Kapitel 31
Överbefälhavare Moroni besegrar Zerahemnah
Nephiterna ville att deras land och deras familjer skulle få behålla sin frihet. De ville också vara fria att tillbe Gud.
Moroni var ledare för nephiternas härar. När lamaniterna kom för att strida mötte Moroni och hans härar dem i Jershons land.
Moroni hade försett sin här med vapen, sköldar, rustningar och tjocka kläder.
Lamaniterna hade en större här, men de blev rädda när de såg nephiternas rustningar – lamaniterna hade väldigt lite kläder på sig.
Lamaniternas här vågade inte strida mot Moronis här. Lamaniterna sprang ut i vildmarken och valde att anfalla en annan nephitisk stad.
Moroni sände spejare för att bevaka lamaniterna. Han bad också Alma be till Herren om att få hjälp. Herren talade om för Alma var lamaniterna skulle anfalla.
När Moroni fick Almas budskap lämnade han några soldater att bevaka Jershon och marscherade med resten för att möta lamaniterna.
Moronis soldater gömde sig på båda sidor om floden Sidon, där de väntade på att lamaniternas här skulle gå i fällan.
Det blev strid och lamaniterna försökte fly genom att ta sig över floden, men fler nephiter väntade på dem på andra sidan.
Zerahemnah och hans här stred hårdare än någonsin tidigare och dödade många nephiter. Nephiterna ropade till Herren om hjälp.
Herren stärkte nephiternas här. Hären omringade lamaniterna, och Moroni befallde att striderna skulle upphöra.
Moroni sa till Zerahemnah att nephiterna inte ville döda lamaniterna eller göra dem till trälar.
Moroni sa att lamaniterna inte kunde förstöra nephiternas tro på Jesus Kristus. Han sa att Gud skulle fortsätta hjälpa nephiterna att slåss så länge som de var trofasta.
Moroni befallde Zerahemnah att lägga ner sina vapen. Lamaniterna skulle inte bli dödade om de lovade att aldrig strida mot nephiterna igen.
Zerahemnah gav Moroni sina vapen men ville inte lova att inte strida. Moroni lämnade tillbaka vapnen så att lamaniterna kunde försvara sig.
Zerahemnah rusade mot Moroni för att döda honom, men en nephitisk soldat slog till Zerahemnahs svärd och bröt det.
Sedan skar soldaten av Zerahemnahs skalp, satte den på spetsen av sitt svärd och höll upp den i luften.
Lamaniterna skulle falla som skalpen hade fallit, sa han till dem, om de inte lade ner sina vapen och lovade att aldrig strida mer.
Många lamaniter lade sina vapen vid Moronis fötter och lovade att inte strida. De fick gå sin väg och vara fria.
Rasande hetsade Zerahemnah upp resten av soldaterna till att slåss. Moronis soldater dödade många av dem.
När Zerahemnah såg att han och alla hans män skulle bli dödade, bad han Moroni att skona dem. Han lovade att aldrig strida mot nephiterna igen.
Moroni stoppade striden och tog lamaniternas vapen. När lamaniterna lovat att inte strida gick de därifrån.