Må vi alltid lyssna
Äldste Jorge F. Zeballos
i de sjuttios kvorum
Det finns en kraft som är mäktigare än jordbävningar, stormvindar eller rasande bränder. Men den är stilla och mild, och vi måste vara uppmärksamma om vi vill att den ska vägleda oss.
Illustrationer Irena Freitas
Den 27 februari 2010, klockan 3:34, skakades Chile våldsamt av en jordbävning som mätte 8,8 på momentmagnitudskalan, och orsakade miljontals människor panik, rädsla och oro.
Några dagar senare fick jag i uppdrag att presidera över en stavskonferens på en plats nära epicentret för den enorma jordbävningen. Jag undrade om jordbävningen och de påföljande efterskalven skulle påverka närvaron vid konferensen. Jag blev överraskad när antalet närvarande under varje konferensmöte var större än det någonsin varit under tidigare konferenser.
Uppenbarligen påminde jordbävningen stavsmedlemmarna, åtminstone tillfälligt, om vikten av att hålla sig nära Gud, helga sabbatsdagen och närvara vid kyrkans möten. Flera veckor senare ringde jag stavspresidenten. Jag frågade om närvaron under kyrkans möten fortfarande var hög. Han svarade att allteftersom efterskalvens antal och kraft hade avtagit, avtog också närvaron i kyrkan.
Ett liknande beteende följde de sorgliga händelser som orsakade förstörelsen av World Trade Center i New York i september 2001. Tusentals människor vände sig till sina kyrkor i sitt sökande efter den sinnesfrid och tröst som de var i så stort behov av. Men allteftersom tiden gick avtog sökandet och saker och ting återgick till det normala. Det är inte jordbävningar, stormar eller katastrofer och tragedier – oavsett om de är naturliga eller orsakade av människor – som utvecklar tro, vittnesbörd och bestående omvändelse.
Elia och den stilla, milda rösten
På profeten Elias tid var Ahab kung i Israel. Ahab gifte sig med Isebel, en fenicisk prinsessa. Hon presenterade feniciernas sedvänjor för israeliterna, bland annat avgudadyrkan. När Elia hade utmanat och besegrat Baals alla präster vid kung Ahabs hov hotade Isebel profeten till livet och han flydde ut i öknen. (Se 1 Kung. 18:4, 13, 19, 21–40; 19:1–4.)
Efter att ha fått mat av en ängel i öknen gick Elia i fyrtio dagar och fyrtio nätter tills han kom till berget Horeb (se 1 Kung. 19:5–8). Herrens ord kom till Elia i öknen. Han tillsades att komma ut ur grottan där han hade tillbringat natten. När han stod på berget inför Herren kom ”en stor stark storm” som var så kraftig att den bröt sönder klippor och berg, ”men Herren var inte i stormen”. Sedan kom en jordbävning, ”men Herren var inte i jordbävningen”. Därefter kom en eld, ”men Herren var inte i elden” (1 Kung. 19:11–12). Trots att vinden, jordbävningen och elden var så intensiva, var de inte manifestationer av Herrens röst till profeten.
Efter de här mäktiga uttrycken för naturens krafter kom ”ljudet av en svag susning” till Elia och han hörde det (se 1 Kung. 19:12–13). Herrens milda röst talade om för honom vem han skulle smörja till nästa kung i Israel, och att han skulle smörja Elisha till den profet som skulle efterträda honom.
Hitta rösten
Samma röst som kom till Elia – rösten som talade om för honom vad han skulle göra under en svår tid i sitt liv och sin verksamhet – är fortfarande tillgänglig för alla de Guds barn som uppriktigt vill göra Faderns vilja. Men var kan vi hitta den stilla, milda röst som talar om för oss vad vi ska göra, vad vi ska säga och vad Gud vill att vi ska bli, mitt bland alla högljudda världsliga röster som inbjuder oss att vandra längs mörka och förvirrande vägar?
Nephi råder oss: ”Mätta er med Kristi ord, ty se, Kristi ord skall tillkännage för er allt ni bör göra” (2 Ne. 32:3).
