Daniel
Huvudpersonen i Daniels bok i Gamla testamentet. En Guds profet och en man med stor tro.
Inget är känt om hans föräldrar, fastän han tycks ha varit av kunglig släkt (Dan. 1:3). Han fördes som fånge till Babylon, där han fick namnet Belteshassar (Dan. 1:6–7). Daniel och tre andra fångar vägrade äta kungens mat av religiösa skäl (Dan. 1:8–16).
Daniel vann Nebukadnessars och Darejavesh gunst tack vare sin förmåga att tyda drömmar (Dan. 2; 4; 6). Han läste och uttydde också handskriften på väggen (Dan. 5). Hans fiender konspirerade mot honom, och han kastades i en lejongrop, men Herren bevarade hans liv (Dan. 6).
Daniels bok
Boken har två avdelningar: Kapitel 1–6 berättar om Daniel och hans tre kamrater; kapitel 7–12 är profetiska syner som Daniel såg. Boken lär oss vikten av att vara sann mot Gud och visar att Herren välsignar de trofasta.
Ett viktigt avsnitt i boken är uttydningen av kung Nebukadnessars dröm. I drömmen avbildas Guds rike i de sista dagarna som en sten som rivits loss ur berget. Stenen ska rulla fram tills den uppfyller hela jorden (Dan. 2; se även L&F 65:2).