2010–2019
Tej Yam Me Me thiab Yooj Yim
Plaub Hlis Ntuj Xyoo 2018


Tej Yam Me Me thiab Yooj Yim

Peb yuav tsum nco ntsoov tias thaum sij hawm dhau mus kom ntev thiab thaum suav tag nrho, ces tej yam uas peb xav tias yog tej yam me me yuav muaj tej yam tseem ceeb los.

I.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, zoo ib yam li nej, kuv twb txais kev tshoov siab thiab kev txhawb nqa los ntawm tej zaj lus thiab cov nkauj thiab tej uas peb xav los ntawm lub sij hawm uas peb nyob ua ke no. Kuv paub nej xav zoo ib yam li kuv xav hais ua tsaug rau peb cov kwv tij thiab cov muam uas ua cuab yeej hauv tus Tswv txhais tes txhawb peb lub dag zog thaum lub sij hawm peb nyob ua ke no.

Kuv zoo siab hais lus rau pawg neeg no thaum Hnub Easter Sunday. Hnub no peb koom nrog lwm tus Neeg Ntseeg Khetos ua koob tsheej txog tus Tswv Yexus Khetos txoj Kev Sawv Rov Los. Rau peb cov mej zeej hauv Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg,Yexus Khetos txoj Kev Sawv Rov Los yog ib tug ncej txheem ntawm peb txoj kev ntseeg.

Vim peb ntseeg ob zaj nyob hauv Phau Vaj Lug Kub Npaiv Npaum thiab Phau Ntawv Maumoos hais txog Yexus Khetos txoj Kev Sawv Rov Los, peb kuj ntseeg tej lus qhia hauv vaj lug kub uas qhia tias txhua tus neeg uas txawj tuag nyob hauv lub ntiaj teb no yuav sawv rov los ib yam thiab. Kev sawv rov los ntawd ua rau peb “cia siab” li tus Thwj Tim Petus tau hais (1 Petus 1:3). Kev cia siab ntawd yog peb txoj kev xav tias kev tuag tsis yog qhov kawg ntawm peb tus kheej tiam sis yog ib feem ntawm peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev cawm seej rau Nws cov me nyuam. Nyob hauv txoj hau kev ntawd neeg txawj tuag yuav tsum hloov los ua neeg tsis txawj tuag. Qhov tseem ceeb txog kev hloov no yog kev tuag uas zoo li hnub poob uas hloov los ua kaj ntug txoog uas muaj los ntawm peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej txoj Kev Sawv Rov Los uas peb ua koob tsheej txog thaum Hnub Easter Sunday no.

II.

Nyob hauv zaj nkauj qhuas Vajtswv uas Eliza R. Snow sau, peb hu nkauj:

Zoo kawg nkaus thiab tseem ceeb yog nws

Txoj kev txhiv peb dim txim,

Txoj kev txim lij thiab txoj kev hlub

Koom ua ke mus ib txhis!1

Xwv kom pab peb koom ua ke mus ib txhis, peb sib koom ua ke hauv kev sib ntsib, tsis hais lub rooj sab laj no los yog, kom ib leeg qhia thiab yaum ib leeg.

Tag kis no kuv tau txais kev tshoov siab kom hais txog Amas tej lus qhia rau nws tus tub Hilamas, uas nyob hauv Phau Ntawv Maumoos: “Los ntawm tej yam me me thiab yooj yim thiaj muaj tej yam tseem ceeb los” (Amas 37:6).

Peb kawm tau ntau yam me me thiab yooj yim nyob hauv Yexus Khetos txoj moo zoo. Peb yuav tsum nco ntsoov tias thaum sij hawm dhau mus kom ntev thiab thaum suav tag nrho ces tej yam uas peb xav tias yog tej yam me me yuav muaj tej yam tseem ceeb los. Ntau tus Tuam Thawj Coj thiab lwm tus xib hwb twb tau hais lus txog qhov no. Qhov no yeej tseem ceeb heev kuv thiaj li xav tias kuv yuav tsum hais dua ntxiv.

