Undervisa om frälsningsplanen (del 1)

Du kan låta klassen sjunga ”Jag är Guds lilla barn” under den andliga inledningen. Som inledning till lektionen låt eleverna tyst gå igenom orden till första versen av ”Jag är Guds lilla barn” och be dem söka efter lärosatser eller principer i texten.

Efter några minuter ber du eleverna förklara några viktiga lärosatser eller principer som de hittade i sången. Om det behövs kan du ställa följande frågor:

• Vad säger oss texten om livet innan vi kom till jorden?

• Vad säger oss texten om syftet med livet här på jorden?

Tala om för eleverna att som missionärer får de möjlighet att undervisa om livets ändamål. Låt en eller flera elever läsa högt de två första styckena i avsnittet ”Föruttillvaron: Guds avsikter och plan för oss” på sidan 48 i Predika mitt evangelium.

Du kan också återge följande uttalande av president Boyd K. Packer (1924–2015) i de tolv apostlarnas kvorum:

Bild

President Boyd K. Packer

”Ingen sanning som överbringats till oss i återställelsen är väl djupare än kunskapen vi fått om vår föruttillvaro. Ingen annan kyrka känner till eller undervisar om den sanningen. Läran skisseras bara, men viktiga fakta upprepas så pass ofta i uppenbarelserna att vi kan vara förvissade om vissa grundläggande sanningar” (Vår Faders plan [1984], s. 14).

Fråga:

• Hur kan kunskapen om vårt förjordiska liv och att vi levde som andebarn hos vår Fader i himlen skänka större mening åt våra liv? (När eleverna svarar kan du betona följande princip: När vi förstår att vi är vår himmelske Faders barn, finner vi större mening i vårt liv på jorden.)

För att hjälpa eleverna bättre förstå den här principen visa videon ”Gud är vår Fader” (3:05) och be eleverna lyssna efter välsignelserna som beskrivs av människorna i videon.

När eleverna har tittat på videon ställer du följande frågor:

• Kan ni berätta om några välsignelser som människor i videon beskrev därför att de visste att de är Guds barn?

• Hur har kunskapen om att ni är ett Guds barn hjälpt er att finna större mening i livet?

Be några elever turas om att läsa högt de tre sista styckena på sidan 48 och det första stycket på sidan 49 i Predika mitt evangelium. Be klassen leta efter lärosatser och principer som lär oss vad Guds syfte är för hans barn och hur frälsningsplanen uppfyller det syftet. Fråga sedan:

• Vad är Guds plan avsedd att göra för hans barn? (I elevernas svar kan bland annat ingå läran att frälsningsplanen gör det möjligt för alla Guds barn att åtnjuta odödlighetens och det eviga livets välsignelser. Om det behöver klargöras kan du hänvisa till definitionen av odödlighet och upphöjelse på sidorna 58–59 i Predika mitt evangelium. Betona att evigt liv är det slags liv som Gud lever.)

För att hjälpa eleverna bättre förstå den här lärosatsen låt dem läsa och lära sig utantill Mose 1:39. När de har haft en tyst stund på att lära sig utantill och öva på att läsa upp det ur minnet, fråga:

• Hur kan det påverka de beslut undersökare fattar i sina liv om de får undervisning om att Guds avsikt är att åstadkomma vår odödlighet och vårt eviga liv?

Ge eleverna en stund till att tänka på missionärens uppgift att hjälpa vår himmelske Fader med hans verk att ”åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39). Be eleverna berätta om sina tankar för en annan elev eller skriva sina tankar i sina studiedagböcker.

Be en elev läsa högt avsnittet ”Skapelsen” på sidan 49 i Predika mitt evangelium. Be eleverna att uppmärksamma skapelsens betydelse i Guds frälsningsplan. Fråga sedan:

• Varför anser vi att jordens skapelse är en viktig del av Guds frälsningsplan? (För att vi skulle kunna utvecklas och bli lika Gud behövde var och en av oss komma till jorden för att få en dödlig kropp och sättas på prov under en prövotid.)

För att hjälpa eleverna förstå vikten av att få en dödlig kropp sätt upp och läs följande uttalande av syster Susan W. Tanner när hon verkade som generalpresident för Unga kvinnor. Be eleverna söka efter varför var och en av oss var så glada över att få en fysisk kropp.

