KAPITEL 6

De som omvänder sig och blir döpta tas upp i gemenskapen — Kyrkans medlemmar som omvänder sig blir förlåtna — Möten leds genom den Helige Andens kraft. Omkring 401–421 e Kr.

  Och nu talar jag om adopet. Se, äldster, präster och lärare döptes, och de blev inte döpta om de inte bar sådan frukt att de var bvärdiga det.

  Inte heller tog de emot några till dop som inte kom med ett aförkrossat hjärta och en botfärdig ande och betygade för kyrkan att de verkligen hade omvänt sig från alla sina synder.

  Och ingen togs emot till dop som inte atog på sig Kristi namn och hade beslutat sig för att tjäna honom intill änden.

  Och sedan de hade mottagits till dop och påverkats och arenats genom den Helige Andens kraft räknades de bland Kristi kyrkas folk. Och deras bnamn upptecknades så att de skulle bli ihågkomna och få näring genom Guds goda ord för att hålla dem på den rätta vägen och få dem att ständigt och cvaksamt be och dförtrösta endast på Kristi förtjänster, han som var deras tros eupphovsman och fullkomnare.

  Och akyrkan kom bofta tillsammans för att cfasta och be och för att tala med varandra om sina själars välfärd.

  Och de kom ofta tillsammans för att ta del av bröd och vin till minne av Herren Jesus.

  Och de såg noga till att det inte fanns anågon ondska bland dem. Och om några befanns göra ont, och btre vittnen tillhörande kyrkan anklagade dem inför cäldsterna, och om de inte omvände sig och inte dbekändeeutplånades deras namn, och de räknades inte bland Kristi folk.

  Men a ofta de omvände sig och med ärligt uppsåt sökte få förlåtelse blev de bförlåtna.

  Och deras möten aleddes av kyrkan enligt Andens maningar och genom den bHelige Andens kraft, ty så som den Helige Andens kraft ledde dem, vare sig till att predika eller att förmana eller att be eller att åkalla Gud eller att sjunga, så gjordes det.