Vad kan jag göra för att undervisa mer som Frälsaren?

Den engelske författaren J.B. Priestley fick en gång frågan hur han blev så framgångsrik när ingen av hans begåvade kolleger hade lyckats lika bra. Han svarade: ”Skillnaden mellan oss hade inget att göra med förmåga, utan med det faktum att medan … de … bara lekte med den fascinerande tanken att [skriva], så var jag ytterst angelägen!”¹

Som lärare kan vi fråga: ”Är vi nöjda med vår nuvarande undervisningsförmåga, eller är vi ytterst angelägna om att undervisa som Frälsaren?” Om så är fallet, är vi villiga att lägga bort allt högmod och inte bara vänta på instruktioner utan också aktivt söka dem?

Vi har många utmärkta lärare i den här kyrkan, men sanningen är den att oavsett hur många års erfarenhet vi har, eller hur många examen vi har, eller hur mycket klassdeltagarna än gillar oss, kan vi alla förbättra oss och bli mer som Läromästaren, förutsett att vi är ödmjuka. Kanske är läraktig det mest utmärkande draget hos en kristlig lärare. Ödmjukhet är en egenskap som både inbjuder Anden och ger oss en önskan att förbättra oss.

Ibland träffar jag söndagsskolepresidenter som är besvikna för att en eller flera av lärarna i deras församling eller gren känner att de är så erfarna eller kapabla att de inte behöver utbildas ytterligare eller vara med på lärarrådsmötena. Det gör mig ledsen, för jag har hittills aldrig träffat en lärare som inte kunde förbättras på något sätt.

Jag vet att om till och med den mest erfarne läraren kommer till lärarrådsmötena med ett ödmjukt hjärta och är ytterst angelägen om att lära, kommer en sådan lärare att få insikter och intryck om hur han eller hon kan förbättra sig. Jag har varit på otaliga lärarrådsmöten och har alltid gått därifrån med en ny insikt eller en önskan om att förbättra en färdighet eller förmåga som behövs förfinas och fullkomnas.

Vissa kanske ibland tänker på undervisningsfärdigheter eller -metoder som enbart mekaniska eller sekulära verktyg. Men när de här färdigheterna utvecklas gör de att Anden kan välja bland en rad alternativ för att hitta det som bäst uppfyller enskilda elevers behov. Vem är mer produktiv, mannen som försöker fälla ett träd med sin fickkniv, eller samme man som använder en motorsåg? I båda fallen har mannen samma styrka och karaktär, men den senare är mycket mer produktiv eftersom han har ett bättre verktyg att tillgå. Undervisningsfärdigheter blir gudomliga verktyg i Andens händer.

Utbildning och övning, rollspel, studier och observation kan hjälpa en lärare på vilken färdighetsnivå som helst att utveckla färdigheter som Anden kan verka med – och hjälpa oss att undervisa mer som Frälsaren. Många av de här färdigheterna kan utvecklas under lärarrådsmötena.

Bild

young woman standing in front of class

Vissa kanske känner att de bara inte kan undervisa som Frälsaren – att en sådan strävan ligger bortom deras förmåga. Petrus kanske ansåg att han inte var något mer än en enkel fiskare. Matteus tyckte kanske att han bara var en föraktad skatteindrivare. Men med Frälsarens hjälp blev båda två mäktiga ledare och lärare i evangeliet.

Herrens förmåga att forma oss liknar upplevelsen Michelangelo hade när han skulpterade det som många anser vara det finaste konstverk som människan någonsin skapat – David.

Innan Michelangelo tog sig an projektet hade två andra skulptörer, Agostino di Duccio och Antonio Rossellino, fått i uppdrag att färdigställa statyn. De fick båda samma problem: Den tunga pelaren var av rätt höjd och bredd, men marmorn hade allvarliga brister. Di Duccio och sedan Rossellino hade utan framgång försökt använda sina färdigheter på den här pelaren. Den hade alltför många defekter.² Båda gav slutligen upp. Michelangelo såg samma ofullkomligheter, men han såg också bortom dem. Han såg Davids livfulla, majestätiska form som i dag ofta får åskådare att överväldigade flämta till när de först ser den.

Och på liknande sätt förkunnade Gud att evangeliets fullhet skulle ”förkunnas av de svaga och ringa till världens ändar” (L&F 1:23). Gud ser våra ofullkomligheter och tillkortakommanden, men han ser också bortom dem. Han har förmågan att inte bara hjälpa oss att övervinna våra svagheter utan också att förvandla svagheterna till styrka (se Eth. 12:26–27). Han kan hjälpa oss förfina och fullkomna våra undervisningsfärdigheter och egenskaper så att vi kan undervisa mer som Frälsaren.

Här följer några grundläggande element som vi alla kan sträva efter för att undervisa mer som Frälsaren:

• Undervisa genom Anden. Det är Anden som ger liv och fläkt och substans till våra lektioner (se L&F 43:15).

• Fokusera på läran. Läran som skrifterna och de levande profeterna undervisar om har den inneboende kraften att förändra liv (se Alma 31:5).

• Studera flitigt. Den idealiska läraren är också en idealisk elev (se L&F 88:118).

• Sök uppenbarelse. Med varje kallelse att undervisa kommer rätten att få uppenbarelse så att man kan förhärliga sitt ämbete (se L&F 42:61).

• Visa kärlek. Lär dig varje klassdeltagares namn, be enskilt för honom eller henne, intressera dig för var och en (speciellt de som har särskilda behov) och kontakta dem som inte kommer på en meningsfullt sätt (se Moro. 7:47–48).

Aposteln Paulus gav det här rådet: ”Pröva er själva om ni lever i tron” (2 Kor. 13:5). Det här kan för lärare omskrivas till: ”Pröva er själva om ni undervisar på Frälsarens sätt eller på ert eget sätt.” Början av året är en bra tid att göra en sådan utvärdering. Därför uppmanas du nu att besvara de personliga utvärderingsfrågor som följer efter den här artikeln. När du gör det hjälper Anden dig förstå vad du bör fokusera på för att bli en mer kristlig lärare, och hur du kan få och utveckla de nödvändiga egenskaper och färdigheter som behövs för att kunna göra det.