Oändlig är kärleken

1. Oändlig är kärleken

Jesus förunnar mig.

Jag kan ej förstå all den

nåd han förkunnar mig.

Jag bävar vid tanken

att korsfäst för mig han var,

att en gång på korset

han oskyldig bördan bar.

2. Förundrad jag är,

att han nedsteg från himlens sfär,

att rädda min själ,

som så stolt och så självisk är,

och skänka mig kärlek,

jag ovärdig ej förstod.

Att giva förlossning

för min skull han göt sitt blod.

3. Jag tänker på händer,

som stungna har blött för mig,

Ej nåden jag glömmer,

ej kärleken innerlig.

O låt mig i vördnad

få tillbedja vid hans fot,

då livet och kronan

jag lycklig får ta emot.