2014
Guds skörd
Augusti 2014


Budskap från första presidentskapet

Guds skörd

Bild
President Dieter F. Uchtdorf
Bild
Zucchini squash.

Illustration Andrew Banneker

En kvinna som heter Christa arbetade en gång på ett företag som sålde frön. Hon älskade sitt jobb. Det var en källa till stor förundran att varje litet frö hon sålde hade förmågan att förvandlas till något helt mirakulöst – en morot, ett kålhuvud eller till och med en mäktig ek.

Christa tyckte om att sitta vid sin dator och ta emot beställningar och svara på frågor. Men en dag fick hon ett klagomål som förbryllade henne.

”Fröna fungerar inte”, sade kunden. ”Jag köpte dem för två månader sedan och fortfarande har inget hänt.”

”Planterade du dem i bra jord och har du gett dem tillräckligt med vatten och solljus?” frågade Christa.

”Nej, men jag gjorde min del”, sade kunden. ”Jag köpte fröna. De skulle ju trots allt garanterat växa.”

”Men du planterade dem inte?”

”Absolut inte. Då skulle jag ju smutsa ner händerna.”

Christa funderade på det här och kom fram till att hon behövde skriva ner några planteringsinstruktioner. Hon bestämde att den första instruktionen skulle vara: ”Du måste följa planteringsinstruktionerna för att fröna ska gro. Du kan inte lägga dem på hyllan och förvänta dig att de ska växa.”

Det dröjde inte länge förrän ännu ett klagomål förbryllade henne.

”Det blir inget av fröna”, sade en kund.

”Planterade du dem i bra jord?” frågade Christa. ”Gav du dem tillräckligt med vatten och solljus?”

”O ja”, insisterade kunden. ”Jag gjorde allt det där – precis som det står på paketet. Men de fungerar inte.”

”Hände något över huvud taget? Började de gro?”

”Inget hände”, sade kunden. ”Jag planterade dem helt enligt anvisningarna. Jag hoppades att jag skulle kunna äta tomater till middag. Jag är mycket besviken.”

”Vänta”, sade Christa. ”Menar du att du planterade fröna i dag?”

”Var inte löjlig”, svarade kunden. ”Jag planterade dem för en vecka sedan. Jag väntade mig inte att se några tomater första dagen. Jag var tålmodig. Du skulle bara veta hur mycket jag har vattnat och väntat sedan dess.”

Christa insåg att hon behövde lägga till en instruktion: ”Fröna följer naturlagarna. Om du planterar fröna en morgon och förväntar dig att kunna äta tomater senare samma vecka så blir du besviken. Du måste ha tålamod och vänta på att naturen ska göra sin del.”

Allt gick bra tills Christa fick ännu ett klagomål.

”Jag är mycket besviken på era frön”, började kunden. ”Jag planterade dem så som det stod på paketet. Jag gav dem vatten, såg till att de fick solljus och väntade tills de slutligen gav skörd.”

”Det låter som om du gjorde allting rätt”, sade Christa.

”Så långt är det bra”, svarade kunden. ”Men det jag fick var zucchini!”

”Enligt mina anteckningar var det sådana frön du beställde”, sade Christa.

”Men jag ville inte ha zucchini. Jag ville ha pumpor!”

”Nu hänger jag inte med.”

”Jag planterade fröna i mitt pumpaland – i samma jord där det växte pumpor förra året. Jag berömde plantorna varje dag och talade om för dem vilka vackra pumpor de skulle bli. Men i stället för stora, runda, orange pumpor fick jag långa, gröna zucchinis. I massor!”

Christa insåg då att det kanske inte räckte med instruktioner utan att det var nödvändigt att framställa en princip: ”Fröet du planterar och planteringens tidpunkt avgör skörden.”

Skördelagen

Aposteln Paulus undervisade om Guds skörd:

”Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda.

Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.

Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp” (Gal. 6:7–9).

På senare tid har Herren gett oss ytterligare visdom och insikt i den här oföränderliga lagen:

”Det finns en lag, oåterkalleligen fastställd i himlen före denna världs grundläggning, på vilken alla välsignelser är baserade,

och när vi får någon välsignelse från Gud, så sker detta genom lydnad mot den lag på vilken den är baserad” (L&F 130:20–21).

Vi skördar det vi sår.

Guds skörd är ofattbart härlig. Till dem som ärar honom kommer hans rikliga välsignelser i ”gott mått, packat, skakat och rågat. … Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er” (Luk. 6:38).

Liksom jordiska frön kräver omsorg och tålamod, kräver också många himmelska välsignelser det. Vi kan inte lägga vår religion på hyllan och förvänta oss att kunna skörda andliga välsignelser. Men om vi planterar och vårdar evangeliets normer i vårt dagliga familjeliv är det mycket troligt att våra barn växer upp och ger andlig frukt av stort värde för dem och för framtida generationer.

Guds svar på våra böner kommer inte alltid omedelbart – ibland verkar de inte komma alls – men Gud vet vad som är bäst för hans barn. Helt säkert kommer vi en dag att se klarare. Då ser vi himlens godhet och generositet.

Till dess är vårt mål och vår stora glädje att gå i vår Mästare och Frälsares fotspår och att leva goda och ädla liv så att Guds utlovade och dyrbara skörd av ovärderliga välsignelser kan bli vår.

Vi skördar det vi sår.

Det är himlens lag.

Det är Guds skördelag.