PRÄSTADÖMETS NYCKLAR

För att en man som bär det heliga prästadömet ska kunna tjäna väl behöver han både förbereda sig och få tillstånd. Får jag återge en personlig upplevelse? Innan jag kallades till de tolv apostlarnas kvorum arbetade jag som läkare och kirurg. Jag hade tagit två doktorsexamina. Min kompetens hade intygats av två specialkommittéer. Den långa förberedelsetiden hade sträckt sig över många år, men det var inte utbildningen i sig som tillät mig att tjäna allmänheten. Varför? Därför att jag behövde få lagligt tillstånd.

Det kunde endast ges av statens myndigheter och styrelserna för de sjukhus där jag ville arbeta. När befattningshavarna med rätt myndighet väl hade gett mig en licens och tilllåtelse så kunde jag ta hand om patienter som behövde opereras för sin sjukdom. När de lagliga styrelseledamöterna hade använt sina nycklar, först då kunde jag utföra det arbete som jag hade förberetts för.

I gengäld var jag ansvarig gentemot dem som gett mig dessa privilegier. Det fordrades att jag följde de lagliga och etiska förväntningarna och aldrig missbrukade den makt som jag anförtrotts.

Dessa viktiga steg av förberedelse och tillstånd som gäller medicinska (och andra) yrken gäller också tjänande inom prästadömet. De som har prästadömet – aronska och melkisedekska – har myndighet att tjäna med hjälp av prästadömet. Som representanter för Herren har de rätt att utföra evangeliets heliga förrättningar. Nycklarna bemyndigar utförandet av detta tjänande.

Det finns också en skillnad mellan prästadömets myndighet och prästadömets kraft. När någon ordineras till ett ämbete i prästadömet, tilldelas han myndighet. Men kraften kommer från ett rättfärdigt utövande av den myndigheten.⁷ Alltså, även om en prästadömsbärare har myndigheten så måste han förbereda sig för att ha kraften. Det gör han genom att hålla sig värdig och genom att lära sig och utöva prästadömets plikter och lärdomar.

Varför är detta viktigt? Varför är det så viktigt att handla i Guds namn? Varför är det viktigt att prästadömsbärare förbereder sig för att kunna tjäna med kraft? Därför att prästadömet är av evig betydelse. Prästadömet gynnar varje man, kvinna och barn som nu lever, som har levat och som kommer att leva på jorden. De som har prästadömet behöver förbereda sig för att kunna göra prästadömets välsignelser tillgängliga för alla Guds barn. De som har prästadömsnycklar behöver förstå hur man använder dessa nycklar på ett förnuftigt och rättfärdigt sätt.⁸

Prästadömets nycklar och myndighet kan spåras genom tre tidsperioder i historien: i forna tider, under Herrens jordiska verksamhet och i nuvarande tid.

Första perioden: De forna tiderna. Man kände till prästadömsmyndigheten i forna tider, till och med före jordens skapelse. Profeten Joseph Smith förkunnade: ”Prästadömet är en evig princip och existerade med Gud från evighet och skall förbliva i evighet.”⁹ President Brigham Young (1801–1877) tillade att prästadömet ”är … den makt enligt vilken världarna är, var och kommer att fortsätta vara till evig tid”.¹⁰

I föruttillvaron existerade vi som andebarn till Gud. Abraham var en av oss. Han fick veta att han var bland dem som hade utvalts före födseln att vara ”regenter” (andliga ledare).¹¹ I skrifterna står det också att Herren Gud enligt sin heliga ordning förutordinerade präster som var förberedda från världens grundläggning enligt hans förutkännedom. Vår kallelse att bära det heliga prästadömet förutsades alltså före vår födsel.¹²

Adam fick prästadömets myndighet innan världen formades.¹³ Vi vet att ”prästadömet … först [gavs] till Adam. Han erhöll det första presidentskapet och höll dess nycklar från släkte till släkte.”¹⁴ Prästadömet förlänades genom generationerna från Adam till Mose ”genom fäderna”.¹⁵ Med hänsyftning på Gamla testamentets profeter sade profeten Joseph Smith att ”alla profeterna hade det melkisedekska prästadömet”.¹⁶

Andra perioden: Herrens jordiska verksamhet. Under sin jordiska verksamhet förlänade Jesus prästadömet till sina tolv apostlar och uppenbarade principen om prästadömets nycklar. Till sin apostel Petrus sade Frälsaren: ”Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen.”¹⁷ Han lovade också att ge dessa nycklar till Jakob och Johannes.¹⁸

Inom en vecka efter det att löftet hade getts tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes upp på ett högt berg. Där, under Herrens ledning, förlänades dessa apostlar prästadömets nycklar av Mose och Elia.¹⁹

Mästaren påminde sina lärjungar om källan till deras myndighet: ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er.”²⁰

En kort tid därefter korsfästes Frälsaren. Avfallet började redan innan apostlarna hade avslutat sitt arbete. Det inträffade, enligt profetian, när lärdomarna från män med prästadömsnycklar förkastades och heliga förrättningar vanhelgades.²¹

Tredje perioden: Nuvarande tid. Återställelsen av prästadömets nycklar är ett av de många underverken i denna tidernas fullbordans utdelning.²² Som profeten lärde: ”Nycklarna måste bringas från himmelen var gång evangeliet sändes.”²³ År 1820 visade sig vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus för profeten Joseph Smith. I maj 1829 förlänades Joseph Smith och Oliver Cowdery aronska prästadömet av Johannes Döparen.²⁴ När detta hände förlänade han ”nycklarna till betjäning av änglar, till omvändelsens evangelium och dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse”.²⁵ En kort tid senare fick profeten och hans medhjälpare melkisedekska prästadömet under Petrus, Jakobs och Johannes händer.²⁶ Joseph Smith hade nycklarna till att organisera kyrkan, sända ut missionärer och ordinera prästadömsledare.

