Kom och följ mig
7–13 januari. Matteus 1; Lukas 1: ’Må det ske med mig som du har sagt’


”7–13 januari. Matteus 1; Lukas 1: ’Må det ske med mig som du har sagt’” Kom och följ mig – för Söndagsskolan: Nya testamentet 2019 (2019)

”7–13 januari. Matteus 1; Lukas 1”, Kom och följ mig – för Söndagsskolan: 2019

Bild
Maria och Elisabet

7–13 januari

Matteus 1; Lukas 1

”Må det ske med mig som du har sagt”

Läs och begrunda Matteus 1 och Lukas 1 innan du läser ytterligare studiematerial, och skriv ner dina andliga intryck. Låt Anden vägleda din planering. Undersök sedan förslagen i det här lektionsförslaget och i Kom och följ mig – för enskilda och familjer.

Skriv ner dina intryck

Bild
Ikonen Dela

Uppmuntra till delaktighet

Ge klassdeltagarna några minuter att läsa igenom Matteus 1 eller Lukas 1 och be dem berätta om sin favoritvers och förklara vilka doktrinära sanningar de lärde sig. Det kan vara bra att kort beskriva vad som händer i de här kapitlen för att skapa ett sammanhang för de verser ni berättar om.

Bild
Ikonen Undervisa

Undervisa om läran

Matteus 1:18–25; Lukas 1:5–80

Vår himmelske Fader verkar genom sina trofasta barn för att åstadkomma sina syften.

  • Det är troligare att klassdeltagarna får meningsfulla upplevelser när de studerar Nya testamentet i år om de kan inhämta lärdomar av det personerna de läser om upplevde. Du kan hjälpa dem med det genom att skriva upp namnen på personerna i Matteus 1 och Lukas 1 på tavlan tillsammans med skriftställen som handlar om dem, enligt följande:

    Be klassdeltagarna välja en person de vill lära sig mer om, läsa verserna som står på listan, och berätta för någon annan i klassen vad de har lärt sig av den personens upplevelse. Vad kan vi göra för att följa den personens trofasta exempel?

    Bild
    Gabriel visar sig för Maria

    Förkunnelsen, av John Scott

  • För att hjälpa klassdeltagarna tänka mer på djupet angående Marias karaktär och hennes roll i Faderns plan kan du visa videorna ”En ängel förutsäger Kristi födelse för Maria” och ”Maria och Elisabet gläds tillsammans” (LDS.org) eller tillsammans med klassen läsa Lukas 1:26–38, 46–56, och leta efter saker Maria sa som säger något om hennes karaktär. Vad mer lär vi oss om Maria? Vad kan hon lära oss om att acceptera Guds vilja för oss?

Lukas 1:5–25

Guds välsignelser kommer i hans egen tid.

  • Det kan finnas personer i klassen som, liksom Elisabet och Sakarias, lever rättfärdigt men ändå inte har fått en välsignelse de hoppades få. Hur kan du hjälpa dem lära av Elisabets och Sakarias exempel? Du kan börja med att be klassdeltagarna skriva ner välsignelser de hoppas få. De kan sedan söka igenom Lukas 1:5–25 och leta efter sådant de kan lära sig av Elisabet och Sakarias om att vänta på Herren. De kan också läsa och samtala om citaten i ”Övriga resurser”. Be eleverna skriva vad de hittar bredvid välsignelsen de hoppas få och, om det är lämpligt, berätta om sina tankar.

  • Vilka andra exempel på att vänta på Herrens tidsplan kan klassdeltagarna berätta om ur sina egna liv eller från redogörelser i skrifterna? Vad lär vi oss av de här exemplen?

Lukas 1:26–38

”För Gud är ingenting omöjligt.”

  • Ibland kanske klassdeltagarna – liksom Maria – undrar hur Guds plan för dem eller löften till dem ska kunna uppfyllas. För att hjälpa klassdeltagarna förstå att allt är möjligt genom Guds makt kan du visa bilden Bebådelsen: Ängeln Gabriel visar sig för Maria (Evangeliebilder, nr 28) och be dem tillsammans läsa Lukas 1:26–38. Vad kan vi lära oss om att övervinna det som verkar omöjligt genom att studera Marias ord och handlingar? Be klassdeltagarna berätta om upplevelser de har haft när Gud hjälpte dem åstadkomma något som de trodde var omöjligt. Om ni vill se ett modernt exempel på heliga som med Guds hjälp åstadkom något som verkade omöjligt kan ni titta på videon ”Beseglade: Manaus tempelkaravan” (LDS.org).

