2010–2019
Kev Txhawb Pab Raws Li Kev Tshoov Siab
Plaub Hlis Ntuj Xyoo 2018


Kev Txhawb Pab Raws Li Kev Tshoov Siab

Peb txais tus Ntsuj Plig Dawb Huv zoo tshaj thaum peb tsom ntsoov rau kev pab lwm tus. Yog vim li ntawd peb thiaj muaj kev lav ris lub pov thawj hwj kom sawv tus Cawm Seej cev pab lwm tus.

Kuv cov kwv tij, kuv zoo siab uas kuv muaj cib fim hais lus rau nej nyob hauv lub tuam rooj sab laj no. Peb twb tsa tes txhawb nqa Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson ua tus Thawj Tswj Hwm ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thib 17. Thaum kuv nrog nws ua hauj lwm txhua hnub, kuv twb hnov tus Ntsuj Plig txoj kev pom zoo hais tias Vajtswv yog tus uas hu Thawj Tswj Hwm Nelson los ua tus coj tus Tswv lub Koom Txoos tseeb.

Kuv kuj ua tim khawv tias tus Tswv tau hu Txwj Laug Gerrit W. Gong thiab Txwj Laug Ulisses Soares ua hauj lwm hauv Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim. Kuv hlub thiab txhawb nqa lawv. Los ntawm nkawd txoj hauj lwm qhuab qhia, nkawd yuav foom koob hmoov rau neeg nyob thoob plawg lub ntiaj teb thiab ntau tiam neeg.

Lub rooj sab laj no yeej tseem ceeb hauv peb zaj keeb kwm. Thawj Tswj Hwm Nelson twb tshaj tawm ib yam tseem ceeb kom tus Tswv txoj hau kev rau Nws lub Koom Txoos yuav mus tom ntej. Txoj hau kev ntawd ib feem yog ib txoj kev teeb tsa txawv rau tej pawg pov thawj hwj nyob hauv tej pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg xwv kom peb yuav haj yam txawj ua raws li peb tej dej num pov thawj hwj. Tej dej num ntawd yeej yog kev siv lub pov thawj hwj saib xyuas peb Leej Txiv cov me nyuam.

Tus Tswv txoj hau kev kom Nws Haiv Neeg Ntseeg muaj siab hlub saib xyuas lwm tus los twb muaj ntau tus txheej txheem. Thaum ntxov nyob hauv Nauvoo, tus Yaj Saub Yauxej Xamiv xav tau ib txoj kev kom saib xyuas cov neeg hloov siab los ntseeg pluag pluag uas muaj coob los nyob hauv lub nroog ntawd. Kuv muaj plaub tug poj koob yawm txwv uas koom nrog lawv—xeem Eyring, xeem Bennion, xeem Romney, thiab xeem Smith. Tus Yaj Saub tau npaj ib txoj kev saib xyuas Haiv Neeg Ntseeg ntawd nyob ntawm qhov chaw lawv nyob. Nyob hauv Illinois tej kev sib faib lub nroog ntawd mas lawv hu ua “wards” los yog “pawg ntseeg.”

Thaum Haiv Neeg Ntseeg hla tiaj nras, lawv txoj kev sib faib kom ib leeg saib xyuas ib leeg hu ua “companies” Kuv ib tug yawg suab mus ua tub txib nyob hauv Oklahoma rov qab los es nws ntsib ib pawg company uas taug kev. Nws mob mob heev ua rau nws thiab nws tus khub yuav tsum pw hauv ib lub laub me me.

Tus thawj coj ntawm pawg company ntawd txib ob tug ntxhais hluas pab leej twg uas nyob hauv lub laub tu siab ntawd. Ib tug ntxhais hluas uas twb hloov siab los ntseeg nyob hauv Switzerland, twb saib ib tug tub txib thiab muaj siab xav pab nws. Haiv Neeg Ntseeg pawg company ntawd twb cawm nws txoj sia. Nws rov nquag txaus kom mus tau kev txog lub Hav Salt Lake nrog rau tus ntxhais hluas uas cawm nws. Nkawd los sib hlub thiab sib yuav. Nws yog kuv tus yawg suab Henry Eyring, thiab nws yog kuv pog suab Maria Bommeli Eyring.

