Påskveckan
Vår Frälsare Jesus Kristus fullföljde försoningen — som inbegrep hans lidande i Getsemane, hans korsfästelse på Golgata och hans uppståndelse från graven — under den sista veckan av sitt liv.
I rådet i himlen innan jorden skapades presenterade vår himmelske Fader sin plan för oss, sina barn. Vi ropade av glädje när vår himmelske Fader valde Jesus Kristus som den som skulle genomföra frälsningsplanen (se Job 38:7 och Abraham 3:27). Jesus, som föddes av Maria i Betlehem, levde ett syndfritt liv. Tack vare hans försoning kan vi återvända för att bo hos vår himmelske Fader och få evigt liv. Jesus Kristus ska komma tillbaka i makt och härlighet och vistas på jorden under tusenårsriket, och han ska stå som domare över alla människor på den yttersta dagen.
Här följer några bilder från Bibelfilmer som skildrar den sista veckan i Frälsarens liv. Du kan läsa skriftställena som anges vid varje bild. För att få en komplett tidslinje, se Evangeliernas samstämmighet i Handledning för skriftstudier. Bibelfilmerna finns på biblevideos.lds.org.
Femte dagen före påskhögtiden red Jesus in i Jerusalem på en åsna som det var profeterat. Folket erkände honom som sin kung och ropade ”Hosianna”, och lade ner mantlar och palmblad på marken framför åsnan. (Se Matt. 21:1–11; Mark. 11:1–11; Sak. 9:9.)
Bilder © IRI
För andra gången under sin jordiska verksamhet rensade Jesus tempelgården. ”Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste”, sade han till penningväxlarna (Matt. 21:13). Många av de blinda och lama kom till honom i templet, och han botade dem. Men när översteprästerna och de skriftlärda såg hans underverk blev de arga och sökte efter ett sätt att förgöra honom. (Se Matt. 21:12–17; Mark. 11:15–19.)
Bilder © IRI
Jesus Kristus, Faderns enfödde Son, kom i sin nåd ner till jorden för att återlösa alla människor från fallet. (Se 1 Nephi 11:16–22, 26–33; Alma 7:10–13.)
Bilder © IRI
Under veckans gång gav Frälsaren några av sina mest minnesvärda predikningar, bland annat den om änkans skärv. (Se Mark. 12:41–44; Luk. 21:1–4.)
Bilder © IRI
I Getsemane örtagård knäböjde Frälsaren och bad. Hans lidande för världens synder fick honom ”att skälva av smärta och blöda ur varje por samt lida till både kropp och själ” (L&F 19:18). Snart arresterade Judas Iskariot och en mängd beväpnade män Jesus, och alla lärjungarna övergav Herren och flydde. (Se Matt. 26:36–56; Mark. 14:32–50; Luk. 22:39–53.)
Bilder © IRI
Under sin sista måltid lovade Jesus sina apostlar att de skulle få Hjälparen, eller den Helige Anden, när han var borta. Han sade att de skulle minnas honom genom att ta del av sakramentet. I slutet av kvällen uppsände Jesus sin stora förbön, där han bad att lärjungarna skulle bli ett i enighet. (Se Matt. 26:17–30; Mark. 14:12–26; Luk. 22:14–32; Joh. 13–17.)
Bilder © IRI
Efter en olaglig rättegång och efter att ha blivit pryglad, tillät Kristus sig att korsfästas. Därigenom fullföljde han sitt ”stora och sista offer” som gjorde frälsning möjlig för alla Guds barn (se Alma 34:14–15). Före mörkrets inbrott tog Jesu efterföljare ner hans kropp från korset, klädde honom i linne och örter och lade honom i en grav. (Se Matt. 27; Luk. 23; Mark. 15; Joh. 19.)
Bilder © IRI
Söndagsmorgonen grydde och Maria från Magdala och andra trofasta kvinnor kom till graven för att återigen smörja Jesu kropp. De upptäckte att stenen hade rullats bort från öppningen och två änglar förkunnade det glada buskapet: ”Han är inte här. Han har uppstått.” (Matt. 28:6). Den uppståndne Frälsaren hade övervunnit den fysiska döden och gjort det möjligt för var och en av oss att leva igen: ”Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande” (1 Kor. 15:22). (Se Matt. 28; Mark. 16; Luk. 24; Joh. 20.)
Bilder © IRI