Ua rau kuv nco txog qhov uas tej yam me me thiab yooj yim muaj hwj chim heev thaum sij hawm dhau mus thaum kuv tau taug kev thaum sawv ntxov. Kuv tau thaij daim duab no. Txoj kev uas yog pob zeb ua tuab thiab muaj zog heev twb tau tawg pleb. Puas yog los ntawm ib yam loj thiab muaj zog tawm hauv av los? Tsis yog, qhov tawg pleb no yog los ntawm ib tug cag ntoo uas tau maj mam nthuav tawm zuj zus. Nov yog ib yam uas kuv tau pom nyob hauv lwm txoj kev.

Daim Duab
Txoj kev taug ko taw tawg pleb
Daim Duab
Lwm txoj kev taug ko taw tawg pleb

Lub zog uas ua rau tej txoj kev taug pob zeb no tawg pleb los ntshe txhua hnub los yog txhua lub hli lub zog ntawd me me heev ua rau yus ntsuas tsis tau, tiam sis thaum sij hawm dhau mus ces lub zog ntawd loj kawg.

Tej yam me me thiab yooj yim uas cov vaj lug kub thiab cov yaj saub qhia peb muaj zog ib yam li ntawd thaum sij hawm dhau mus. Cia li xav txog kev kawm vaj lug kub uas Vajtswv qhia peb kom ua hauv peb lub neej txhua hnub. Los sis xav txog kev thov Vajtswv yus tus kheej thiab tsev neeg kev txhos caug thov Vajtswv uas yog tej Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas rau siab ntseeg ua txhua hnub. Cia li xav txog qhov uas cov cov tub hluas ntxhais hluas mus koom kev kawm vaj lug kub seminary los sis institute. Txawm yog kev ua tej yam no zoo li yog tej yam me me thiab yooj yim, thaum sij hawm dhau mus ces tej ntawd txhawb nqa yus sab ntsuj plig kom loj hlob tuaj. Muaj li no vim hais tias txhua yam me me thiab yooj yim no caw tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv los ua peb tus khub, tus uas Ua Tim Khawv uas qhia peb thiab coj peb mus rau qhov tseeb, zoo li Thawj Tswj Hwm Eyring tau piav.

Ib lub hauv paus ntxiv uas txhawb nqa peb sab ntsuj plig kom loj hlob tuaj yog qhov uas peb pheej hloov siab lees txim, tsis hais thaum ua txhaum me me los yog. Qhov uas peb tshuaj ntsuam peb tus kheej yuav pab peb pom tias peb tau ua yuam kev li cas thiab paub peb yuav ua li cas kom ua zoo dua ntxiv. Kev hloov siab lees txim li no yuav tsum muaj ua ntej peb txais lub cim nco txog txhua lub lim tiam. Muaj tej yam uas tsim nyog xav txog thaum hloov siab lees txim nyob hauv zaj nkauj qhuas Vajtswv “Kuv Puas Tau Ua Zoo Hnub No?”

Kuv puas tau ua yam zoo hauv ntiaj teb hnub no?

Kuv puas tau pab neeg txom nyem kawg?

Puas tau nplij neeg lub siab los ua rau lawv zoo siab?

Yog tsis tau, kuv twb txhaum lawm.

Hnub no puas muaj leej twg lub nra sib me ntsis

Vim kuv txaus siab hlo pab nws nqa?

Puas tau txhawb nqa cov muaj mob thiab cov uas qaug zog?

Kuv puas nyob ntawd thaum lawv xav kom pab?2

Tej yam no yeej yog tej yam me me, tiam sis yog ib tug yam ntxwv txog qhov uas Amas qhia nws tus tub Hilamas: “Thiab tus Tswv Vajtswv ua hauj lwm siv kev ua tej yam kom muaj raws li nws tej hom phiaj tseem ceeb uas nyob mus ib txhis; thiab los ntawm kev ua tej yam me me tus Tswv … coj tau txoj kev cawm seej los rau coob leej.” (Amas 37:7).