Ntau xyoo tom qab ntawd, thaum tib neeg hais txog qhov uas yog ib yam nyuaj nyuaj hla ib thooj av teb chaws, kuv pog suab hais tias, “Tsis nyuaj os. Thaum wb taug kev, wb twb sib tham txog qhov txuj ci tseem ceeb uas wb ob leeg twb nrhiav tau Yexus Khetos txoj moo zoo tseeb.Yog lub sij hawm zoo siab tshaj plaws uas kuv nco txog.”

Txij thaum ntawd, tus Tswv tau siv ntau txoj kev kom pab Nws Haiv Neeg Ntseeg ib leeg saib xyuas ib leeg. Nim no Nws twb foom koob hmoov rau peb tej pawg kom koom siab thiab txhawb peb zog nyob hauv peb pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg—tej pawg uas yuav koom tes ua hauj lwm nrog rau tag nrho cov koom haum hauv peb pawg ntseeg.

Tej wards hauv zej zog, tej companies, thiab tej pawg uas muaj zog ntxiv tag nrho los yuav tsum muaj ob yam kom ua tau raws li tus Tswv lub siab nyiam kom Nws Haiv Neeg Ntseeg ib leeg saib xyuas ib leeg ib yam li Nws saib xyuas lawv. Tej no yuav vam meej thaum Haiv Neeg Ntseeg ib leeg hlub ib leeg zoo li Khetos tshaj lawv xav txog lawv tus kheej. Cov vaj lug kub hais tias yog “kev siab hlub … txoj kev hlub dawb paug ntawm Khetos” (Maulaunais 7:47). Thiab lawv vam meej thaum tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv coj tus saib xyuas kom paub tej yam uas tus Tswv paub tias yuav pab tus neeg ntawd zoo tshaj.

Ib lub sij hawm dhau ib lub sij hawm thaum ob peb lim tiam tas los, cov mej zeej ntawm lub Koom Txoos tau ua tej yam zoo li lawv paub tias tus Tswv yuav ua li cas, zoo li tau hais hnub no. Cia kuv qhia ob qho piv txwv rau nej. Qhov thib ib, ib zaj lus uas ib tug xib hwb uas muaj 14 xyoos hauv lub Pov Thawj Hwj Aloos hais nyob hauv kev sib ntsib txais lub cim nco txog, ib tug tub hluas uas to taub tias cov uas tuav lub pov thawj hwj ua tau li cas thaum lawv ua hauj lwm rau tus Tswv. Qhov thib ob, ib tug uas tuav lub Pov Thawj Hwj Mekixedes uas txais kev tshoov siab, nrog rau Khetos txoj kev hlub, kom mus pab ib tsev neeg.

Ua ntej, cia kuv qhia nej txog tus tub hluas tej lus uas nws hais hauv nws pawg ntseeg txoj kev sib ntsib txais lub cim nco txog. Kuv nyob ntawd. Cia li sim xav seb nej zoo li cas thaum nej muaj 14 xyoos thiab mloog nws hais tej yam ntau tshaj ib tug tub hluas yuav paub zoo:

“Kuv nyiam ua ib tug mej zeej hauv pawg xib hwb nyob hauv peb pawg ntseeg txij thaum kuv muaj 14 xyoos ib xyoos tas los. Ib tug xib hwb tseem muaj tag nrho tej dej num ntawm ib tug dikas thiab muaj tej dej num tshiab thiab.

“Vim peb ib txhia yog xib hwb, lwm tus yuav ua xib hwb, thiab txhua tus hauv lub Koom Txoos tau koob hmoov los ntawm lub pov thawj hwj, yog li ntawd peb txhua tus yuav tsum paub ntxiv txog ib tug xib hwb tej dej num.

“Qhov thib ib, Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 20:53 hais tias, ‘Tus xib hwb tej dej num yog saib xyuas cov ntseeg txhua lub sij hawm, thiab nyob nrog lawv thiab txhawb lawv lub zog.’

“Ces, Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 20:54–55 hais tias:

“‘Thiab xyuas kom tsis txhob muaj kev ua phem nyob hauv lub koom txoos, thiab kom txhob muaj kev ib leeg ua nyuaj nyuaj rau ib leeg, thiab kom txhob dag, txhob taug xaiv, thiab txhob hais lus phem txog lwm tus;

“‘Thiab xyuas kom cov ntseeg ib sij tuaj sib ntsib ua ke, thiab xyuas kom tag nrho cov mej zeej ua lawv tej dej num thiab.’”

