nyob ua ke ua hauj lwm hauv tus Tswv lub vaj txiv hmab,13 ua hauj lwm rau Vajtswv Leej Txiv uas pab peb txhua tus thaum Nws teb peb tej lus thov, nplij peb lub siab, so peb kua muag, thiab txhawb nqa cov uas qaug zog.14 Yog peb yuav ua li ntawd, peb yuav hloov los ua zoo li Khetos cov thwj tim zoo li peb yuav tsum ua. Thov kom peb ib leeg yuav hlub ib leeg ib yam li Nws hlub peb,15 kuv thov los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.