Senare talade Herren till Joseph och Oliver om andra som hade fått andra särskilda prästadömsnycklar.²⁷ De gav i sin tur dessa nycklar till Joseph och Oliver:

• Mose förlänade nycklarna till Israels insamling och ledandet av de tio stammarna.²⁸

• Elias förlänade Abrahams förbunds nycklar.²⁹

• Och Elia gav nycklarna till myndigheten att besegla.³⁰

Joseph Smith förlänade dessa återställda prästadömsnycklar till alla apostlar som kallades på hans tid.³¹ Dessa nycklar har förlänats genom generationerna till kyrkans nuvarande ledare. I dag håller kyrkans president aktivt alla nycklar som hållits av alla ”dem som någonsin hava mottagit en utdelning ända ifrån skapelsens begynnelse”.³²

Ett heligt ögonblick i mitt liv inträffade den 12 april 1984, när första presidentskapet och medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum lade sina händer på mitt huvud. Jag förlänades alla prästadömsnycklar på samma sätt som andra före mig. Liksom de andra medlemmarna i de tolvs kvorum har jag alla prästadömsnycklarna som återställts i dessa sista dagar, men vissa nycklar används inte såvida inte senioraposteln uppmanar till det eller så används de vid hans död. Alla vi i de tolv apostlarnas kvorum känner tyngden av detta ansvar och bördan av detta tidlösa förtroende. Vi vet att de nycklar vi innehar har återställts ”i de yttersta dagarna och för sista gången”.³³

När händer läggs på någons huvud för att ordinera eller avskilja honom har både förlänaren och mottagaren av denna prästadömsmyndighet plikter och ansvarsskyldighet. Låt mig illustrera. Anta att du har nycklar till något värdefullt i livet – ett fordon, ett hem eller ett fint instrument. Om du lånar ut dessa nycklar till någon annan med den avsikten att han eller hon ska använda din egendom så har du vissa plikter. Du har som utlånare en plikt att se till att lånaren lyckas i sina förehavanden. Därför undervisar du användaren för att skydda honom och beskyddar samtidigt din egen värdefulla egendom. Mottagaren har också plikter. Han eller hon måste känna till de tillämpliga lagarna och följa dem, ta hand om din egendom och rapportera hur väl han eller hon har använt den.

Samma sak är det med prästadömets nycklar. Tempelpresidenter, missionspresidenter, stavspresidenter, distriktspresidenter, biskopar, grenspresidenter och kvorumpresidenter har prästadömets nycklar till att presidera. Deras nycklar styr kraften i deras enhet i kyrkan. För att kyrkans mission ska fullföljas kallar och avlöser dessa ledare, men de undervisar också och håller de personer ansvariga som de kallar. Alltså har medlemmarna som blir ordinerade till ämbeten i prästadömet eller till kallelser att tjäna i kyrkan en plikt att lyda och ta ansvar.

Varje prästadömskvorum har en president, vare sig det är ett kvorum med diakoner, lärare, präster, äldster eller högpräster. Varje president har myndighetsnycklar. Kvorumaktiviteter och möjligheter till tjänande bemyndigas av presidenten som har dessa nycklar. Kvorumpresidenten har nycklar, men det har inte hans rådgivare. Biorganisationernas presidenter har inga nycklar. Rådgivare och biorganisationernas presidenter tjänar efter uppdrag från någon som har nycklar och som, i sin tur, har delegerat myndighet till var och en av dem att handla.

När någon blir avlöst från sitt prästadömsämbete, om nycklar har förlänats, så återlämnas de och ges genom rätt myndighet till den nya ledaren. När en biskop blir avlöst, till exempel, behåller han sin ordination till biskopens ämbete, men hans prästadömsnycklar till att verka som biskop i församlingen förlänas den nya biskopen.

De som får melkisedekska prästadömet står under högtidlig ed och högtidligt förbund att ”leva av varje ord, som utgår från Guds mun”.³⁴ När de gör det blir de värdiga att ta emot personlig uppenbarelse.

Lojalitet är också av största betydelse för att det ska finnas kraft i prästadömet. Lojalitet mot den som har nycklarna att kalla och avlösa främjar enighet, och enighet är av största vikt för att få framgång.³⁵ Herren förklarade detta när han sade: ”Om I icke ären ett, ären I icke mina”³⁶ och ”Israel skall frälsas, när min tid är inne. De skola bliva ledda av de nycklar, som jag givit.”³⁷

Vi behöver bli påminda och varnade om att privilegiet att tjäna med prästadömet kan tas ifrån oss om det missbrukas. Det är inte svårt att förstå. Denna försiktighet kan också tillämpas när det gäller det världsliga. Om någon skulle köra en annans bil vårdslöst så får han förmodligen inte tillåtelse av ägaren att köra bilen igen. Så är det också med prästadömets myndighet. Om den missbrukas ”bedrövas [Guds Ande] och när den undandragit sig oss är det slut med den mannens prästadöme eller myndighet”.³⁸

Varje bärare av det heliga prästadömet bör vara djupt tacksam för detta ojämförliga privilegium. Det är ödmjukande att veta att var och en av oss förutordinerades från världens grundläggning till det ansvar vi nu har.³⁹

Må vi vara trogna det förtroende som Frälsaren har gett till dem som bär hans heliga prästadöme och innehar dess heliga nycklar. Jag ber att vi må använda dem på ett förnuftigt och exakt sätt, så som Herren skulle vilja.