Tus tub hluas hais ntxiv hais tias:

“Tus Tswv qhia peb tias yog peb tej dej num kom saib xyuas lub Koom Txoos thiab saib xyuas cov neeg nyob hauv lub Koom Txoos zoo li Yexus Khetos yuav ua vim nov yog Nws lub Koom Txoos. Yog peb sim ua raws li cov lus txib, ib leeg ua zoo rau ib leeg, ua siab ncaj, ua phooj ywg zoo, thiab zoo siab nyob ua ke, ces peb yuav muaj tus Ntsuj Plig nrog peb nyob thiab paub tias Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav kom peb ua li cas. Yog peb tsis ua li ntawd, ces peb yuav ua tsis tau qhov uas Vajtswv hu peb ua.”

Nws hais ntxiv hais tias:

“Thaum ib tug xib hwb xaiv kom coj yam ntxwv zoo ua ib tug neeg mus qhia tom tsev zoo, ntsib cov mej zeej hauv lub koom txoos, npaj lub cim nco txog, pab hauv tsev, thiab tsim kev kaj siab lug, nws yeej xaiv hwm nws lub pov thawj hwj thiab ua raws li qhov uas Vajtswv hu nws ua.

“Qhov uas yus yog ib tug xib hwb zoo tsis txhais hais tias yus ua dej num thaum peb nyob hauv lub koom txoos los yog ua tej yam ntxim saib ntxim ua hauv lub Koom Txoos. Tus Thwj Tim Povlauj qhia hais tias, ‘Yuav tsum ua lub neej rau cov ntseeg xyaum, tsis hais tej lus uas hais, tej hauj lwm uas ua, hlub lwm tus, muab siab rau ntseeg thiab ua neeg zoo’ (1 Timautes 4:12).”

Ces tus tub hluas hais tias:

“Txawm yog peb nyob qhov twg los yog peb ua dab tsi los yog, peb coj tau yam ntxwv ncaj ncees txhua lub sij hawm thiab nyob txhua qhov chaw.

“Kuv txiv thiab kuv mus qhia tom tsev rau cov Browns.1 Txhua lub sij hawm peb mus tod, kuv zoo siab heev thaum kuv sib tham nrog lawv thiab kawm txog lawv. Ib yam uas kuv nyiam heev thaum peb mus xyuas cov Browns yog qhov uas thaum twg peb mus, lawv sawv daws txaus siab mloog thiab lawv yeej hais tej dab neeg zoo heev.

“Thaum peb tib neeg nyob hauv peb pawg ntseeg zoo vim peb mus qhia tom tsev, ua yooj yim rau peb ua tej dej num ntawm ib tug xib hwb no, thiab kuv hais txog tej dej num ntsib cov mej zeej uas tuaj rau lub tsev koom txoos. Qhov uas yus pab lwm tus xav tias muaj neeg nyob hauv lub koom txoos uas zoo siab tos txais lawv yeej yog ib qho uas pab tag nrho pawg ntseeg cov mej zeej muaj kev hlub thiab npaj txais lub cim nco txog.

“Tom qab peb ntsib cov mej zeej uas tau tuaj koom peb hauv lub koom txoos, cov xib hwb pab txhua hnub Sunday thaum lawv npaj lub cim nco txog. Kuv yeej nyiam npaj lub cim nco txog hauv pawg ntseeg no vim txhua leej txhua tus nyob tswm seeb heev. Kuv yeej hnov tus Ntsuj Plig thaum kuv npaj thiab muab lub cim nco txog rau lwm tus. Yog ib txoj koob hmoov rau kuv vim kuv ua tau txhua hnub Sunday.

“Muaj tej hom kev pab xws li kev muab lub cim nco txog uas yog tej yam uas neeg pom thiab lawv ua peb tsaug, tiam sis muaj lwm hom kev pab xws li kev npaj lub cim nco txog uas feem ntau tsis muaj leej twg pom. Qhov uas tib neeg pom peb ua tej hauj lwm pab los tsis tseem ceeb; qhov tseem ceeb yog qhov uas tus Tswv paub tias peb tau ua hauj lwm rau nws.

“Peb cov xib hwb, peb yuav tsum muab lub Koom Txoos, peb cov phooj ywg, thiab peb tsev neeg txhawb nqa thaum peb ua raws li peb tej dej num pov thawj hwj. Tsis yog ib yam uas yooj yim txhua lub sij hawm, tiam sis tus Tswv yeej tsis muab tej lus txib rau peb ‘tsuas yog nws twb npaj ib txoj kev rau [peb] xwv kom [peb] yuav ua tau yam uas nws txib [peb] ua’ (1 Nifais 3:7).”

