2010–2019
Tej Hwj Chim ntawm lub Pov Thawj Hwj
Plaub Hlis Ntuj Xyoo 2018


Tej Hwj Chim ntawm lub Pov Thawj Hwj

Qhov uas nej rau siab siv lub pov thawj hwj dawb huv uas nej tuav yeej yog ib qho tseem ceeb rau tus Tswv txoj hauj lwm hauv nej tsev neeg thiab thaum nej ua nej tej hauj lwm hauv lub Koom Txoos.

Kuv cov kwv tij uas kuv hlub, peb twb mloog Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson zaj lus tshaj tawm los ntawm kev tshwm sim. Peb twb mloog Txwj Laug Christofferson thiab Rasband thiab Thawj Tswj Hwm Eyring piav ntxiv txog tej ntawd. Tej lus uas tseem yuav hais, xws li tej lus uas Thawj Tswj Hwm Nelson yuav hais, yuav piav txog tej yam uas nej, tus Tswv cov thawj coj thiab cov uas tuav lub pov thawj hwj, yuav ua. Xwv kom pab nej, kuv yuav rov qhab qhia tej yam tseem ceeb uas tswv lub pov thawj hwj uas nej muaj.

I. Lub Pov Thawj Hwj

lub Pov Thawj Hwj Mekixedes yog Vajtswv txoj cai uas Nws tau tso rau peb kom ua tau Nws txoj hauj lwm “kom tib neeg tsis txawj tuag thiab tau txoj sia nyob mus ib txhis.” (Mauxes 1:39). Thaum xyoo 1829, tus Cawm Seej peb tug Thwj Tim Petus, Yakaunpaus, thiab Yauhas tau muab lub pov thawj hwj no rau Yauxej Xamiv thiab Oliver Cowdery (saib Q&K 27:12). Lub pov thawj hwj no yeej dawb huv thiab muaj hwj chim tshaj qhov peb piav tau.

Cov yuam sij ntawm lub pov thawj hwj yog tej hwj chim uas coj kev thaum siv txoj cai pov thawj hwj no. Yog li ntawd, thaum peb tug Thwj Tim tau muab lub Pov Thawj Hwj Mekixedes rau Yauxej thiab Oliver, lawv kuj muab tej yuam sij uas coj kev thaum siv (saib Q&K 27:12–13). Tiam sis tsis tau muab tag nrho cov yuam sij pov thawj hwj thaum lub sij hawm ntawd. Tag nrho cov yuam sij thiab tej kev txawj ntse uas yuav tsum muaj nyob hauv “lub caij nyoog tso txoj cai uas muaj txhij txhua” (Q&K 128:18) los yuav muab rau peb “muab ib nqe lus ntxiv rau ib nqe lus” (nqe 21). Twb muab tej yuam sij ntxiv nyob hauv lub Tuam Tsev Kirtland xya xyoo tom qab ntawd (saib Q&K 110:11–16). Twb tau muab tej yuam sij ntawd ntxiv kom coj tau txoj cai pov thawj hwj thaum ua tej hauj lwm ntxiv uas tau muab rau lawv, xws li kev cai raus dej rau cov tuag.

Lub Pov Thawj Hwj Mekixedes tsis yog ib lub npe xwb los yog ib yam kom yus muaj npe. Yog ib lub hwj chim uas los saum ntuj los uas Vajtswv los tso siab rau peb kom ua tau nws txoj hauj lwm pab Nws cov me nyuam. Peb yuav tsum nco ntsoov tias cov txiv neej uas tuav lub pov thawj hwj yeej tsis yog “lub pov thawj hwj.” Yeej tsis tsim nyog hais txog “cov pov thawj hwj thiab cov poj niam.” Peb yuav tsum hais “cov uas tuav lub pov thawj hwj thiab cov poj niam.”

II. Kev Txhawb Pab Lwm Tus

Nim no cia peb xav txog tej yam uas tus Tswv Yexus Khetos xav kom peb cov uas tuav Nws lub pov thawj hwj ua—peb yuav tsum ua li cas kom coj neeg los cuag Nws.