Thawj Tswj Hwm Steven C. Wheelwright tau hais rau ib pawg neeg nyob hauv Brigham Young University-Hawaii hais tej lus piav txog Amas tej lus qhia li no: “Amas qhia nws tus tub hais tias qhov uas Tswv ua thaum peb muab siab rau ntseeg Nws thiab ua raws li Nws tej lus ntuas hais txog tej yam me me thiab yooj yim, yog qhov uas Nws foom koob hmoov rau peb muab tej txuj ci tseem ceeb me me rau peb, thiab thaum sij hawm dhau mus, Nws muab tej hauj lwm zoo kawg nkaus rau peb.”3

Thawj Tswj Hwm Howard W. Hunter qhia tias “feem ntau yog tej yam peb niaj hnub ua … ua pab tau lwm tus lub neej ntau tshaj, tsis zoo li tej yam uas neeg ntiaj teb xav tias yog tej yam zoo kawg nkaus.”4

“Qhov uas npaj rau ib txoj kev txiav txim tseem ceeb kawg nkaus uas hloov tau ib lub neej, los yog ib lub teb chaws, tsuas yog qhov uas yus txiav txim rau yus tus kheej ib puas thiab ib txhiab zaus txog tej yam uas yus lam xav tias tsis tshua tseem ceeb.”5

Tej kev txiav txim rau yus tus kheej uas yus “xav tias tsis tshua tseem ceeb” muaj xws li peb txiav txim siab peb yuav siv sij hawm li cas, peb yuav saib dab tsi hauv TV thiab internet, peb yuav nyeem dab tsi, tej duab thiab cov nkauj uas peb saib thiab mloog hauv tsev thiab chaw ua hauj lwm, peb nrhiav dab tsi thaum ua si, thiab peb yuav ua li cas kom ua siab ncaj thiab hais lus tseeb. Ib yam uas me me thiab yooj yim ntxiv yog kev hais lus raws li kev paub cai thiab kev zoo siab thaum peb sib tham nrog lwm tus.

Tej yam me me thiab yooj yim no uas xav tau no los tsis muaj ib yam uas yuav pab peb ua tej yam tseem ceeb tsuas yog peb ib sij ua tej ntawd tsis tu ncua. Xav tias Thawj Tswj Hwm Brigham Young hais tias: “Peb lub neej yog tej yam me me thiab yooj yim uas yog tias yus muab tso ua ke yog tej yam tseem ceeb heev, thiab yog tag nrho lub neej ntawm ib tug txiv neej los yog ib tug poj niam.”6

Muaj tej suab media thiab tej uas muaj phem zuj zus hauv peb kab lig kev cai nyob ib puag ncig uas yuav tshoob peb mus raws tus dej kom peb tso peb tej kev cai tseg yog tias peb tsis tiv tej ntawd tsi tu ncua. Yog peb yuav mus tsis raws li tus dej rau peb lub hom phiaj nyob mus ib txhis, peb yuav tsum ib sij nquam peb lub nkoj. Qhov uas peb koom ua ib pawg nquam lub nkoj ua ke yuav pab peb, zoo li ib pawg uas sib tw nquam lub nkoj. Xwv kom siv zaj lus piv txwv no ntxiv, cov dej ntawm tib neeg kab lig kev cai muaj zog heev ntshe yog peb tsum tsis nquam nkoj, cov dej yuav tshoob peb mus txog ib qho chaw uas peb tsis xav nyob tiam sis peb yeej yuav nyob ntawd yog peb tsis siv zog mus tom ntej tsis tu ncua.

Tom qab nws hais txog ib yam me me uas ua kom muaj tej yam tseem ceeb, Nifais sau hais tias, “Thiab yog li ntawd peb pom tias los ntawm tej yam me me, tus Tswv coj tau tej yam tseem ceeb los” (1 Nifais 16:29). Phau Tshiab qhia ib zaj lus uas ua piv txwv txog qhov no. Nyob haud peb nyeem hais tias cov nab muaj taug tau los rau hauv cov Neeg Ixayees. Nag tom neeg coob tuag lawm (saib Teev Npe 21:6). Thaum Mauxes tau thov Vajtswv pab lawv, nws txais kev tshoov siab ua “ib tug nab tooj, thiab muab ntsia rau saum ib tug ncej.” Ces “thaum nab tom leej twg yog nws tsa qhov muag ntsia tus nab tooj ntawd nws txawm tsis tuag” (nqe 9). Yeej yog ib yam me me kom tau txuj ci tseem ceeb! Tiam sis, raws li Nifais piav thaum nws qhia txog tus yam ntxwv no rau cov uas ntxeev siab rau tus Tswv, txawm yog tus Tswv tau npaj ib txoj kev yooj yim kom lawv txais tau kev kho mob, “vim txoj kev ntawd yooj yim, los sis vim txoj kev ntawd tsis nyuaj, muaj coob leej tau piam sij” (1 Nifais 17:41).

