Att inhämta kunskap genom studier och tro

Jordens invånare använder all sin förmåga, både mental och fysisk, på det som är förgängligt, men de som utger sig för att vara sista dagars heliga, som har förmånen att ta emot och förstå det heliga evangeliets principer, är förpliktade att studera och undersöka och i sitt liv praktisera de principer som är avsedda att bestå och som syftar till en ständig tillväxt i den här världen och i nästa (DNW, 20 juli 1854, 1).

Jesu Kristi religion får inte bara människor att lära känna det som hör Gud till och visa prov på god moral och renhet, utan ger dem också all tänkbar uppmuntran och motivation att tillväxa i kunskap och intelligens, inom alla teknikens, konstens och vetenskapens områden, för all visdom och all konst och vetenskap i världen kommer från Gud och är avsett för hans folks bästa (DBY, 247).

Varje område inom konst och vetenskap som människobarnen känner till och studerar inryms i evangeliet. Varifrån kommer den kunskap som har gjort att människan kunnat göra sådana landvinningar inom vetenskap och teknik de allra senaste åren? Vi vet att denna kunskap kommer från Gud, men varför erkänner man honom inte? På grund av att man är förblindad av sina egna intressen, ser och förstår man inte verkligheten. Vem har lärt människan att få kontroll över blixten? Upptäckte människan detta alldeles på egen hand? Nej, hon fick kunskapen från den Högste. Från honom har också varje område inom konst och vetenskap kommit, fastän man ger vissa personer äran. Men varifrån har de fått den kunskapen? Har de fått den av sig själva? Nej, de måste erkänna att om de inte kan få ett enda grässtrå att växa, eller göra ett hårstrå vitt eller svart [se Matteus 5:36] utan artificiell hjälp, är de beroende av den Högste precis som de fattiga och okunniga är. Varifrån har vi fått kunskapen att konstruera de arbetsbesparande maskiner som är enastående för vår tid? Från himlen. Varifrån har vi fått vår kunskap om astronomi eller förmågan att med teleskop skåda in i den oändliga rymden? … Från Gud har varje astronom, konstnär och tekniker som någonsin levat på jorden fått sin kunskap (DBY, 246).

Den största svårighet vi måste möta är det vi kan kalla okunskap eller brist på insikt hos människor (DBY, 247).

Den religion som omfattas av de sista dagars heliga manar dem, om de bara till en del förstår den, att ivrigt söka efter kunskap [se L&F 88:118]. Det finns inget annat folk som är ivrigare att se, höra, lära känna och förstå sanningen (DBY, 247).

Gör vad du kan för att så fort som möjligt inhämta kunskap och samla all tankekraft och tro du överhuvudtaget kan och dela sedan med dig av din kunskap till folket (DBY, 247).

Låt oss träna våra sinnen tills vi njuter av det som är gott, älskligt och heligt, och ständigt söker efter den intelligens som gör att vi med kraft kan bygga upp Sion … och söker att göra Herrens vilja varje dag i livet, och tillägnar oss mer teoretisk och praktisk kunskap, och flitigt söker att förstå den stora planen för alla skapade varelser, så att vi vet vad vi ska göra med vårt liv och hur vi ska utnyttja de resurser som finns tillgängliga för oss (DBY, 247).

Detta är vårt arbete, vår uppgift och vår kallelse – att tillväxa i nåd och i kunskap från dag till dag och från år till år (DBY, 248).

Jag ska inte sluta lära medan jag lever, inte heller då jag kommer till andevärlden, utan där ska jag göra det med större lätthet. Och när jag på nytt får min kropp ska jag lära mig tusen gånger mer på en tusendel av tiden. Och då tänker jag inte sluta lära, utan kommer att fortsätta min forskning (DBY, 248).