Thawj Tswj Hwm Joseph F. Smith qhia tias: “Tib neeg hais tseeb hais tias lub Koom Txoos yog ib lub koom haum zoo tag nrho. Qhov teeb meem yog qhov uas tib neeg nyob hauv tej lub koom haum no tsis ua raws li lawv tej kev lav ris. Thaum lawv paub txog tej yam uas lawv lav ris, lawv yuav haj yam rau siab ua lawv tej dej num, thiab tus Tswv txoj hauj lwm yuav muaj zog ntxiv thiab muaj hwj chim ntxiv thiab muaj hwj huam nyob hauv lub ntiaj teb ntxiv.”1

Thawj Tswj Hwm Smith kuj ceeb toom hais tias:

“Tej npe zoo uas Vajtswv muab … rau tej luag hauj lwm thiab tej txheej txheem ntawm lub pov thawj hwj Dawb Huv, los yuav tsum tsis txhob siv los yog xav tias yog tej npe uas los ntawm tib neeg; tej npe tsis yog kom qhuas neeg thiab tsis qhia tias ib tug neeg yog tus xib hwb, tiam sis tej npe no qhia txog qhov uas tus Xib Hwb uas peb hais tias peb ua hauj lwm rau Nws tau hais kom peb txo hwj chim ua hauj lwm pab lwm tus. …

“… Peb ua hauj lwm kom lwm tus txais txoj kev cawm seej, thiab peb yuav tsum xav tias qhov no yog dej num tseem ceeb uas tau muab rau peb ua. Yog li ntawd, peb yuav tsum txaus siab tso txhua yam tseg, yog tias yuav tsum ua li ntawd, kom muaj Vajtswv txoj kev hlub, tib neeg txoj kev cawm seej, thiab ua kom Vajtswv lub nceeg vaj kov yeej txhua yam nyob hauv lub ntiaj teb.”2

III. Ob lub Luag Hauj Lwm ntawm lub Pov Thawj Hwj

Nyob hauv tus Tswv lub Koom Txoos, ob lub luag hauj lwm hauv lub Pov Thawj Hwj Mekixedes nyias muaj nyias lub ntsiab. Phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus hais txog cov pov thawj hlob yog “cov thawj tswj hwm los yog cov tub qhe saib xyuas tej ceg txheem ntseeg txawv uas nyob rau ub rau no” (Q&K 124:134). Phau no hais tias cov txwj laug yog “cov xib hwb nyob mus li rau [tus Tswv] lub koom txoos” (Q&K 124:137). Kuv yuav hais lus qhia ntxiv txog tej lub ntsiab no ntxiv.

Ib tug pov thawj hlob tswj hwm thiab saib xyuas tej yam ntawm sab ntsuj plig (saib Q&K 107:10, 12). Tsis tas li ntawd, ib yam li Thawj Tswj Hwm Joseph F. Smith qhia hais tias, “Vim twb tsa nws ua ib tug pov thawj hlob, tsim nyog uas [nws] paub hais tias nws yuav tsum … coj yam ntxwv zoo rau cov laus thiab cov hluas xyaum, thiab ua zoo kom nws ua tau ib tug uas qhia kev ncaj ncees, tsis yog los ntawm tej ntsiab cai xwb tiam sis qhov tseem ceeb yog los ntawm nws tus yam ntxwv—xwv kom pub cov hluas kawm los ntawm cov uas muaj hnub nyoog laus ntxiv, yog li ntawd tus pov thawj hlob ntawd yuav muaj hwj chim nyob hauv zej zog uas nws nyob.”3

Hais txog ib tug txwj laug tej dej num, Txwj Laug Bruce R. McConkie ntawm Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim qhia hais tias: “Ib tug txwj laug yog ib tug tus Tswv Yexus Khetos ib tug xib hwb. … Nws yeej muaj cai sawv nws tus Xib Hwb cev … kom txhawb pab nws cov neeg. Nws yog tus Tswv neeg sawv cev.”4

Txwj Laug McConkie tsis nyiam qhov uas hais tias yus yog “ib tug txwj laug xwb.” Nws hais tias, “Txhua tus txwj laug nyob hauv lub Koom Txoos muaj lub pov thawj hwj npaum li tus Thawj Tswj Hwm ntawm lub Koom Txoos … , Ib tug txwj laug yog dab tsi? Nws yog ib tug tswv yug yaj, ib tug tswv yug yaj uas ua hauj lwm hauv pab yaj ntawm tus Tswv Yug Yaj Zoo.”5