Och var hittar vi Kristi ord så att vi kan mätta oss med dem? Vi kan gå till skrifterna, särskilt Mormons bok, som skrevs och bevarades i sin renhet för oss, den här generationens invånare. Vi lyssnar också på orden från våra nutida profeter som delger oss vår evige Faders och vår Frälsares Jesu Kristi vilja i dag.
De levande profeternas ord vägleder oss när vi ställs inför nya och svåra utmaningar. Under senare år, till exempel, medan världens rådande förvirring och filosofier har försökt att permanent ändra på begreppen äktenskap och familj, har profeternas ord bestämt, djärvt och kärleksfullt betonat familjens heliga natur, och förkunnat att ”äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat av Gud och att familjen har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse”.1
Dagens profeter och apostlar har också betonat vikten av att helga sabbatsdagen hemma och i kyrkan, och att frälsa våra förfäder genom släktforskning och tempeltjänst. Vid varje generalkonferens ger de ytterligare andlig vägledning till kyrkan.
Den Helige Anden vägleder dig
Nephi säger också: ”Om ni går in på den vägen och tar emot den Helige Anden så visar han er allt vad ni bör göra” (2 Ne. 32:5). Så efter att ha betonat vikten av att söka Kristi ord instruerar Nephi oss nu angående den personliga kommunikation som vi måste ha med den Helige Anden, gudomens tredje medlem.
Nephi visste exakt vad han pratade om. Omkring 30 eller 40 år tidigare, när hans familj fortfarande befann sig i öknen och han byggde ett fartyg som skulle ta dem till det utlovade landet, tillrättavisade Nephi sina äldre bröder för att de gjorde det som var ont – fastän de hade hört en ängels röst.
Nephi sa till dem: ”Ni är snara att göra ont, men sena att komma ihåg Herren er Gud. Ni har sett en ängel, och han talade till er. Ja, ni har hört hans röst tid efter annan, och han har talat till er med mild och stilla röst, men ni var så känslolösa att ni inte kunde förnimma hans ord. Därför talade han till er liksom med åskans röst som fick jorden att skaka som om den skulle rämna” (1 Ne. 17:45).
Låt oss inte sluta känna
Guds kommunikation med sina barn kommer vanligtvis genom den Helige Anden, som ofta kommunicerar med oss med en röst som vi hör i våra sinnen och hjärtan, ”den milda, stilla rösten som viskar och tränger igenom allt” (L&F 85:6). Låt oss lyssna på den milda rösten och inte vänta tills någon måste tala till oss med åskans röst! Kom ihåg att Elia lärde sig att Herrens röst inte var i stormen, jordbävningen eller elden. Herren talade till honom genom den Helige Anden, i ljudet av en svag susning.
”Andens röst känns snarare än hörs”, sa president Boyd K. Packer (1924–2015), president för de tolv apostlarnas kvorum. Du kommer, liksom jag gjorde, att lära dig att ’lyssna’ efter den röst som känns snarare än hörs. …
Det är en andlig röst som kommer till sinnet som en tanke eller som en känsla till hjärtat.”2
Vi känner orden från den Helige Anden mer än de ord vi hör med våra öron, i våra sinnen och hjärtan. Låt oss inte gå miste om att känna de maningarna! Må vi öppna våra sinnen och hjärtan och ta emot profeternas ord. Må vi låta den Helige Anden fortsätta att undervisa oss genom sin stilla, milda röst. När Frälsaren undervisade sina lärjungar om den Helige Anden som skulle sändas till dem efter hans himmelsfärd, sa han till dem: ”Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er” (Joh. 14:26).
Varje trofast medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har rätten och välsignelsen att få personlig vägledning, inspiration och uppenbarelse från himlen genom den Helige Anden.
President Thomas S. Monson (1927–2018) sa: ”Låt dig påverkas av den stilla, milda rösten. Kom ihåg att en som hade myndighet lade sina händer på ditt huvud när du konfirmerades och sa: ’Ta emot den Helige Anden.’ Öppna ditt hjärta, ja, din själ, för ljudet från denna stilla röst som vittnar om sanningen. Som profeten Jesaja lovade: ’Dina öron [ska] höra detta ord: ”Här är vägen, gå på den”’ [Jes. 30:21].”3