  • Frälsarens liv illustrerade sanningen Gabriel tillkännagav: ”För Gud är ingenting omöjligt” (Luk. 1:37). För att åskådliggöra den här principen kan du be klassdeltagarna att komma på tillfällen när Frälsaren åstadkom saker som verkade omöjliga när han gjorde sin Faders vilja (se till exempel Joh. 9:1–7). För att hjälpa klassdeltagarna se hur den här principen verkar i deras liv kan du be dem begrunda frågor som följande: Hur påverkas ditt liv av att du vet att inget är omöjligt för Gud? Hur förändras ditt sätt att tjäna i kyrkan, eller ditt sätt att umgås med din familj? Det kan också vara till hjälp att jämföra Lukas 1:37 med Frälsarens ord i Markus 14:36.

Matteus 1:18–25; Lukas 1:26–55

Jesus Kristus är Guds Son.

  • Ett av Matteus, Lukas och de andra evangelieförfattarnas huvudsyften var att vittna om att Jesus Kristus är Guds Son. Hur kan du hjälpa klassdeltagarna urskilja det här syftet i de allra första kapitlen de läser i Nya testamentet? Här kommer ett förslag: Dela in klassdeltagarna i grupper eller par och ge varje grupp några verser från Matteus 1 eller Lukas 1. Be dem söka efter händelser eller ord som stärker deras tro på Jesu Kristi gudomliga mission som Guds son och berätta för klassen vad de finner. Du kan till exempel föreslå att de läser Matteus 1:18–25 och Lukas 1:26–38, 39–45, 46–55. Föreslå klassdeltagarna att de skriver en lista över skriftställen som vittnar om att Jesus Kristus är Guds Son när de studerar Nya testamentet i år. Ni kan till och med göra det tillsammans som klass.

Bild
Ikonen Inlärning

Uppmuntra till lärande i hemmet

För att uppmuntra klassdeltagarna att läsa Matteus 2 och Lukas 2 till nästa veckas lektion kan du föreslå att om de läser redogörelsen för Frälsarens födelse under bön får de nya insikter, även om de har läst den många gånger tidigare.

Bild
Ikonen Resurser

Övriga resurser

Matteus 1; Lukas 1

Vänta på Herren.

Äldste Neal A. Maxwell lärde: ”Tro innefattar också förtröstan på Guds tidsschema, för han har sagt: ’Allt måste ske i sin tid’ (L&F 64:32)” (”Så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar”, Nordstjärnan, juli 1991, s. 85).

President Dieter F. Uchtdorf har sagt:

”Var och en av oss kallas att vänta på vårt eget sätt. Vi väntar på bönesvar. Vi väntar på sådant som just då verkar så rätt och så bra för oss att vi omöjligen kan föreställa oss varför vår himmelske Fader skulle dröja med svaret.

Jag minns när jag förberedde mig för min utbildning till stridspilot. En hel del av vår förberedande militärutbildning bestod av fysisk träning. … Vi sprang och vi sprang och vi sprang lite till.

När jag sprang började jag lägga märke till något som uppriktigt sagt oroade mig. Om och om igen blev jag omsprungen av män som rökte, drack och gjorde allt möjligt som stred mot evangeliet, och i synnerhet mot Visdomsordet.

Jag minns att jag tänkte: ’Vänta lite nu! Är det inte meningen att jag ska kunna springa och inte bli trött?’ Men jag var trött, och jag blev omsprungen av människor som definitivt inte levde efter Visdomsordet. Jag medger att det oroade mig då. Jag frågade mig själv: ’Var löftet sant eller inte?’

Svaret kom inte omedelbart. Men slutligen lärde jag mig att Guds löften inte alltid infrias lika snabbt eller på samma sätt som vi kanske hoppas – de infrias i enlighet med hans tidsplan och hans sätt. Flera år senare kunde jag se klara bevis på de timliga välsignelser som ges till dem som lyder Visdomsordet – förutom de andliga välsignelser som omedelbart kommer när vi lyder en av Guds lagar” (”Fortsätt i tålamod”, Liahona, maj 2010, s. 58).

Förbättra vår undervisning

Uppmuntra klassdeltagarna att studera skrifterna hemma. Ett sätt att främja skriftstudier i hemmet är att ge klassdeltagarna tid att berätta för varandra om upplevelser och insikter de fått under sina personliga skriftstudier och skriftstudier med familjen. (Se Undervisa på Frälsarens sätt, s. 29.)