Thaum tus tub hluas xaus lus, kuv xav tsis thoob txog nws laj lim tswv yim thiab txoj kev txawj ntse. Nws xaus lus hais tias, “Kuv paub tias peb yuav hloov los ua neeg zoo dua ntxiv yog peb coj raws li [Yexus Khetos].”

Ib zaj ntxiv txog kev ua hauj lwm pov thawj hwj pab lwm tus los muaj neeg qhia kuv nyob hauv ib pawg ntseeg txoj kev sib ntsib txais lub cim nco txog. Kuv kuj nyob ntawd. Zaum no, tus uas tuav lub Pov Thawj Hwj Mekixedes tsis tau paub hais tias thaum nws hais lus nws piav qhov uas tus Tswv xav kom peb ua nyob hauv peb tej pawg pov thawj hwj uas muaj zog ntxiv no. Nov yog lub ntsiab txog nws zaj lus:

Nws thiab nws tus khub mus qhia tom tsev txais kev txib mus rau xya tsev neeg. Yuav luag txhua tus tsis tau xav leej twg tuaj xyuas. Thaum ob tug mus qhia tom tsev mus rau lawv tej tsev kem, lawv tsis kam qhib qhov rooj. Thaum nkawd hu xov tooj, tsis muaj leej twg teb. Thaum nkawd kaw suab hais lus, tsis muaj leej twg hu rov qab. Thaum kawg ces tus khub hlob no pib sau ntawv kom txhawb pab cov neeg no. Nws twb siv tej hnab ntawv daj dhuv kom cia siab hais tias leej twg yuav teb.

Ib tsev neeg ntawm xya yig ntawd yog ib tug poj niam uas tsis tshua muaj siab ntseeg uas tsis yuav txiv thiab tawm Europe tuaj nyob hauv teb chaws no. Nws muaj ob tug me nyuam yaus.

Tom qab nws ua ntau yam sim hu nws, tus poj niam ntaus ntawv rau nws. Tus poj niam qhia nws tias tsis muaj sij hawm sib ntsib nrog ob tug mus qhia tom tsev. Nws muaj ob txoj hauj lwm thiab nyob hauv pawg tub rog thiab. Nws txoj hauj lwm thib ib yog ua ib tug ceev xwm, thiab nws lub hom phiaj yog los ua ib tug kws soj ntsuam ces rov qab mus rau nws lub teb chaws thiab ua hauj lwm nyob ntawd.

Tus mus qhia tom tsev yeej qhia tsis tau nyob hauv nws lub tsev. Nws ib sij ntaus ntawv rau nws. Txhua lub hlis nws xa ib daim ntawv uas nws xuas tes sau, thaum hnub phav nws xa ib daim rau txhua tus me nyuam.

Nws tsis tau txais lus teb hlo li. Tiam sis nws paub tias nws ob tug mus qhia tom tsev yog leej twg, yuav ua li cas hu tau nkawd, thiab nkawd yeej yuav siv lub pov thawj hwj ua txoj kev pab no tas li.

Ces muaj ib hnub tus poj niam ntaus ntawv rau nws. Tus poj niam xav tau kev pab heev. Tus poj niam tsis tau paub tias leej twg yog tus npisov tiam sis nws yeej paub nws ob tug mus qhia tom tsev.

Tshuav ob peb hnub, nws yuav tsum tawm lub xeev kom ua xyaum ua tub rog ntev li ib lub hlis. Nws coj tsis tau nws ob tug me nyuam nrog nws. Nws niam, uas yuav saib xyuas nws ob tug me nyuam, nyuam qhuav ya mus rau Europe los tu nws tus txiv, uas muaj mob xwm ceev.

Tus poj niam uas tsis tshua muaj siab ntseeg no tsuas muaj nyiaj txaus yuav pib mus rau Europe rau nws tus me nyuam ntxawd xwb tiam sis tsis muaj txaus rau nws tus tub uas muaj 12 xyoos, Eric.2 Nws nug tus uas qhia tom tsev seb nws puas paub ib yig uas yog neeg ntseeg zoo uas tu tau Eric hauv lawv lub tsev rau 30 hnub!