Vi ska aldrig få se en tid då vi inte behöver undervisas, inte heller då det inte finns ett mål att nå. Jag väntar mig aldrig att få se en tid då det inte finns en högre makt och en högre kunskap och, följaktligen, sådant som sporrar till ytterligare framåtskridande och ytterligare förbättringar (DBY, 248).

Om vi kunde leva lika länge som Metusela … och ägna vårt liv åt att söka efter det eviga livets principer, skulle vi finna, då en evighet gått, att vi dittills bara varit barn, små barn som just börjat lära sig det som hör till gudarnas eviga sfär (DBY, 249).

Vi kan fråga: när ska vi sluta att lära? Jag ska ge er min åsikt om detta: aldrig, aldrig (DBY, 249).

Erfarenheten har lärt oss att det tar tid att lära sig vissa delar av tekniken, också principer och idéer som vi vill bemästra. Ju mer människor koncentrerar sig på ett lämpligt mål desto fortare kan de tillväxa i kunskap om sanningen. När de lär sig att bemästra sina känslor, kan de snart lära sig att bemästra sina tankar i den grad som krävs för att nå de mål de söker. Men så länge de ger efter för en känsla eller stämning som avleder deras tankar från ett ämne de vill studera och lära sig, så länge kommer de aldrig att bemästra sina tankar (DBY, 250).

En stadig, oföränderlig, rättfärdig kurs genom livet är det som ger en människa sann intelligens (DBY, 245).

Undervisa barnen. Ge dem kunskap om världen och om det som hör Gud till. Lyft deras sinnen så att de inte bara förstår jorden vi går på, utan luften vi andas, vattnet vi dricker och alla elementen som hör jorden till (DBY, 251).

Se till att era barn får lära sig grunderna i sitt modersmål ordentligt. Låt dem sedan fortsätta med högre utbildning. Låt dem bli mer välinformerade om varje del av sann och nyttig kunskap än deras fäder är. När de har lärt sig sitt eget språk ordentligt kan ni låta dem studera andra språk och bli väl insatta i andra nationers, folks och tungomåls traditioner, sedvänjor, lagar, styrelsesätt och litteratur. Låt dem också lära sig all sanning om konst och vetenskap och hur man tillämpar dessa på sina timliga behov. Låt dem studera sådant som är på jorden, som är i jorden och som är i himlen (DBY, 252).

Varje framsteg, varje förbättring, varje nyttig kunskap inom matematik och musik och inom all vetenskap och konst tillhör de heliga, och de bör så fort som möjligt ta vara på den rikedom av kunskap som vetenskapen erbjuder varje flitig och ihärdig forskare (DBY, 252).

Jag gläder mig över att se våra barn studera och utöva musik. Må de bli lärda inom varje nyttig kunskapsgren, för vi, som ett folk, måste i framtiden uppnå mer än jordens nationer inom religion, vetenskap och filosofi (DBY, 256).

Det finns hundratals unga män här som kan gå i skolan, vilket är mycket bättre än att kasta bort tiden. Studera språk, skaffa er kunskap och insikt. Och tillägna er samtidigt visdom från Gud, och glöm den inte utan lär er att tillämpa den, så att ni kan använda den väl alla dagar i livet (DBY, 252).

Gå i skolan och studera … Jag vill ha skolor som engagerar medlemmarnas sinnen och får dem att studera humanistiska och vetenskapliga ämnen. Sänd de gamla barnen till skolan, och de unga också. Det finns inget jag hellre skulle vilja än att lära mig kemi, botanik, geologi och mineralogi, så att jag vet vad jag går på, egenskaperna hos luften jag andas, vad jag dricker och så vidare (DBY, 253).

Vi bör vara ett folk med gedigen kunskap om det som rör världen. Vi bör vara bevandrade i olika språk, för vi vill sända ut missionärer till de olika nationerna och till havets öar. Vi vill att missionärer som åker till Frankrike ska kunna tala franska språket flytande, och de som åker till Tyskland, Italien, Spanien och så vidare till alla länder, att vara bevandrade i dessa länders språk (DBY, 254).

