KAPITEL 67

Uppenbarelse given genom profeten Joseph Smith i Hiram i Ohio i november 1831 (History of the Church, 1:224–225). Detta hände vid en särskild konferens där man övervägde och beslutade om utgivningen av de uppenbarelser som redan tagits emot från Herren genom profeten (se överskriften till kapitel 1). Det bestämdes att Oliver Cowdery och John Whitmer skulle ta manuskripten med uppenbarelserna till Independence, där W W Phelps skulle publicera dem som Book of Commandments (Befallningarnas bok). Många av bröderna bar allvarligt vittnesbörd om att uppenbarelserna som då sammanställts för publicering verkligen var sanna, vilket bekräftades av den Helige Anden som utgöts över dem. Profeten skriver att efter det att den uppenbarelse som är känd som kapitel 1 hade tagits emot, uttalade sig några kritiskt om språket som användes i uppenbarelserna. Denna uppenbarelse följde.

1–3: Herren hör sina äldsters böner och vakar över dem; 4–9: Han utmanar den visaste att skriva en likvärdig den minsta av hans uppenbarelser; 10–14: Trofasta äldster kommer att bli levandegjorda genom Anden och se Guds ansikte.

  SE och hör, o ni min kyrkas aäldster, som har samlats och vars böner jag har hört, och vars hjärtan jag känner, och vars önskningar har kommit upp inför mig.

  Se och ge akt: Mina aögon vilar på er och himlarna och jorden är i mina händer, och evighetens rikedomar tillkommer mig att ge.

  Ni försökte tro att ni skulle få den välsignelse som erbjöds er, men se, sannerligen säger jag er att det fanns afruktan i era hjärtan och detta är förvisso orsaken till att ni inte fick den.

  Och nu ger jag, Herren, er ett avittnesbörd om sanningen i de befallningar som ligger framför er.

  Era ögon har vilat på min tjänare Joseph Smith den yngre, och hans aspråk har ni känt till, och hans ofullkomligheter har ni känt till, och ni har i era hjärtan strävat efter kunskap för att ni skulle kunna uttrycka er på ett sätt som överträffar hans språk. Detta vet även ni.

  Sök nu i Befallningarnas bok, ja, efter den minsta bland dem, och utse den som är avisast bland er,

  eller om det finns någon bland er som kan skriva en som är denna lik, då är ni rättfärdigade i att säga att ni inte vet om de är sanna.

  Men om ni inte kan skriva en som är denna lik är ni under fördömelse, om ni inte abär vittne om att de är sanna.

  Ty ni vet att det inte finns någon orättfärdighet i dem, och det som är arättfärdigt kommer ned ovanifrån, från bljusens Fader.

  10  Och vidare: Sannerligen säger jag er, att det är er förmån, och till er som har ordinerats till denna verksamhet ger jag ett löfte, att i den mån ni avkläder er aavund och bfruktan och cödmjukar er inför mig, ty ni är inte tillräckligt ödmjuka, skall dförlåten rämna och ni skall ese mig och veta att jag är — inte med det köttsliga eller naturliga sinnet, utan med det andliga.

  11  Ty ingen amänniska har vid något tillfälle sett Gud i köttet utan att vara levandegjord av Guds Ande.

  12  Inte heller kan någon anaturlig människa uthärda Guds närhet, inte heller någon med köttsligt sinne.

  13  Ni kan inte nu uthärda Guds närhet, inte heller änglars betjäning. Fortsätt därför i atålmodighet tills ni är bfullkomliggjorda.

  14  Låt inte era sinnen vända tillbaka, och när ni är avärdiga skall ni i min egen rätta tid få se och veta det som förlänades er av min tjänare Joseph Smith den yngres händer. Amen.