Bild

Susan W. Tanner

”I föruttillvaron lärde vi oss att kroppen var en del av Guds stora plan för vår lycka. Det står i tillkännagivandet om familjen: ’I föruttillvaron kände och dyrkade dessa söner och döttrar Gud som sin evige Fader och antog hans plan, enligt vilken hans barn kunde få en fysisk kropp och få jordiska erfarenheter för att utvecklas mot fullkomlighet och slutligen nå sin gudomliga bestämmelse som arvtagare till evigt liv.’ Faktum är att vi ‘ropade av glädje’ (Job 38:7) över att vara en del av denna plan.

Varför var vi så glada? Vi förstod eviga sanningar om kroppen. Vi visste att kroppen skulle vara i Guds avbild. Vi visste att kroppen skulle inrymma vår ande. Vi förstod också att kroppen skulle utsättas för smärta, sjukdomar, handikapp och frestelser. Men vi var villiga, ja ivriga, att acceptera dessa utmaningar, för vi visste att endast med ande och materia oskiljaktigt förenade kunde vi gå framåt och bli lika vår himmelske Fader (se L&F 130:22) och ta emot ‘glädjens fullhet’ (L&F 93:33)” (”Kroppens helighet”, Liahona, nov. 2005, s.13).

Fråga sedan:

• Vilka sanningar lärde vi oss förstå i föruttillvaron som gjorde oss glada över att få komma till jorden och få en fysisk kropp?

• Varför var vi villiga och ivriga att komma till jorden fastän vi visste att vi kunde möta svårigheter under jordelivet?

Ge eleverna tillfälle att fundera över följande fråga: Hur skulle ni förklara för en undersökare hur vår jordiska upplevelse hjälper oss att bli lika vår himmelske Fader? Om tiden medger, be eleverna att studera några av skriftställena i rutan Skriftstudier under ”Skapelsen” på sidan 49 i Predika mitt evangelium. Efter ett par minuter låt eleverna vända sig till en elev som sitter bredvid dem och förklara sina svar på frågan.

Skriv följande rubriker på tavlan:

Be eleverna studera 2 Nephi 2:22–25 och avsnittet ”Handlingsfrihet och Adams och Evas fall” på sidan 49 i Predika mitt evangelium. När de läser låter du hälften av klassen göra en lista på det som Adam och Eva kunde göra i Edens lustgård (de kunde leva för evigt i ett oskyldigt tillstånd, de kunde använda sin egen handlingsfrihet till att fatta beslut). Låt den andra hälften av klassen göra en lista på vad Adam och Eva inte kunde göra i Edens lustgård (de kunde inte gå framåt eller uppleva motstånd, de kunde inte uppleva glädje eller sorg eller smärta eller elände, de kunde inte synda, de kunde inte uppleva sjukdom eller lidande, de kunde inte få barn). Efter några minuter låter du eleverna berätta vad de har funnit. Låt gärna en elev skriva elevernas observationer på tavlan.

Rikta elevernas uppmärksamhet på orden fysisk död och andlig död på sidan 49 i Predika mitt evangelium. Alla eleverna förstår antagligen att ”fysisk död” syftar på den fysiska kroppens död. Hjälp dem förstå att ”andlig död” betyder att vara avskild från Guds närhet. Både fysisk och andlig död är en följd av Adams fall. Det är bara genom Jesu Kristi försoningsoffer som vi kan övervinna både fysisk och andlig död.

För att hjälpa eleverna bättre förstå fallets betydelse i frälsningsplanen, sätt upp följande citat från president Joseph Fielding Smith (1876–1972) och låt en elev läsa det högt för klassen:

Bild

President Joseph Fielding Smith

”När Adam drevs ut ur Edens lustgård avkunnade Herren en dom över honom. En del har ansett att det var en fruktansvärd dom. Det var det inte, utan en välsignelse. Jag vet inte om den sanningsenligt kan betraktas ens som ett förklätt straff.