Vi vill också att de ska förstå länders och rikens geografi, vanor, sedvänjor, traditioner och lagar … Detta påbjuds i de uppenbarelser vi fått [se L&F 88:78–80; 93:53]. I dem undervisas vi om att studera de bästa böcker, så att vi blir lika väl förtrogna med världens geografi som vi är med våra trädgårdar och så att vi som familjer blir lika väl förtrogna med världens folk – åtminstone så mycket som det finns skrivet om dem – som vi är med våra familjer och grannar (DBY, 254–255).

Vi går i en underbar skola, och vi bör vara flitiga i att lära och fortsätta att samla kunskap om himlen och om jorden, och läsa goda böcker, fast jag inte kan påstå att jag skulle rekommendera att man läser alla böcker, för det är inte alla böcker som är goda. Läs goda böcker, och hämta så mycket visdom och kunskap från dem som ni överhuvudtaget kan, med hjälp av Guds Ande (DBY, 248).

Jag råder er att läsa böcker som är värda att läsa. Läs tillförlitlig historia och sök visdom från de bästa böcker ni kan få tag i (DBY, 256).

Vi vill inget hellre än att förstå varje princip beträffande vetenskap och konst och bli ordentligt insatta i varje invecklad process i naturen och alla kemiska förändringar som ständigt pågår runt omkring oss! Så fängslande det skulle vara, och vilket gränslöst fält av sanning och makt som finns där för oss att upptäcka! Vi är fortfarande bara i närheten av stränderna till den ofantliga ocean av kunskap som gäller denna fysiska värld, för att inte tala om det som gäller himlarna, änglarna och celestiala varelser, deras boningar, deras sätt att leva och deras framåtskridande mot ännu högre grader av fullkomning (DBY, 255).

Herren Jesu Kristi uppenbarelser till den mänskliga familjen är all den kunskap vi någonsin kan få. Mycket av denna kunskap fås från böcker som har skrivits av människor som funderat djupt över olika ämnen, och Jesu uppenbarelser har öppnat deras sinnen, vare sig de visste eller erkände det eller inte (DBY, 257–258).

Vår religion strider inte mot eller motsäger inte nämnvärt vetenskapliga fakta. Ta geologi, till exempel, som är en sann vetenskap. Inte så att jag för ett ögonblick påstår att alla slutsatser av dess anhängare är sanna, men dess huvudprinciper är det. De är fakta, de är eviga. Och att påstå att Herren skapat denna jord av ingenting är befängt och omöjligt [se Abraham 3:24; L&F 131:7]. Gud har aldrig skapat någonting av ingenting. Det är inte enligt den ordning eller lag efter vilken världarna blivit till, är till och kommer att finnas till. Det finns en evighet framför oss och den är full av materia. Och om vi bara förstår tillräckligt om Herren och hans vägar säger vi att han tog av denna materia och organiserade jorden av den. Hur länge den har varit organiserad kan jag inte säga, och jag bryr mig inte om det. … Om vi förstod skapelseprocessen skulle den inte vara något mysterium. Allting skulle vara logiskt och klart, för det finns inga mysterier utom för de okunniga. Detta vet vi genom det som vi av oss själva lärt oss, sedan vi föddes till jorden (DBY, 258–259).

Det är människans privilegium att söka Guds visdom beträffande jorden och himlarna. Sann visdom är en verklig glädje; sann visdom, klokhet och insikt en verklig tillfredsställelse (DBY, 262).

Den som av hela sin själ försöker skaffa sig visdom och flitigt söker kunskap, kommer att bli mäktig i Israel (DBY, 261).

Må visdom sås i era hjärtan och må den ge en rik skörd. Den är mer värd för er än allt guld och silver och andra rikedomar på jorden. Låt visdom spira i era hjärtan, och bruka den (DBY, 26l).