Hais txog txoj hauj lwm kom txhawb pab tus Tswv Yug Yaj Zoo pab yaj, yeej tsis muaj ib qho txawv ntawm lub luag hauj lwm ua ib tug pov thawj hlob thiab ib tug txwj laug nyob hauv lub Pov Thawj Hwj Mekixedes. Nyob hauv tshooj 107 ntawm phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus, tus Tswv tshaj tawm hais tias, “Cov pov thawj hlob raws li tus txheej txheem ntawm lub Pov Thawj Hwj Mekhixedes muaj txoj cai los coj ua lawv tus kheej txoj hauj lwm, raws li txoj kev qhia ntawm pawg thawj tswj hwm, saib xyuas tej yam ntawm sab ntsuj plig, thiab kuj ua lub luag hauj lwm ntawm ib tug txwj laug, [los yog tej lub luag hauj lwm hauv lub Pov Thawj Hwj Aloos]” (Q&K 107:10; kuj saib nqe 12).

Lub ntsiab cai tseem ceeb tshaj plaws rau txhua tus uas tuav lub pov thawj hwj yog lub ntsiab cai uas tus yaj saub Yakhauj hauv Phau Ntawv Maumoos tau qhia. Tom qab uas tau muab nws thiab nws tus kwv Yauxej tsa ua pov thawj thiab xib hwb rau cov neeg ntawd, nws hais tias: “Thiab wb tau rau siab ua wb txoj luag hauj lwm rau tus Tswv, wb tau muab lub nra los ris, muab cov neeg tej kev txhaum tso rau saum wb taub hau yog hais tias wb tsis rau siab ntso muab Vajtswv txoj lus los qhia lawv” (Yakhauj 1:19).

Cov kwv tij, peb ntiag tug hauj lwm los ntawm qhov uas peb tuav lub pov thawj hwj yeej tseem ceeb kawg. Lwm lub koom haum yeej txaus siab yog ua raws li neeg ntiaj teb pom zoo thaum lawv hais lawv tej zaj lus thiab ua lawv tej hauj lwm. Tiam sis peb cov uas tuav Vajtswv lub pov thawj hwj muaj Nws lub hwj chim uas saib xyuas qhov chaw uas peb yuav nkag mus hauv Vajtswv lub nceeg vaj xilethi-aus. Peb muaj lub hom phiaj thiab kev lav ris uas tus Tswv tau qhia nyob hauv zaj lus qhia ua ntej ntawm phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus. Peb yuav tsum tshaj tawm rau neeg ntiaj teb:

“Xwv kom txhua tus neeg yuav hais lus los ntawm Vajtswv uas yog tus Tswv lub npe, uas twb yog tus Cawm Seej ntawm neeg ntiaj teb;

“Xwv kom txoj kev ntseeg yuav loj hlob tuaj nyob rau hauv lub ntiaj teb;

“Xwv kom yuav muab kuv txoj kev khi lus uas kav ib txhis tsa;

“Xwv kom cov neeg qaug zog thiab cov neeg dog dig yuav plov meej txhij txhua ntawm kuv txoj moo zoo mus kom thoob ntiaj teb” (Q&K 1:20–23).

Yog peb xav ua raws li Vajtswv txib li no, peb yuav tsum “rau siab” ua peb tej hauj lwm thiab tej yam uas peb lav ris ntawm lub pov thawj hwj (saib Q&K 84:33). Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee piav hais tias kev rau siab siv lub pov thawj hwj txhais li cas hais tias: “Thaum ib tug los tuav lub pov thawj hwj, nws yeej hloov los ua ib tug sawv cev rau tus Tswv. Nws yuav tsum xav tias nws txoj hauj lwm hauv lub Koom Txoos zoo nkaus li yog tus Tswv txib nws ua. Qhov no yog lub ntsiab ntawm kev rau siab siv lub pov thawj hwj.”6

Yog li ntawd, cov kwv tij, yog tus Tswv Nws tus kheej yuav hais kom nej pab Nws ib tug tub los yog ib tug ntxhais—uas Nws twb hais dhau los ntawm Nws cov tub qhe—nej puas yuav ua li ntawd? Thiab yog nej ua li ntawd, nej puas yuav ua li nej sawv cev rau Nws, ua qhov uas “tus Tswv txib” nej ua, thiab tso siab rau Nws txoj kev pab uas tau cog lus tias nej yuav txais?