För att människorna ska kunna få frälsning och upphöjelse är det nödvändigt att de får kroppar i denna värld, samt går igenom de erfarenheter och den skolning som de endast kan få i jordelivet. Herren har sagt att hans stora verk och härlighet är ’att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan’ (Mose 1:39). Utan jordelivet skulle denna stora välsignelse inte kunna ernås. Därför skapas världar och befolkas med Guds barn, vilka får privilegiet att gå igenom jordelivet i besittning av den fria viljans stora gåva. Tack vare denna gåva kan de välja gott eller välja ont, och på så sätt erhålla en belöning efter förtjänst i de kommande evigheterna. På grund av Adams överträdelse befinner vi oss här i jordelivet. …

Människans fall kom som en förklädd välsignelse, och var ett sätt att befrämja Herrens ändamål beträffande människans framåtskridande snarare än ett sätt att hindra henne” (se Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 delar [1954–1956], 1:89).

Fråga sedan:

• Varför är det på sin plats att se på Adams och Evas fall som en viktig del av Guds frälsningsplan? (Adams och Evas fall gjorde det möjligt för Guds barn att få en fysisk kropp och att gå framåt och bli lika honom.)

Be eleverna gå igenom rutan ”Undervisning om fallet” på sidan 50 i Predika mitt evangelium. Be sedan eleverna att förklara läran om fallet med sina egna för personen som sitter bredvid.

Visa videon ”Frälsningsplanen” (4:30) eller be en elev läsa högt följande citat från president Boyd K. Packer (1924–2015) i de tolv apostlarnas kvorum. Be eleverna söka efter sätt som en pjäs i tre akter symboliserar Guds frälsningsplan.

Bild

President Boyd K. Packer

”Återlösningsplanen, med sina tre delar, kan liknas vid ett storslaget drama i tre akter. Akt 1 kallas för ’Det förjordiska livet’. Skrifterna beskriver det som vårt första tillstånd (se Jud. 1:6; Abr. 3:26, 28). Andra akten, från födelsen till uppståndelsen, är ’Det andra tillståndet’. Och tredje akten kallas för ’Livet efter döden’ eller ’Evigt liv’.

Vi påminner här i jordelivet om skådespelare som kommer till teatern just när ridån går upp för andra akten. Vi har missat första akten. Teaterstycket består av många intriger och sidointriger som går in i varandra, vilket gör det svårt att lista ut vem som relaterar till vem och vad som relaterar till vad, vilka som är hjältar och vilka som är bovar. Det hela kompliceras ytterligare av att vi inte är åskådare utan spelar med i pjäsen – står på scenen – i händelsernas centrum!

Det ingår i den eviga planen att vårt förjordiska liv, första akten, är dolt av en slöja. Eftersom vi inträder i livet i början av akt 2, utan något minne av akt 1, är det inte konstigt att det är svårt att förstå vad det är som pågår. …

Om ni förväntar er att allt ska bli frid och fröjd i andra akten, blir ni säkert besvikna. Ni kommer inte att förstå mycket av det som händer och varför saker och ting tillåts vara som de är.

Kom ihåg detta! Repliken ’och de levde lyckliga i alla sina dagar’ skrivs aldrig in i andra akten. Den raden tillhör tredje akten när mysterierna är lösta och allting ställts till rätta. …

Det finns något som man kan kalla för ett manus till detta storslagna skådespel, tidernas skådespel. Det beskriver i stora drag, åtminstone kortfattat, vad som hände i första akten–det förjordiska livet. Fastän det inte finns några detaljer så klargör manuset vad syftet är och det uppenbarar tillräckligt under pjäsens gång för att ni ska kunna räkna ut vad livet handlar om.

Detta manus, som ni redan bör känna till, är skrifterna – uppenbarelserna. Läs dem. Studera dem. De talar om vad människan är, varför Gud ’tänker på henne’ and varför han gjorde henne ‘en liten tid ringare än Gud’ men dock krönt ‘med ära och härlighet’ (Ps. 8:5–6).

Skrifterna säger sanningen. Från dem kan ni lära er tillräckligt om samtliga tre akter för att orientera er och få en inriktning i livet. De uppenbarar att ’även ni var i begynnelsen hos Fadern, han som är Ande, det vill säga sanningens Ande,

och sanningen är kunskapen om tingen som de är och som de var och som de kommer att vara’ (L&F 93:23–24)” (se Boyd K. Packer, ”The Play and the Plan” [KUV:s brasafton den 7 maj 1995], s. 2–3; si.lds.org).

Ställ sedan följande eller liknande frågor:

• På vilka sätt symboliseras frälsningsplanen av en pjäs i tre akter?