På samma sätt som vi ordnar material för att bygga ett hus eller ett tempel, kan människan bereda sig för att ta emot evig visdom. Vi går dit där materialet till ett hus finns, och bearbetar det för våra behov. Likaså kan vi gå dit där det finns evig visdom och där flitigt söka tillägna oss denna, för vishet är dyrbarare än pärlor [se Job 28:18] (DBY, 261–262).

Efter alla bemödanden om att söka efter visdom, däribland i de allra bästa böcker, finns det fortfarande en öppen källa för alla: ”Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud” [se Jakobsbrevet 1:5] (DBY, 261).

Om man lever så att man har den Helige Anden … ser man genast skillnaden mellan människors visdom och Guds visdom, och man kan bedöma saker och se deras sanna värde (DBY, 323).

Må varje sista dagars helig ständigt öva sig i att frambringa goda ord och gärningar, att erkänna att Gud är Gud, att vara strikt i att hålla hans lagar, att bemöda sig om kärlek, sky det onda och glädja sig över att ständigt göra det som är behagligt inför Gud (DBY, 26l).

Det finns bara en källa varifrån människor får visdom, och det är Gud, källan till all visdom. Och fastän människor kanske hävdar att de gör sina upptäckter till följd av egen visdom, meditation och reflektion, har de vår Fader i himlen att tacka för allt (DBY, 259–260).

• Andra människor ”använder all sin förmåga … på det som är förgängligt”, men hur bör sista dagars heliga använda sin tid och sina krafter? Vad är ”det som är förgängligt”? Nämn några av ”de principer som är avsedda att bestå och som syftar till en ständig tillväxt i nästa värld”.

• Vem är källan till alla stora framsteg på kunskapens område? Vilka ger människor vanligtvis äran för dessa landvinningar?

• På vilka sätt uppmuntrar evangeliet kyrkans medlemmar att ”tillväxa i kunskap och intelligens”? Varför finns det ”inget annat folk som är ivrigare att se, höra, lära känna och förstå sanningen”? Varför bör vi aldrig upphöra med att skaffa oss kunskap?

• Hur kan vi ”träna våra sinnen tills vi njuter av det som är gott, älskligt och heligt”? Vad blir följden av att vi utvecklar våra sinnen?

• När slutar en människa att lära enligt president Young?

• Vilken väg måste vi gå för att kunna bemästra våra sinnen och skaffa oss sann intelligens?

• President Young befallde oss att undervisa våra barn. Vad ska vi undervisa dem om? Vad kan vi göra för att uppmuntra våra barn att skaffa sig en utbildning?

• Hur kan vi upprätthålla en balans mellan att skaffa oss världslig kunskap och inhämta visdom från Gud? På vilka sätt samverkar dessa mål?

• Vilket ansvar har lärarna när det gäller barnens undervisning? Föräldrarna? Andra vuxna?

• Varför ska vi eftersträva ”gedigen kunskap”? Vad bör vi studera? Varför bör vi läsa mer än bara skrifterna?

• President Young uppmanade oss att ”studera de bästa böcker”. Vilka böcker syftade han på? Hur kan vi veta vilka böcker som är bra respektive dåliga? Vilka böcker har du haft glädje och nytta av att läsa och som du kan säga tillhör ”de bästa böcker”? På vilket annat sätt än att studera böcker kan du få kunskap?

• Vad är källan till ”all den kunskap vi någonsin kan få”? Hur kan vi på ett bättre sätt få kunskap från den källan?

• Vilket är sambandet mellan sann religion och ”vetenskapliga fakta”, enligt president Young?

• President Young sade att Guds visdom ”är mer värd för er än allt guld och silver och andra rikedomar på jorden”. Hur kan sann visdom ge ”glädje” och ”tillfredsställelse”?

• Till vem ska vi vända oss för att få ”evig visdom”? Hur måste vi bereda oss för att ta emot evig visdom? Hur kan vi ”se … skillnaden mellan människors visdom och Guds visdom”?