Thawj Tswj Hwm Lee twb qhia ntxiv txog kev rau siab siv lub pov thawj hwj: “Thaum yus muab ib daim iav tso saum ib yam dab tsi ces ua rau yus pom yam ntawd loj dua li yus pom tau yog pom nrog yus qhov muag xwb; qhov ntawd yeej yog ib daim iav uas rub loj. Nim no, … yog leej twg rau siab siv lawv lub pov thawj hwj—uas txhais hais tias yus ua kom lwm tus xav tias yus lub pov thawj hwj loj dua thiab tseem ceeb dua li lawv xav dhau los—ces nov yeej yog txoj kev kom rau siab siv yus lub pov thawj hwj.”7

Nov yog ib qho piv txwv txog ib tug uas tuav lub pov thawj hwj uas rau siab siv nws lub pov thawj hwj. Kuv twb hnov li no los ntawm Txwj Laug Jeffrey D. Erekson, kuv tus khub nyob hauv ceg txheem ntseeg lub rooj sab laj nyob hauv Idaho. Thaum nws yog ib tug txwj laug hluas uas twb sib yuav, nws pluag heev thiab xav tias nws kawm tsis tau xyoo kawg ntawm nws txoj kev kawm ntawv qib siab, Jeffrey thiaj li txiav txim siab tso kev kawm ntawv tseg thiab ua ib txoj hauj lwm uas txaus nyiam. Ob peb hnub tom qab ntawd nws pawg txwj laug tus thawj tswj hwm tau los rau nws lub tsev. “Koj puas to taub tias cov yuam sij pov thawj hwj uas kuv tuav tseem ceeb npaum li cas?” tus thawj tswj hwm ntawm pawg txwj laug nug. Thaum Jeffrey hais tias nws to taub, tus thawj tswj hwm qhia Jeffrey tias txij thaum nws hnov tias Jeffrey yuav tsis kawm ntawv qib siab ntxiv, tus Tswv ua rau nws ntxhov siab tsis pub nws tsaug zog kom muab Jeffrey zaj xov no: “Vim kuv yog koj pawg txwj laug tus thawj tswj hwm, kuv ntuas koj kom tsis txhob tso kev kawm ntawv tseg.Nov yog ib zaj xov rau koj los ntawm tus Tswv.” Jeffrey twb mus kawm ntawv ntxiv. Ntau xyoo tom qab ntawd kuv twb ntsib nws thaum nws yog ib tug neeg txawj ua lag luam thiab hnov nws qhia ib pawg uas tuav lub pov thawj hwj hais tias, “[Tej lus ntuas] ntawd twb pab kuv lub neej heev.”

Ib tug uas tuav lub pov thawj hwj twb rau siab siv nws lub pov thawj hwj thiab ua nws txoj hauj lwm, thiab nws twb “pab” Vajtswv ib tug me nyuam lub neej.

IV. Lub Pov Thawj Hwj hauv Tsev Neeg

Txog lub sij hawm no, kuv twb hais txog tej hauj lwm ntawm lub pov thawj hwj hauv lub Koom Txoos. Tam sim no kuv yuav hais txog lub pov thawj hwj nyob hauv tsev neeg. Kuv pib hais txog cov yuam sij. Lub ntsiab cai uas qhia tias yus siv tau txoj cai pov thawj hwj raws li tus uas tuav cov yuam sij ua tej hauj lwm ntawd coj xwb yeej yog ib qho tseem ceeb nyob hauv lub Koom Txoos tiam sis tsis yog li ntawd thaum hais txog kev siv txoj cai pov thawj hwj nyob hauv yus tsev neeg.8 Ib leej txiv uas tuav lub pov thawj hwj tswj hwm nws tsev neeg los ntawm txoj cai ntawm nws lub pov thawj hwj. Nws tsis tas muaj leej twg coj kev los yog pom zoo cov yuam sij pov thawj hwj yog nws xav ntuas cov nyob hauv nws tsev neeg, muaj tsev neeg kev sib ntsib, foom koob hmoov rau nws tus poj niam thiab me nyuam, los yog foom koob hmoov kom kho mob rau cov nyob hauv nws tsev neeg los yog lwm tus.