Tus mus qhia tom tsev ntaus ntawv hais tias nws yuav sim ua seb. Ces nws hu nws cov thawj coj pov thawj hwj. Tus npisov, uas yog tus pov thawj hlob tswj hwm, tso cai rau nws qhia cov mej zeej ntawm pawg ntseeg pawg sab laj, tsis hais lub Koom Haum Niam Tsev tus thawj tswj hwm.

Lub Koom Haum Niam Tsev tus thawj tswj hwm nrhiav tau plaub yig zoo, uas muaj me nyuam uas muaj hnub nyoog zoo li Eric, thiab yuav tu nws nyob hauv lawv lub tsev tau ib lub lim tiam. Tau ib lub hlis, plaub yig no tau pub mov rau Eric, nrhiav chaw rau nws nyob hauv lawv tej tsev me me, coj nws nrog lawv tsev neeg mus ua si thaum lub caij sov uas tau npaj lawm, coj nws mus rau lub koom txoos, cia nws koom nrog lawv ua tsev neeg hmo ua ke, thiab li ntawd.

Tej tsev neeg uas muaj ib tug me tub uas muaj hnub nyoog zoo li Eric lawv cia nws koom nrog lawv pawg dikas txoj kev sib ntsib thiab tej yam ntxim saib ntxim ua. Thaum 30 hnub no, yog thawj zaug uas Eric twb mus lub koom txoos txhua hnub Sunday nyob hauv nws lub neej.

Tom qab nws niam mus kawm rov qab los tsev, Eric twb mus koom lub koom txoos ntxiv, feem ntau yog nrog plaub yig no los sis lwm tus uas tau nrog nws ua phooj ywg, tsis hais nws niam ob tug saib xyuas tom tsev los yog. Sij hawm dhau mus, ces nws ua ib tug dikas thiab pib muab lub cim nco txog txhua zaus.

Nim no cia peb saib Eric yuav zoo li cas thaum yav tom ntej. Tsis yog peb yuav xav tsis thoob thaum nws ua ib tug thawj coj hauv lub Koom Txoos nyob hauv nws niam lub teb chaws thaum nws tsev neeg rov qab mus—yog vim muaj Haiv Neeg Ntseeg uas koom siab ua hauj lwm kom pab, raws li ib tug npisov qhia, vim lawv muaj siab hlub, thiab nrog tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv lub hwj chim.

Peb paub tias peb yuav tsum muaj kev siab hlub kom peb txais kev cawm seej nyob hauv Vajtswv lub nceeg vaj. Maulaunais sau hais tias, “Tsuas yog nej muaj kev siab hlub xwb tsis li ntawd yeej yuav tsis muab nej cawm dim nyob hauv Vajtswv lub nceeg vaj” (Maulaunais 10:21; kuj saib Ethaws 12:34).

Peb kuj paub tias kev siab hlub yog ib lub txiaj ntsim uas peb txais tau tom qab peb ua txhua yam uas peb ua tau. Peb yuav tsum “thov Leej Txiv kawg siab kawg ntsws, xwv kom [peb] yuav muaj txoj kev hlub no puv npo, uas nws tau muab rau tag nrho cov uas coj raws li nws Leej Tub, Yexus Khetos, tiag tiag” (Maulaunais 7:48).

Ua rau kuv xav tias peb txais tus Ntsuj Plig Dawb Huv zoo tshaj thaum peb tsom ntsoov rau kev pab lwm tus. Yog vim li ntawd peb thiaj muaj kev lav ris lub pov thawj hwj kom sawv tus Cawm Seej cev pab lwm tus. Thaum peb rau siab pab lwm tus, peb tsis tshua xav txog peb tus kheej, thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv haj yam yuav los rau peb thiab pab peb muaj lub siab hlub uas peb siv tas peb lub neej kom Vajtswv foom pub rau peb.

Kuv ua tim khawv tias tus Tswv twb tau ua ib yam tseem ceeb kom Nws txoj hau kev rau peb mus tom ntej ua rau peb txais kev tshoov siab ntxiv thiab muaj siab hlub ntxiv thaum peb siv lub pov thawj hwj ua hauj lwm txhawb pab lwm tus. Kuv ua tus Tswv tsaug rau nws txoj kev hlub, uas Nws ua siab dawb pub rau peb. Kuv ua tim khawv li no los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Lus Cim

  1. Tau hloov lub npe.

  2. Tau hloov lub npe.