Tus yam ntxwv ntawd thiab tej lus qhia ntawd ua rau peb nco txog qhov uas yog txoj kev yooj yim taug los sis ib yam uas Vajtswv txib yooj yim ua es qhov ntawd tsis txhais hais tias yog ib yam tsis tseem ceeb kom muaj raws li peb lub siab nyiam uas ncaj ncees.

Zoo ib yam li ntawd, kev tsis mloog lus me me los sis kev tsis coj raws li kev ncaj ncees me me yuav ua rau peb pib taug ib txoj kev uas cov yaj saub ceeb toom kom tsis txhob taug. Txoj Lus Txawj Ntse yeej yog piv txwv txog qhov no. Tej zaum ib tug luam yeeb los yog kev haus cawv los sis kev haus tshuaj phem ib zaug xwb ntshe ntsuas tsis tau yuav ua li cas rau yus lub cev. Tiam sis thaum sij hawm dhau mus, tej no yuav muaj zog hauv nej lub cev thiab tej zaum nej kho tsis tau kom zoo li qub. Cia li nco txog qhov uas txoj kev tawg pleb vim tus cag ntoo nthuav tawm zuj zus. Peb paub tseeb hais tias, tej xwm txheej uas peb raug thaum peb txais yuav tej yam twg uas muaj yees, xws li cov tshuaj phem uas tawm tsam peb lub cev los yog kev saib duab liab qab uas ua rau peb tej kev xav qias neeg, los peb yuav tsis raug tej ntawd yog tias peb tsis haus los sis tsis saib ib zaug li.

Ntau xyoo tas los, Thawj Tswj Hwm M. Russell Ballard piav rau ib pawg neeg hauv lub tuam rooj sab laj txog qhoas uas “tej yam me me thiab yooj yim muaj zog kom tib neeg txoj kev cawm seej puas tsuaj mus.” Nws qhia hais tias: “Zoo li tej txoj xov uas pheej rov qab ntswj ua ke kom ua ib txoj hluas, tej yam me me thaum tso ua ke kuj yuav muaj zog dhau ua rau yus tu tsis tau. Peb yuav tsum nco ntsoov txog qhov uas tej yam me me thiab yooj yim yuav muaj zog heev thaum txhawb nqa peb sab ntsuj plig. Tiam sis, peb kuj yuav tsum nco ntsoov tias Dab Ntxwg Nyoog yuav siv tej yam me me thiab yooj yim kom coj peb mus rau kev poob siab thiab kev tu siab.”7

Thawj Tswj Hwm Wheelright tau ceeb toom zoo li no thaum nws hais rau cov nyob hauv BYU–Hawaii: “Yog thaum twg peb tsis ua tej yam me me thiab yooj yim peb txoj kev ntseeg thiaj li tsis muaj zog, tsis muaj txuj ci tseem ceeb ntxiv, thiab peb txoj kev mus rau tus Tswv thiab Nws lub neeg vaj nres ces ua rau peb tsis xav mus ntxiv vim tej kev nrhiav tej yam ntawm lub ntiaj teb thiab sab cev nqaij daim tawv pauv qhov uas peb tau nrhiav Vajtswv lub nceeg vaj.”8

Xwv kom pov hwm peb txoj kev loj hlob ntawm sab ntsuj plig kom txhob raug tej yam phem zuj zus, ces peb yuav tsum coj raws li tus txheej txheem ntawm sab ntsuj plig hais txog tej yam me me thiab yooj yim. Txwj Laug David A. Bednar piav txog lub ntsiab cai no nyob hauv BYU lub Rooj Sab Laj rau cov Poj Niam: “Peb kawm tau txog qhov uas tus txheej txheem ntawm sab ntsuj plig no tseem ceeb npaum li cas thiab tus txheej txheem no zoo li cas los ntawm qhov uas cov dej maj mam nrog ib tee dhau ib tee rau hauv av,” uas tsis zoo li yus muab dej nyab los yog muab dej ntau ntsawj rau tej qhov chaw uas tsis tas muaj npaum li ntawd.