• Enligt den här analogin, varför är det svårt för många att förstå meningen med jordelivet?

• Enligt den här analogin, var kan vi hitta manus till detta storslagna skådespel i tre akter?

• Hur kan skrifterna hjälpa Guds barn att bättre förstå sitt ändamål i Guds plan?

Förklara för eleverna att när missionärer undervisar om frälsningsplanen hjälper de undersökare att bättre förstå avsikten med jordelivet och hur vi kan återvända för att återigen leva med vår himmelske Fader (se Alma 12:32–34). Be eleverna läsa avsnittet ”Vårt liv på jorden” på sidan 50 i Predika mitt evangelium. När de har haft tillräckligt med tid att läsa avsnittet, fråga:

• Hur skulle ni förklara meningen med jordelivet i en eller två meningar?

Berätta för eleverna att det är viktigt för undersökare att förstå att vår förberedelse att återvända till Guds närhet är beroende av besluten vi fattar under vårt liv på jorden. Beslutet att hålla Guds bud kan hjälpa oss att komma närmare vår himmelske Fader, men när vi bryter Guds bud håller det oss borta från hans närhet. Skriv följande på tavlan:

Fråga sedan:

• Vilka är syndens följder? (Du kan uppmuntra eleverna gå igenom andra stycket i ”Vårt liv på jorden” på sidan 50 i Predika mitt evangelium. Eleverna kanske använder andra ord, men bör de förstå följande sanningar: Synd leder till att vi känner oss olyckliga och skapar känslor av skuld och skam. Det gör oss orena och ovärdiga att inträda i Guds närhet. Synd hindrar oss från att återvända till vår Fader i himlen såvida vi inte blir förlåtna.)

• Hur kan en förståelse av syndens följder hjälpa till med att förberedda undersökare att ta emot försoningens budskap?

Påminn eleverna att i det här livet upplever vi alla en andlig död – vi är skilda från Guds närhet. Fråga eleverna:

• Hur hjälper oss Jesu Kristi evangelium att övervinna den andliga döden och återvända till Guds närhet? (När eleverna svarar kan du vilja fråga dem hur tro på Jesus Kristus, omvändelse, dop genom nedsänkning och den Helige Andens gåva hjälper var och en av oss att övervinna fallets följder och förbereder oss för att återvända till Guds närhet.)

Det är viktigt att eleverna får öva på att förklara de olika delarna av frälsningsplanen som tagits upp i den här lektionen. Det blir då lättare för dem att komma ihåg läran och principerna när de en gång undervisar undersökare.

Dela upp klassen parvis. Ge paren tillräckligt med tid för att förbereda en lektion på fem till tio minuter om meningen med vårt liv på jorden. Låt eleverna gå igenom materialet på sidorna 49–50 i Predika mitt evangelium och även skriftställen från rutorna Skriftstudier. Om ni har den, kan eleverna också använda sidorna 2–9 i missionärsbroschyren Frälsningsplanen. När eleverna arbetar på sin uppgift, gå runt i klassen och hjälp dem att sätta ihop enkla och kortfattade förklaringar av frälsningsplanens olika delar. Betona igen att om de använder skriftställen i sina lektioner och vittnar om lärosatserna och principerna de undervisar om, tillför de styrka till sina lektioner.

När eleverna har haft tillräckligt med tid att gå igenom materialet och förbereda en kort lektion, ber du varje par undervisa ett annat par. Rotera sedan paren så att varje par får möjlighet att undervisa en gång. När paren är klara med undervisningsuppgiften låt dem samtala om följande med eleverna de undervisade:

• Vad gjorde de som undervisade bra?

• Vilka metoder kunde ha gjort presentationen ännu mer verksam?

När alla eleverna haft möjlighet att öva och utvärdera sin undervisning, be eleverna berätta för resten av klassen vad de lärde sig från aktiviteten.

Du kan skriva upp följande uttalanden på tavlan och be att eleverna funderar på hur dessa principer kan stärka deras önskan att verka som missionärer:

Be några elever berätta vad de känner när de funderar på de här meningarna. Avsluta lektionen med att fråga eleverna om någon av dem vill bära sitt vittnesbörd för klassen om de lärosatser som har att göra med frälsningsplanen.