Daim Duab
Tsev neeg kawm vaj lug kub ua ke

Yog cov txiv tsev yuav rau siab siv lub pov thawj hwj nyob hauv lawv tsev neeg, ces yuav pab lub Koom Txoos ntiag tug hauj lwm tshaj lwm yam uas lawv yuav ua tau. Cov txiv tsev uas tuav lub Pov Thawj Hwj Mekixedes yuav tsum ua raws li cov lus txib xwv kom lawv thiaj li muaj hwj chim ntawm lub pov thawj hwj kom foom koob hmoov rau lawv tsev neeg. Cov txiv tsev kuj yuav tsum pab kom nws tsev neeg sib hlub nws tsev neeg thiaj yuav xav thov lawv txiv foom koob hmoov pub rau lawv. Thiab cov niam tsev txiv tsev yuav tsum yaum kom lawv tsev neeg xav tau koob hmoov pov thawj hwj ntxiv.

Daim Duab
Foom koob hmoov pov thawj hwj

Cov txiv tsev, cia li “nyob sib txig” nrog nej cov poj niam, ib yam li zaj lus tshaj tawm txog tsev neeg qhia.9 Thiab cov txiv tsev, thaum nej siv lub hwj chim thiab lub hwj chim ntawm nej txoj cai pov thawj hwj, cia li ua “los ntawm kev yaum, los ntawm kev ua siab ntev, los ntawm kev siab mos thiab siab muag, thiab los ntawm kev hlub tiag tiag xwb” (Q&K 121:41). Lub ntsiab cai uas hais txog kev siv txoj cai pov thawj hwj no yeej tseem ceeb tshaj plaws nyob hauv tsev neeg. Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee tau cog lus li no thaum nws nyuam qhuav ua tus Thawj Tswj Hwm tshiab ntawm lub Koom Txoos hais tias: “Lub hwj chim ntawm lub pov thawj hwj, uas nej tuav, yeej tsis tseem ceeb npaum li thaum muaj xwm txheej hauv nej tsev neeg, muaj neeg mob, los yog muaj kev txiav txim uas yuav tsum txiav. … Yog tias yus muaj lub hwj chim pov thawj hwj, uas yog Vajtswv tus uas Muaj Hwj Chim Tag Nrho lub hwj chim, yus muaj hwj chim ua tej txuj ci tseem ceeb yog tias tus Tswv pom zoo, tiam sis yog peb xav siv lub pov thawj hwj ntawd, peb yuav tsum ua neeg tsim nyog siv. Qhov uas nej tsis to taub lub ntsiab cai no yeej yog qhov uas nej tsis txais tau cov koob hmoov uas los ntawm kev tuav lub pov thawj hwj tseem ceeb ntawd.”10

Kuv cov kwv tij uas kuv hlub, qhov uas nej rau siab siv lub pov thawj hwj dawb huv uas nej tuav yeej yog ib qho tseem ceeb rau tus Tswv txoj hauj lwm hauv nej tsev neeg thiab thaum nej ua nej tej hauj lwm hauv lub Koom Txoos.

Kuv ua tim khawv txog Nws uas yog tus Tswv ntawm lub pov thawj hwj no. Dhau los ntawm Nws txoj kev rau txom nyem thiab txoj kev txi uas theej txhoj thiab txoj kev sawv rov los, txhua tus txiv neej thiab poj niam yuav tsis txawj tuag thiab yuav muaj cib fim txais tau txoj sia nyob mus ib txhis. Peb txhua tus yuav tsum rau siab ntseeg thiab mob siab ua peb feem nyob hauv txoj hauj lwm tseem ceb ntawm Vajtswv peb Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Teachings of Presidents of the Church: Joseph F. Smith (1998), 343.

  2. Teachings: Joseph F. Smith, 340, 343.

  3. Saib Joseph F. Smith, Gospel Doctrine, luam zaus 5 (1939), 182.

  4. Bruce R. McConkie, “Only an Elder,” Ensign, Rau Hli Ntuj 1975, 66; tsis tau siv qhov uas ntawv qaij li muaj hauv zaj thib ib.

  5. Bruce R. McConkie, “Only an Elder,” 66; tsis tau siv qhov uas ntawv qaij li muaj hauv zaj thib ib.

  6. Teachings of Presidents of the Church: Harold B. Lee (2000), 93.

  7. The Teachings of Harold B. Lee, tus kho ntawv yog Clyde J. Williams (1996), 499.

  8. Saib Dallin H. Oaks, “Priesthood Authority in the Family and the Church,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2005, 24–27.

  9. Saib “Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,”Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2017, 145.

  10. Teachings: Harold B. Lee, 97.