Nws piav hais tias: “ Zoo ib yam li ntawd, yog tias peb tsom ntsoov thiab pheej txais tej teev dej uas nrog zuj zus rau peb sab ntsuj plig, ces cov cag ntawm txoj moo zoo yuav mus tob rau hauv peb sab ntsuj plig, yuav muaj zog thiab khov kho, thiab yuav txi txiv uas zoo kawg nkaus thiab qab heev.”

Ces nws hais ntxiv tias, “Tus txheej txheem ntawm sab ntsuj plig uas yog tej yam me me thiab yooj yim uas ua kom muaj tej yam tseem ceeb los ua rau tib neeg nyob khov kho thiab ruaj nrees, ua rau lawv haj yam mob siab, thiab ua rau lawv hloov siab los ntseeg tus Tswv Yexus Khetos thiab Nws txoj moo zoo tag nrho.”9

Tus Yaj Saub Yauxej Xamiv siv tej lus uas tam sim no muaj nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus kom qhia lub ntsiab cai no: “Tsis txhob pub ib tug neeg suav tej no ua tej yam me me; vim muaj ntau heev tos rau yav tom ntej, ntsig txog haiv neeg ntseeg, uas nyob ntawm tej yam no” (Q&K 123:15).

Yav ntxov ntawm txoj kev txhim tsa lub Koom Txoos nyob hauv lub xeev Missouri, tus Tswv tau hais kom lawv ua siab ntev vim “txhua yam yuav tsum tshwm sim los thaum txog lub sij hawm” (Q&K 64:32). Ces Nws muab tej lus qhia zoo kawg rau lawv: “Yog li ntawd, tsis txhob nkees ua tej yam zoo, vim nej tab tom teeb lub hauv paus ntawm ib txoj hauj lwm loj. Thiab los ntawm tej yam me yuav muaj tej yam uas loj tawm los” (Q&K 64:33).

Kuv ntseeg tias peb txhua tus xav coj raws li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tej lus kom peb txiv mus lawm tom hauv ntej “taug txoj kev khi lus.”10 Peb txoj kev mob siab ua li ntawd los yuav muaj zog yog peb ib sij ua raws li “tej yam me me” uas peb qhia los ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo thiab cov thawj coj ntawm Nws lub Koom Txoos. Kuv ua tim khawv txog Nws thiab foom Nws cov koob hmoov rau tag nrho cov uas xav taug Nws txoj kev khi lus, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. “Vajtswv Muaj Tswv Yim thiab Hlub Peb,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 84.

  2. “Kuv Puas Tau Ua Zoo Hnub No?” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 101.

  3. Steven C. Wheelwright, “The Power of Small and Simple Things” (Brigham Young University–Hawaii kev hawm Vajtswv, Yim Hli Ntuj 31, 2007), 2, devotional.byuh.edu.

  4. Teachings of Presidents of the Church: Howard W. Hunter (2015), 165.

  5. Dan Coats, “America’s Youth: A Crisis of Character,” Imprimis, phau 20, naj npawb 9 (Cuaj Hlis Ntuj 1991), 4; kuj saib Txwj Laug Wilford Andersen nyob hauv nws tsab xov nyob hauv Mesa Tribune, Tsib Hlis Ntuj 1996.

  6. Brigham Young, zaj lus hais nyob hauv Ogden Tabernacle, Xya Hli Ntuj 19, 1877, raws li qhia nyob hauv “Discourse,” Deseret News, Kaum Hli Ntuj 17, 1877, 578.

  7. M. Russell Ballard, “Small and Simple Things,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1990, 7, 8.

  8. Steven C. Wheelwright, “The Power of Small and Simple Things,” 3.

  9. David A. Bednar, “By Small and Simple Things Are Great Things Brought to Pass” (Brigham Young University Women’s Conference, Plaub Hlis Ntuj 29, 2011), womensconference.byu.edu.

  10. Saib Russell M. Nelson, “Thaum Peb Mus Tom Ntej Ua Ke,” Liahona, Plaub Hlis Ntuj 2018, 7.